| 1. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby
- 2015
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eneslätt, Malin, et al.
(författare)
-
The DöBra cards : A tool to support death literacy?
- 2023
-
Ingår i: Culture, Spirituality and Religious Literacy in Healthcare. - : Taylor & Francis. - 9781032320540 - 9781032585536 - 9781000969399 - 9781003450573 ; , s. 163-179
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Kroik, Lena, 1962-, et al.
(författare)
-
A salutogenic perspective on end-of-life care among the Indigenous Sámi of Northern Fennoscandia
- 2021
-
Ingår i: Healthcare. - : MDPI. - 2227-9032. ; 9:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is limited empirical data about both health and end-of-life (EoL) issues among the Indigenous Sámi of Fennoscandia. We therefore aimed to investigate experiences of EoL care and support among the Sámi, both from the Sámi community itself as well as from more formalized health and social care services in Sweden. Our primary data source is from focus group discussions (FGDs) held at a Sámi event in 2017 with 24 people, complemented with analysis of previously collected data from 15 individual interviews with both Sámi and non-Sámi informants familiar with dying, death and bereavement among Sámi; “go-along” discussions with 12 Sámi, and individual interviews with 31 Sámi about advance care planning. After initial framework analysis, we applied a salutogenic model for interpretation, focusing on a sense of community coherence. We found a range of generalized resistance resources in relation to the Sámi community, which appeared to support EoL care situations, i.e., Social Organization; Familiarity with EoL Care, Collective Cultural Heritage; Expressions of Spirituality; Support from Majority Care Systems; and Brokerage. These positive features appear to support key components of a sense of community coherence, i.e., comprehensibility, meaningfulness and manageability. We also found relatively few, but notable deficits that may diminish the sense of community coherence, i.e., lack of communication in one’s own language; orientation, familiarity and/or agreement in contacts with formal health and social care systems; and/or support from extended family. The results suggest that there is a robust basis among Sámi for well-functioning EoL care; a challenge is in developing supportive interactions with the majority health and social care systems that support and complement these structures, for partnership in developing care that is meaningful, comprehensible and manageable even in potentially difficult EoL situations.
|
|
| 5. |
- Kroik, Lena, 1962-
(författare)
-
Samer och livets slut : kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduktion och syfte: Det finns kunskapsluckor när det gäller vård i livets slut bland samer i Sverige idag. I takt med en åldrande befolkning ökar antalet kroniska sjukdomar som leder till ett stigande behov av stödjande insatser vid vård i livets slut. Många samer bor i glesbygd med stora geografiska avstånd och det kan vara en utmaning att få vård i livets slut av god kvalitet. För att kunna utforma vård i livets slut som är både kulturellt säker och personcentrerad, behövs kunskap om kulturella uttryck och traditioner som bland annat bygger på människors erfarenheter. Kastenbaums modell av ett så kallat dödssystem, och ett salutogent perspektiv enligt Antonovsky, har bidragit till tolkningen av resultaten. Det övergripande syftet med denna avhandling är att studera önskemål, prioriteringar, värderingar och behov såväl som uttryck bland samer relaterade till livets slut och omhändertagandet därefter.Metoder: De fyra delstudier som denna avhandling omfattar har kvalitativ design av olika slag. Individuella intervjuer, fokusgruppsdiskussioner både vid rundabordssamtal och go-along diskussioner utomhus i fjällmiljö samt intervjuer i samband med användning av samtalsverktyget DöBra-kortleken, har genomförts. Totalt 82 personer, i åldrarna 25–84 år har deltagit, huvudsakligen samer. Deltagarna har kommit från olika geografiska orter och språkområden, från både glesbygd och tätort, och har varierande yrkeserfarenheter och utbildning. Både män och kvinnor var representerade. Data har analyserats i delstudie 1, 3 och 4 med Interpretive Description, Directed Content Analysis och Framework Analysis. Narrativ analys har använts med data från go-along diskussionerna.Resultat: Markörer som stödjer en bibehållen