| 1. |
- Carlsen Misic, Martina, 1986-, et al.
(författare)
-
Nurses' perception, knowledge, and use of neonatal pain assessment
- 2021
-
Ingår i: Paediatric and Neonatal Pain. - : John Wiley & Sons. - 2379-5824 .- 2637-3807. ; 3:2, s. 68-74
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Preterm and sick newborn infants undergo several painful procedures during their hospital stay, potentially leading to short‐ and long‐term negative consequences. Pain assessment should be performed regularly to provide optimal pain management. Nurses' knowledge of and attitude toward neonatal pain assessment affect how pain is assessed and managed in the clinical situation. The aim of this study was to explore Swedish nurses' perception, knowledge, and use of neonatal pain assessment. This descriptive, cross‐sectional questionnaire study was conducted across all Swedish neonatal units (n = 38). Respondents were chosen through convenience sampling by the head nurses at each unit. Ten nurses from each unit were asked to complete the survey, which contained both closed and open questions. A majority of the units (30/38; 79%) participated and 232 surveys were returned, a response rate of 61%. Of the nurses, 91% thought that neonatal pain assessment was important. Many nurses mentioned various difficulties with pain assessment and concerns that the scales used might not assess pain correctly. About half of the nurses considered themselves to have enough knowledge of neonatal pain assessment. Those who reported having enough knowledge of pain assessment viewed the pain scales used at their units more positively. Of the nurses, 74% reported using a pain assessment scale several times per work shift. Pain management guidelines were available according to 75% of nurses, but only 53% reported that the guidelines were followed. Although nurses in general expressed a positive attitude toward pain assessment scales, this was not necessarily evident in their clinical practice. Lack of knowledge, available or accessible guidelines, or concerns regarding the validity of available pain scales seemed to limit their use.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hermansson, Sven, et al.
(författare)
-
Testbädd Mellanskalig Biorbränsleförbränning - en förstudie
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Conversion of biomass to heat and power plays an important role in the transition of the Swedish energy system from fossil based to renewables. For manufacturers and users of medium scale combustion plants (0.5 – approx. 15 MWth), a spectrum of challenges are accounted with both today’s and future flexible use of modern biomass fuels. Such challenges are e.g. fuel handling and processing together with combustion instabilities caused by new fuels with resulting ware-and-tear and elevated emission levels. However, the possibilities to test and try out new innovations is very limited, which is why a Test Bed has the potential to significantly contribute to the innovation growth within the sector. The purpose of this feasibility study therefore to investigate the prerequisites for the establishment of a Test Bed for Medium Scale Biomass Combustion. The fundament of the feasibility study is a survey of the existing infrastructure for testing and innovation development of medium scale biomass combustion, which could be further developed and interconnected. Furthermore, a broad inquiry has been performed among market actors, focusing on the present and future need together with existing conditions for taking part in the development of a test bed. These first two steps has then been synthesized into recommendations on how a test bed should be developed and exploited by relevant actors. The major conclusions and recommendations of the feasibility study are: A cost efficient and innovative Test Bed system for medium scale biomass combustion could be developed by enhanced cooperation between passive test-bed like plants and systems, industrial testing plants and research activities, Development of a test bed system is hindered by the fact that there is no clear receiver of such system on the market. Stake holder cooperation is today weak, which makes common investments and financing impossible There is no economic support for the erection of new, dedicated test bed facilities for medium scale biomass combustion, Pre-treatment of biomass raw material with the purpose of enhancing fuel quality simultaneously refining products from the biomass has been found to show good potential for further development of test beds. This study therefore recommends that such investigation should be taken under consideration.
|
|
| 4. |
- Izadi, Arman, et al.
(författare)
-
Subclass-switched anti-Spike IgG3 oligoclonal cocktails strongly enhance Fc-mediated opsonization
- 2023
-
Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences. - 1091-6490. ; 120:15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Antibodies play a central role in the immune defense against SARS-CoV-2. Emerging evidence has shown that nonneutralizing antibodies are important for immune defense through Fc-mediated effector functions. Antibody subclass is known to affect downstream Fc function. However, whether the antibody subclass plays a role in anti-SARS-CoV-2 immunity remains unclear. Here, we subclass-switched eight human IgG1 anti-spike monoclonal antibodies (mAbs) to the IgG3 subclass by exchanging their constant domains. The IgG3 mAbs exhibited altered avidities to the spike protein and more potent Fc-mediated phagocytosis and complement activation than their IgG1 counterparts. Moreover, combining mAbs into oligoclonal cocktails led to enhanced Fc- and complement receptor-mediated phagocytosis, superior to even the most potent single IgG3 mAb when compared at equivalent concentrations. Finally, in an in vivo model, we show that opsonic mAbs of both subclasses can be protective against a SARS-CoV-2 infection, despite the antibodies being nonneutralizing. Our results suggest that opsonic IgG3 oligoclonal cocktails are a promising idea to explore for therapy against SARS-CoV-2, its emerging variants, and potentially other viruses.
