| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Balkmar, Dag, 1974-, et al.
(författare)
-
Bicycling and politics : movements, strategies and visions in bicycle activism in Sweden
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Swedish national government, as transport authorities and many Swedish municipalities, are currently planning and implementing ambitious programs that are designed to promote cycling and increase the share of cycling among everyday travel modes. However, with more ‘pro-cycling’ discourses and in the wake of antagonism and lack of road space for increasing numbers of cyclists, new forms of bicycle activism appears to be on the rise.The purpose of this paper is to describe and analyse the ways in which bicycle activists in Sweden construct their politics and the role of bicycle activism as a vehicle for contributing to more sustainable cycling futures. What are their concrete approaches and strategies that inform their activism? How do activists and advocates view bicyclists as e.g. vulnerable, angry or marginalized subjects, and how do they view their roles as spokespersons for these groups? What alternative visions for cycling and cyclists are expressed? Empirically the paper focuses on three expressions of contemporary bicycling activism/advocacy; the Swedish national cycling advocacy organization, the ad-hoc “Ghost Bike Sweden” and the on-line based “Bike Maffia”-initiative in Stockholm.It is argued that all three reflect a “contested terrain” with regard to approaches and strategies to bicycle activism (Vivanco 2013, 103). Although all three share an ambition to improve conditions for cyclists, they reflect core differences in their strategies and views on bicycling as contested practice: from more pragmatic, policy- and solution-oriented approaches to explicitly political and hands-on street-level activism. All three organisations/initiatives also represents different forms of grassroots organisations with different capacities to participate within formal governance structures. However, the more activist based initiatives seem to create spaces for new forms of political engagement beyond formal institutions – initiatives that also are worth listening to.
|
|
| 4. |
- Balkmar, Dag, 1974-, et al.
(författare)
-
Contested mobilities : politics, strategies and visions in Swedish bicycle activism
- 2017
-
Ingår i: Applied mobilities. - : Taylor & Francis. - 2380-0127 .- 2380-0135. ; 2:2, s. 151-165
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cycling is currently the focus of considerable political and public attention in many urban areas. As more and more cyclists claim space on the roads, new forms of political engagement in cycling issues beyond traditional bicycle advocacy have also emerged. Beyond focusing on cyclists’ perspectives and rights, these expressions of bicycle activism show the ways in which bicycles – as potential vehicles for sociopolitical change – are contested political and cultural symbols. The purpose of this paper is to describe and analyse the ways in which bicycle activists and advocates in Sweden construct their politics and practices. Empirically the paper addresses three expressions of contemporary bicycling activism and advocacy: the well-established Swedish national cycling advocacy organization Cykelfrämjandet (Cycling Sweden), the ad-hoc Ghost Bike Sweden, and the online-based Bike Maffia-initiative. The empirical material of the paper consists of qualitative interviews with the leading representatives from each organization or initiative, as well as written and video materials. As arenas for cultural politics, the organizations or initiatives are diverse, exemplifying highly different views concerning conflicts in urban space, strategies for addressing these conflicts, and views of cyclists as subjects of bicycle politics. The paper addresses these issues in a specific Swedish context, also exploring the implications for understanding how political activism is shaped more generally. It is argued that bicycle activism can be viewed as a way of practising cycling citizenship, a perspective that provides a conceptual linkage between new social movement theory and activism more generally.
|
|
| 5. |
- Balkmar, Dag, 1974-, et al.