samisk identitet som storfamiljen, språk och traditionell mat, framstod som särskilt viktiga i livet slut (I, II). Säsongsförändringar och förhållandet till naturen präglade det samiska dödssystemet och länkade samman människor, platser och tider så att de blev nästan oskiljaktiga (I, II). Genom traditionell kunskap blev materiella och immateriella värden förmedlade via berättande, där landskapet bidrog till utformningen av berättelsen (II). Samiskt specifika former för att uttrycka sina önskningar för sista tiden i livet, som exempelvis att låta ett renmärke gå i arv, underströk betydelsen av reflektion och diskussion om samiska värderingar och preferenser för det framtida slutet av livet (II). Ett samtalsverktyg, DöBra-kortleken, som stimulerade många av deltagarna att gärna berätta hur de tänkte och önskade sig sin eventuella vård i livets slut och sitt framtida döende, gav insikt om att samma kortpåstående kan tolkas olika av olika individer och därmed stödja personcentrerad vård. De valfria korten användes oftast i samband med att tydliggöra önskningar vilka hörde samman med att bibehålla en samisk identitet och kultur (III). Erfarenheter av vård i livets slut visade att stöd från bådeVIinformella och formella system skulle kunna bidra till en känsla av sammanhang på kollektiv nivå (IV). Den samiska storfamiljen visade sig i sammanhang kring livets slut inkludera ett brett nätverk med långa förgreningar. Detta nätverk fungerar som ett socialt organisatoriskt system och en form av stöd där de involverade har tydliga roller och ansvar. Genom detta nätverk kan ett stort antal resurser aktiveras. Detta utökade system med människor, som överbryggar det samiska och majoritetssamhället, spelar en central roll när det gäller att koppla ihop det som ofta kallas ett ”informellt” vårdsystem med de formella vård- och omsorgssystemen. Relativt få men ändå märkbara brister, som avsaknad av stöd från en storfamilj, bristande stöd från de formella vård- och omsorgssystemen, samt få sammanhang där samiska språk kan användas, nämndes som tärande vid livets slut.Diskussion: Som grund för att vidare utveckla vård i livets slut för samer kan förståelsen av ett samiskt dödssystem vara en av de bärande delarna. Där ingår kännedom om traditioner och traditionell kunskap. Att utveckla interaktion med och stöd från formella system för att komplettera det samiska samhället i svåra situationer, som livets slut, kan ses som utmaningar men också innebära möjligheter. Att ta vara på personer som kan fungera som länkar mellan majoritetssamhället och det samiska samhället utgör ett exempel. Sammantaget kan medvetandegörande och kulturell ödmjukhet bidra till kulturellt tryggare vård för samer i livets slut.
|
|
| 6. |
- Kroik, Lena, 1962-, et al.
(författare)
-
The past is present : Death systems among the Indigenous Sámi in Northern Scandinavia today
- 2020
-
Ingår i: Mortality. - : Routledge. - 1357-6275 .- 1469-9885. ; 25:4, s. 470-489
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite growing interest in Indigenous health, the lack of end-of-life (EOL) research about the Sámi people led us to explore experience-based knowledge about EoL issues among the Sámi. We aim here to describe Sámi death systems and the extent to which Kastenbaum’s conceptualisation of death systems is appropriate to Sámi culture. Transcribed conversational interviews with 15 individuals, chosen for their varied experiences with EoL issues among Sámi, were first inductively analysed. Kastenbaum’s model of death systems, with functions along a time trajectory from prevention to social consolidation after death, and the components of people, times, places, and symbols/objects, was applied thereafter in an effort to understand the data. The model provides a framework for understanding aspects of the death system that were Sámi-specific, Sámi-relevant as well as what has changed over time. Whereas Kastenbaum differentiated among the components of the death system, our analysis indicated these were often so interrelated as to be nearly inseparable among the Sámi. Seasonal changes and relationships to nature instead of calendar time dominated death systems, linking people, places and times. The extended family’s role in enculturation across generations and EoL support was salient. Numerous markers of Sámi culture, both death-specific and those recruited into the death system, strengthened community identity in the EoL.
|
|
| 7. |
- Kroik, Lena, 1962-, et al.