|
|
| 5. |
- Jerevall, Piiha-Lotta, et al.
(författare)
-
Exploring the two-gene ratio in breast cancer – independent roles for HOXB13 and IL17BR in prediction of clinical outcome
- 2008
-
Ingår i: Breast Cancer Research and Treatment. - : Institutionen för klinisk och experimentell medicin. - 0167-6806 .- 1573-7217. ; 107:2, s. 225-234
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The two-gene expression ratio HOXB13:IL17BR has been proposed to predict the outcome of tamoxifen-treated breast cancer patients. We intended to examine whether this ratio can predict the benefit of 5 years vs. 2 years of tamoxifen treatment of postmenopausal patients. A further objective was to investigate any prognostic effects of the ratio in systemically untreated premenopausal patients. Based on the current knowledge of HOXB13 and IL17BR, we hypothesized that these genes may have individual prognostic or predictive power. Patients and methods: Expression of HOXB13 and IL17BR were quantified by real-time PCR in tumors from 264 randomized postmenopausal patients and 93 systemically untreated premenopausal patients. Results: A high HOXB13:IL17BR ratio was associated with aggressive tumor characteristics, as were low levels of IL17BR alone. The ratio and HOXB13 alone predicted recurrence-free survival after endocrine treatment, with a benefit of prolonged treatment in estrogen receptor-positive patients correlated to a low ratio (recurrence rate ratio: RR=0.39; p=0.030), or low expression of HOXB13 (RR=0.37; p=0.015). No difference in recurrence-free survival was seen for the high ratio or high HOXB13 subgroups. The predictive value of HOXB13 and HOXB13:IL17BR was significant in multivariate analysis. In the systemically untreated cohort, only IL17BR showed independent prognostic significance. Conclusion: We conclude that the ratio or HOXB13 alone can predict the benefit of endocrine therapy, with a high ratio or a high expression rendering patients less likely to respond. We have also shown that IL17BR might be an independent prognostic factor in breast cancer.
|
|
| 6. |
- Kamlund, Sofia, et al.
(författare)
-
Influence of salinomycin treatment on division and movement of individual cancer cells cultured in normoxia or hypoxia evaluated with time-lapse digital holographic microscopy
- 2017
-
Ingår i: Cell Cycle. - : Informa UK Limited. - 1538-4101 .- 1551-4005. ; 16:21, s. 2128-2138
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Most studies on new cancer drugs are based on population-derived data, where the absence of response of a small population may pass unnoticed. Thus, individual longitudinal tracking of cells is important for the future development of efficient cancer treatments. We have used digital holographic microscopy to track individual JIMT-1 human breast cancer cells and L929 mouse fibroblast cultivated in normoxia or hypoxia. In addition, JIMT-1 cells were treated with salinomycin, a cancer stem cell targeting compound. Three-day time-lapse movies were captured and individual cells were analysed with respect to cell division (cell cycle length) and cell movement. Comparing population-doubling time derived from population-based growth curves and individual cell cycle time data from time-lapse movies show that the former hide a sub-population of dividing cells. Salinomycin treatment increased the motility of cells, however, this motility did not result in an increased distant migration i.e. the cells increased their local movement. MCF-7 breast cancer cells showed similar motility behaviour as salinomycin-treated JIMT-1 cells. We suggest that combining features, such as motility and migration, can be used to distinguish cancer cells with mesenchymal (JIMT-1) and epithelial (MCF-7) features. The data clearly emphasize the importance of longitudinal cell tracking to understand the biology of individual cells under different conditions.
|
|
| 7. |
- Sand, Peter, et al.
(författare)
-
Psychiatrists' Perspectives on Prescription Decisions for Patients With Personality Disorders.
