| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Ronny, et al.
(författare)
-
Calculating CO2 Uptake for Existing Concrete Structures during and after Service Life
- 2013
-
Ingår i: Environmental Science & Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 1520-5851 .- 0013-936X. ; 47:20, s. 11625-11633
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents a model that can calculate the uptake of CO2 in all existing concrete structures, including its uptake after service life. This is important for the calculation of the total CO2 uptake in the society and its time dependence. The model uses the well-documented cement use and knowledge of how the investments are distributed throughout the building sector to estimate the stock of concrete applications in a country. The depth of carbonation of these applications is estimated using two models, one theoretical and one based on field measurements. The maximum theoretical uptake potential is defined as the amount of CO2 that is emitted during calcination at the production of Portland cement, but the model can also, with some adjustments, be used for the other cement types. The model has been applied on data from Sweden and the results show a CO2 uptake in 2011 in all existing structures of about 300 000 tonnes, which corresponds to about 17% of the total emissions (calcination and fuel) from the production of new cement for use in Sweden in the same year. The study also shows that in the years 2030 and 2050, an increase in the uptake in crushed concrete, from 12 000 tonnes today to 200 000 and 500 000 tonnes of CO2, respectively, could be possible if the waste handling is redesigned.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Erlandsson, Martin, et al.
(författare)
-
PCR guide for construction products and works - Specifications to and evaluation of EN 15804
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main question handled in the project ‘Robust LCA’ is how to use LCA for a robust comparison of construction products or any construction works. The project is divided into two parts where the first part deals with a general introduction to methodology problems related to LCA and what we here call ‘choice of system perspective’. The latter aspect deals with the question when to use to use attributional or consequential LCA. An LCA typology is developed in this part of the project, where different ISO 14044 methodologies are classified. The typology also deals with what question these different methodologies address. The second part of the project, given in this report, deals with commonly methodology aspects that are important to find consensus about. These methodical aspects selected and handled here are based on a workshop result. Already existing standards is used as a baseline to describe the current best common practice. The main LCA methodology used as basis for this work is EN 15804, a so call ‘core PCR’, (product category rules) for all constructions products. However, since the common goal within an LCA case study is to use a harmonized method in the entirely study, such PCR are valid for all products and services used in the life cycle of any construction works. For instance, this implies that the impact from different energy wares is to be handled with the same methodology as used for the construction products. This PCR guide includes specifications to EN 15804, as well as the potential development for aspects that are not handled in this standard today. The outlined suggestions and recommendations are the result of a series of workshops, with delegates from different parties within the Swedish building material, construction and real estate sector, including civil engineering work. The PCR guides have been subject to an open consultation that was closed on the 20th of October 2013, where all parties have had the possibility to put forward their opinions. The final recommendation in this report is based on a common understanding within the project group and takes into account the submitted written contributions to the open consultation (version dated 2013-09-18). The recommendation therefore describes the current consensus in the Swedish group participating in this project. Moreover, the PCR Guide was also sent to some EPD program operators (EPD Norway, International EPD system, Institut Bauen und Umwelt (Germany)) and the working group behind EN 16485. This was done to create an opportunity to bring forward dissenting opinion to the specifications given here. Please note that this report shall not be regarded as a PCR, but as an inspiration for future development of such work.
|
|
| 8. |
- Finnveden, Göran, et al.
(författare)
-
Livscykelanalys av etanol ur sorterat hushållsavfall med starksyrahydrolys
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt har som huvudsaklig inriktning att från ett miljö- och resursperspektiv belysa konsekvenser av ev framtida storskalig etanolproduktion ur cellulosahaltiga, avfallsbaserade råvaror med produktionsmetoden CHAP (Concentrated Hydrochloric Acid Process), baserat på data från förstudier. Denna konsekvensbedömning görs med hjälp av livscykelanalysmetodik. I en livscykelanalys (LCA) ingår en inventering och bedömning av resursförbrukning, via produktion och användning, till avfallshantering. Utgångspunkten för inventeringen har varit CHAP-processen så som den beskrivits i förstudier, som utnyttjar ur hushållsavfall i Lövsta, Stockholm sorterad råvara. Etanolen är tänkt att användas som drivmedel för innerstadsbussar. Som referensalternativ används miljödiesel. Då etanolen produceras ur sorterat avfall, förändras det totala avfallshanteringssystemet. För att få jämförbara system omfattar analysen därför flera funktioner som de studerade systemen skall uppfylla. Förutom bussbränsle, skall systemen ta hand om en viss mängd hushållsavfall, en viss mängd industriavfall samt producera en viss mängd värme och el. För etanolproduktionen krävs processenergi. Två alternativa fall har studerats där energin baseras på aningen olja eller biobränsle. Det bör noteras att denna studie berör en tänkbar metod för etanolproduktion. Inga slutsatser kan därför dras från denna studie angående andra produktionsmetoder.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Haeger-Eugensson, Marie, et al.
(författare)
-
Spridning av föroreningar till luft från bränder
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt är en del av en större studie med övergripande syftet att ta fram en metod för beräkning av emissioner från bränder samt användande av dessa till spridningsberäkningar både till luft och vatten. Resultat från luftemissionsdelen har använts som indata till de beräkningar genomförda i detta delprojekt vars syfte varit att testa hur dispersion och haltnivåer kan skilja sig beroende på val av modell, definiera styrande brand- och meteorologiska parametrarna, för deposition och halt i luft och att utveckla och testa en metod för generaliserade spridningsberäknigar för bränder genom statistiskt bearbetade resultat från ett års beräkningar för olika meteorologiska klasser. Det har hittills varit svårt att spridningsberäkna bränder med avancerade spridningsmodeller eftersom nödvändiga indata inte funnits. Fokus har istället legat på att återge brandförloppet bra medan meteorologi, och därmed dispersionen, varit förenklad. Vi har inte funnit utred-ningar som visar om enklare modeller eller generaliseringar av befintliga brandmodeller utgör ett tillräckligt bra underlag för snabb bedömning av miljö- och hälsoeffekter från bränder. Beräkningarna i detta projekt är genomförda med TAPM-modellen under olika årstider som medel- och maximala dygnsvärden samt av dygnsdeposition av PM10 för respektive plymriktning. Medelvärdena används för bedömning av miljöpåverkan och maximala dygnshalter för mer akuta hälsoeffekter för att utforma och förebyggande åtgärder, både akut och långsiktigt (t.ex. stadsplanering). Förhållandet mellan max- och medelhalter varierar beroende på säsong och spridningsförutsättningar, med maxhalten ca 50 ggr högre och med stor variation. Haltnivåerna i centrum- respektive kransplymerna är båda ca 200 µg/m3 även om emissionen är ca 5 ggr högre i cen-trumplymen jämfört med de sammanlagda emissionerna från kransplymerna. Skälet är att den högre centrumplymen sprids mer effektivt till följd av den dubbelt så höga vindhastigheten på hög nivå. Validering av beräknade haltnivåer och plymlyft har visat att med brandindata från en brandmodell har spridningen av PM10 återgets väl med TAPM -modellen. Beräkningarna är även tänkta att vara bas för utveckling av en modell anpassad för användande under fältmässiga förhållanden för att snabbt få fram beslutsunderlag för åtgärder vid olyckor (som evakuering) och därmed förebygga och minimera skador på t.ex. miljön och människors hälsa.
|
|