(författare)
-
Using narrative analysis to explore traditional Sámi knowledge through storytelling about End-of-Life
- 2020
-
Ingår i: Health and Place. - : Elsevier. - 1353-8292 .- 1873-2054. ; 65
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this narrative study, we investigate salient Sámi-specific aspects of a death system, inspired by Kastenbaum's model. We explore traditional Sámi knowledge derived through storytelling in go-along group discussions to gravesites at the tree-line with cultural and historical significance for the Indigenous Sámi peoples. Analysis illustrates how important material and immaterial cultural values are transferred across generations through their connection to people, place, and time—nature-bound as opposed to calendar-bound— objects, and symbols in relation to end-of-life issues. We found that the environment both shaped storytelling and became part of the stories themselves.
|
|
| 8. |
- Kroik, Lena, 1962-, et al.
(författare)
-
Values and preferences for future end-of-life care among the Indigenous Sámi
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : John Wiley & Sons. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 36:2, s. 504-514
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Intoduction: Research with Indigenous peoples internationally indicates the importance of socio-cultural contexts for end-of-life (EoL) preferences. However, knowledge about values and preferences for future EoL care among the Indigenous Sámi is limited.Aim: We investigated if and how a Swedish adaptation of the English-language GoWish cards, DöBra cards, supports reflection and discussion of values and preferences for future EoL care among the Sámi.Methods: This qualitative study is based on interviews with 31 self-defined Sámi adults who used DöBra cards at four events targeting the Sámi population, between August 2019 and February 2020. Using directed content analysis, we examined aspects of interviews addressing Sámi-specific and Sámi-relevant motivations for choices. Data about individuals’ card rankings were collated and compiled on group level to examine variation in card choices.Findings: All 37 pre-formulated card statements were ranked as a top 10 priority by at least one person. The cards most frequently ranked in the top 10 were a wild card used to formulate an individual preference and thus not representing the same statement, and the pre-formulated card ‘to have those I am close to around me’. Reactions to interviews varied, with some participants commenting on the taboo-laden nature of discussing EoL issues, although many commented positively about EoL conversations in general, and the benefit of using the DöBra cards in particular. We categorised reasoning about Sámi-specific and Sámi-relevant values and preferences under the themes: Attributes of contemporary Sámi culture, Spirituality, Setting for death, Maintaining identity, Preferences related to death, Dying and EoL care and After death.Conclusions: The DöBra cards were found to be easy-to-use, understandable and a flexible tool for initiating and supporting conversations about EoL values and preferences. The open formulations of cards, with wild cards, enable discussions about individual values and preferences, with potential to reflect life as a Sámi in Sweden.
|
|
| 9. |
- Lantto, Patrik, 1968-, et al.
(författare)
-
Förord
- 2018
-
Ingår i: Banbrytande ledare och forskare. - Umeå : Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet. - 9789176018699 ; , s. i-vi
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Liu-Helmersson, Jing, et al.
(författare)
-
瓦尔多的原住民研究—瑞典于默奥大学萨米族人研究中心 : [Indigenous Research at Várdduo: Centre for Sami research, Umeå University, Sweden]
- 2022
-
Ingår i: Journal of Arctic Studies. - Liaocheng, Shandong Province, China : The Arctic Studies Center (ASC). ; 2, s. 341-351, s. 341-351
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Várdduo – The Centre for Sami Research was established in the year 2000 under the Faculty of Arts. Umeå University has expanded its Indigenous research area, from Sami languages and culture at the beginning (1975), to four areas today: Education and Language, Health and Living Conditions, Land and Water, Culture and History. This essay introduces the development of indigenous-related research at Umeå University with a focus on the research from Várdduo in the past 20 years. Today Várdduo serves as a hub for active expansion of research related to Indigenous issues at Umeå university to local, national and international arenas. Indigenous research at Umeå University/Várdduo, although still mainly on Sámi issues, has experienced a development characterized by fast growth, diversity, interdisciplinarity and increasing international commitment
|
|