- 2024
-
Ingår i: Journal of personality disorders. - 1943-2763. ; 38:3, s. 225-240
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is currently insufficient evidence for the use of a specific pharmacological treatment for personality disorders (PD). The research literature lacks a systematic exploration of clinicians' experiences of pharmacological treatment of PD. The aim of the qualitative study was to examine how psychiatrists make decisions about pharmacological treatment for patients with PD. The interviews were analyzed using inductive thematic analysis. The results showed that ambiguous guidelines had the effect that the psychiatrists often relied on their own experience, or that of their colleagues. As a basis for decisions concerning drug treatment, an interpersonal component was also identified. Some of the psychiatrists in the current study argued that medications may be part of the alliance-building with the patient and that medications were a way of tying the patient to the clinic. Our findings show that it is important to work on how the clinical guidelines should be implemented in practice.
|
|
| 8. |
- Strand, John A., et al.
(författare)
-
Anlagda våtmarker som flödesbuffrare : Hur skapar vi synergieffekter medbiologisk mångfald och pollinering?
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Anlagda våtmarker har använts som naturbaserade lösningar på miljöproblem sedan 1990-talet i Sverige, framför allt i jordbrukslandskapet. Inledningsvis var huvudsyftet kostnadseffektiva åtgärder för att minska övergödningseffekter i havet men även våtmarkers positiva effekt på den biologiska mångfalden betonades tidigt. Under det senaste decenniet har anlagda våtmarker också diskuterats som lösning på andra miljönyttor, som flödesbuffring, vattenmagasinering och för att hålla kvar kol i organogena marker. För de senare ekosystemtjänsterna är forskningsläget emellertid osäkert och för vissa, såsom flödesbuffring, har det saknats faktiska mätdata. Denna brist är speciellt tydligt på de större landskapsskalor som behöver studeras för att exempelvis förstå våtmarkers och våtmarkslandskapens förmåga att förhindra översvämning lokalt och av nedströms belägna områden. I frånvaro av mätdata har förväntade positiva effekter i stället modellerats fram genom att utgå från parametrar som nederbörd och avrinningsområdens egenskaper. För att studera betydelsen av anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet på flödesbuffring, dvs vattenmagasineringsförmågan, samt hur denna förmåga påverkar biologisk mångfald, har projektet samlat ett konsortium av experter och forskare inom framför allt ekologi och hydrologi. Inom ramen för projektet har en omfattande och strategisk provtagning genomförts under 3 år, av hydrologiska och ekologiska parametrar samt biologisk mångfald. Förutom dessa fältmätningar har även markägarnas åsikter kring värdet av sina anlagda våtmarker undersökts. Resultaten visar att anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet har en stor potential att fungera som flödesutjämnare och buffra vatten både i den enskilda våtmarken och på landskapsnivå. Samtidigt gynnas en stor mängd organismgrupper, inklusive specialiserade våtmarksarter på nationella hotlistor. Resultaten visar också att för både flödesbuffring och biologisk mångfald finns flera avgörande parametrar vad gäller placering och design som styr hur väl en våtmark faktiskt levererar dessa ekosystemtjänster. De anlagda våtmarkerna i studien är huvudsakligen grävda dammar optimerade för näringsavskiljning och var därigenom relativt små och tog huvudsakligen emot dräneringsvatten från åkermark. Trots storleken bidrog de undersökta våtmarkerna till att dämpa högflöden med 3–17 %, vilket är i paritet med mätningar från naturliga våtmarker i tidigare studier (cirka 10 %). Det visade sig också att våtmarkerna bibehöll sina buffrande funktioner både under kortare högflödesperioder samt under ett år med hög årsnederbörd, vilket indikerar att de kan fungera med liknande effektivitet i ett framtida klimat med högre avrinning. Vid extremnederbörd framstår dock de buffrade volymerna i dessa små våtmarker som otillräckliga för att kunna fungera som (enskild) åtgärd, både idag och i framtiden. Till skillnad från naturliga våtmarker fanns inga starka samband mellan flödesbuffringen i studiens anlagda våtmarker och deras position i avrinningsområdet. Varken våtmarkens höjd över havet eller nerströms/uppströms placering i avrinningsområdet påverkade buffringsförmågan. Det fanns dock andra faktorer som påverkade våtmarkernas buffring, som att buffringen ökade med storleken på våtmarkens tillrinningsområden. Den effekten var delvis oväntad eftersom våtmarker med stora tillrinningsområde borde fyllas snabbare, vara fulla under längre tid och därmed buffra mindre effektivt. Resultaten tyder dock på att den tekniska utformningen på våtmarkerna ger dem god buffringskapacitet trots hög hydrologisk belastning. Resultaten visar också att det finns marginal för att förbättra buffringen genom tekniska anläggningsmekanismer, särskilt i fråga om tömningsmöjligheterna och reglerbarheten i utloppskonstruktionerna. Våra data visar att endast 47 % av den teoretiska volymförändringspotentialen utnyttjades i våtmarkerna, vilket kan medge ökad buffringspotential genom aktiv tömning/sänkning inför stora nederbördssituationer. De kraftiga vattennivåvariationerna i många av våtmarkerna, i kombination med förekomst av både flacka partier och brantare släntlutning, var positivt för artrikedomen hos flera organismgrupper. Generellt gynnades mångfalden hos flera grupper av större strandvåtmarker och flacka stränder, men det fanns undantag. Till exempel gynnades nätbyggande spindlar av brantare stränder. Ett oväntat resultat var också den begränsade eller till och med negativa effekten av betande djur, vilket går stick i stäv med rekommendationer i manualer för våtmarksanläggning och skötsel. Sannolikt gynnas leddjuren av att vegetationen hålls kort men samtidigt kan de rent fysiska effekterna av trampet missgynna artgrupper som har sin larvutveckling i blöt jord. För att förstå dessa samband behövs mer forskning som går in på mekanismer samt hur effekten påverkas av djurslag, djurtäthet och jordart. För insekter som utvecklas i vatten, som trollsländor, sågs inga samband med hydrologiska parametrar, men det var uppenbart att små, anlagda våtmarker är veritabla artöar för trollsländor. Totalt noterades 68 % av alla Sveriges arter på en yta (800 km2) som motsvarar 0,0015 % av Sveriges yta. Artsammansättning skilde sig mellan våtmarker och för att nå höga artantal på landskapsnivå kan det därför vara en fördel med många olika våtmarker i en region. För pollinatörer, särskilt bin, fanns korrelation mellan förekomst och storleken på våtmarkernas minsta vattenareal (dvs, när de är som mest uttorkade). Markägarenkäten visade att markägarna överlag ser mest nyttor, snarare än problem, med anlagda våtmarker. Mest notabelt var den höga nöjdheten med våtmarker (91 %) samt att en mycket stor andel markägare (83 %) använder sin våtmark för personlig rekreation, där skridskoåkning var populärast. Slutsatsen från studierna är att anlagda våtmarker som konstruerats för näringsavskiljning och i viss mån biologisk mångfald kan fungera bra som flödesbuffrare. Dessutom finns stor potential för ökad buffringskapacitet genom att både utformning (inte minst in- och utloppslösningar och aktiv nivåstyrning i våtmarkerna), läge och skötsel har en stor påverkan på den totala effekten. Dessutom verkar det finnas möjliga synergieffekter mellan vattennivåvariationer och artrikedomen av leddjur, men för att nå en hög biologisk mångfald i anlagda våtmarker bör stränderna vara heterogena eller att olika våtmarker har olika struktur.
|
|
| 9. |
- Söderqvist, Tore, et al.
(författare)
-
Cost–benefit analysis of beach-cast harvest : Closing land-marine nutrient loops in the Baltic Sea region
- 2022
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Nature. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 51:5, s. 1302-1313
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Harvesting beach-cast can help mitigate marine eutrophication by closing land-marine nutrient loops and provide a blue biomass raw material for the bioeconomy. Cost–benefit analysis was applied to harvest activities during 2009–2018 on the island of Gotland in the Baltic Sea, highlighting benefits such as nutrient removal from the marine system and improved recreational opportunities as well as costs of using inputs necessary for harvest. The results indicate that the activities entailed a net gain to society, lending substance to continued funding for harvests on Gotland and assessments of upscaling of harvest activities to other areas in Sweden and elsewhere. The lessons learnt from the considerable harvest experience on Gotland should be utilized for developing concrete guidelines for carrying out sustainable harvest practice, paying due attention to local conditions but also to what can be generalized to a wider national and international context.
|
|
| 10. |
|
|