(författare)
-
Cykelpolitik : rörelser, strategier och visioner i svensk cykelpolitik
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Politiker, kommuner och transportmyndigheter arbetar idag på olika sätt för att förbättra förutsättningarna för cykling – inte minst för att skapa mer attraktiva, sunda och tillgängliga städer. Men med en alltmer cykelvänlig diskurs – och i kölvattnet av motsättningar i trafiken relaterat till trängsel för ett ökat antal cyklister i storstäderna – skapas också grogrund för nya former av cykelaktivism. Ofta tar dessa initiativ utgångspunkt i vem och vilka trafikslag som får ta plats på och ha tillgång till stadens gator samt vilka former av motstånd som kan riktas mot bilismen som norm.Syftet med det här föredraget är att beskriva och analysera de sätt som cykelaktivism i Sverige konstrueras samt cykelaktivismens roll som förändringsaktörer i arbetet för hållbara städer. Vilka konkreta tillvägagångssätt och strategier baseras aktivismen på? Hur förstår aktivister och cykelförespråkare cyklister, exempelvis som sårbara, arga eller marginaliserade grupper. Hur ser de på sina roller som talespersoner för cyklister? Vilka alternativa visioner för cykling och cyklister uttrycker de?Empiriskt fokuserar presentationen på tre nutida uttryck för cykelaktivism/cykelförespråkare; Cykelfrämjandet, Ghost Bike Sweden och det online-baserade initiativet Cykelmaffian i Stockholm. Metodologiskt baseras presentationen på kvalitativa metoder, främst intervjuer med representanter för respektive organisation/initiativ, samt analyser av deras externa kommunikation. Resultaten från studien visar att cykelaktivism är att betrakta som ett omstritt område, särskilt med avseende på initiativens strategier och inriktning. Även om alla tre delar en ambition om att förbättra förutsättningarna för cykel, så ger de uttryck för centrala skillnader i deras respektive strategier och syn på cykling och cykelpolitik: från en mer pragmatisk, policy- och lösningsorienterad inriktning till explicit politiska och direkt-aktions orienterade former av gatuaktivism. Alla tre organisationer/initiativ representerar också olika former av (gräsrots)organisationer, med sinsemellan olika möjligheter att medverka och påverka inom ramen för formella politiska strukturer. Samtidigt så skapar de mer aktivistbaserade initiativen nya former av utrymmen för politiskt engagemang och motstånd bortom formella institutioner.
|
|
| 6. |
- Bohlin, Henrik, 1971-
(författare)
-
Att välja energisystem : Processer, aktörer och samverkan i Helsingborg och Gävle 1945–1983
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish municipalities have traditionally, as suppliers of gas, electricity and district heating to end-use consumers, been one of the key actors of national energy politics. Yet, although Swedish district heating systems typically are owned by the public, neither electricity nor heat production is always under public control. This has historically imposed limitations on municipal plans for own CHP (Combined Heat and Power) plants and district heating systems. Previous research in the field have established that an organisational division between companies active in either heat or electricity supply was one of the most serious challenges for municipal engagement in energy affairs after WW2. Yet, in many cases municipal energy departments have engaged in joint cooperation projects with process industries and power companies, in order to utilize technical expertise and industrial waste heat for the build-up of the local energy system. Processes of initiating, developing and maintaining such cooperation projects - and the erection of municipal CHP plats - are focused upon here.The purpose of this research project is to describe and analyse the roles played by two municipalities (Helsingborg and Gävle) in the years 1945-1983. The specific research questions were as follows: How were different socio-technical systems for electricity and heat supply introduced and how were different alternatives received within the frames of the municipal organisations? What was the impact of competition between different alternatives on the development of the local energy systems? It shows that strategies for municipal-industrial cooperation are vital for the possibilities of municipal energy companies to come to terms with the organisational gulf between power and heat companies. It is argued that the forming of strategical alliances can illustrate how municipal organisations not always act in autonomous positions. It can rather be the other way round - it is strategies for cooperation and competition that make the municipality a key actor in the local energy system.
|
|
| 7. |
-
Constructing Risk and Safety in Technological Practice
- 2003
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Modern technological systems entail risks and uncertainties of hitherto unknown dimensions. This book discusses the construction of risk and safety within a variety of empirical contexts where technologies and their risk are debated and handled by individuals, groups or organizations. With contributions from leading scholars from Europe and the USA, it presents original theoretical discussions, linked to detailed empirical case studies.
|
|
| 8. |
- Dahl, Emmy
(författare)
-
Om miljöproblemen hänger på mig : Individer förhandlar sitt ansvar för miljön
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När den svenska klimatdebatten intensifierades under 2000-talets första decennium tilldelades allmänheten en särskild roll. I den mediala och politiska debatten verkade lösningen på miljöproblemen intimt förknippad med individers livsstilar. I den här avhandlingen betraktas det synsättet som del av en pågående individualisering av miljöansvar. Med en poststrukturalistisk feministisk utgångspunkt hanteras det individualiserade miljöansvaret som en specifik diskurs. Diskursen beskriver individer som de centrala aktörerna som ska motverka miljöproblemen. Hur individer förhåller sig till rimligheten i en sådan ansvarsfördelning eller förstår innebörden av ett sådant ansvar är emellertid oklart.Syftet med avhandlingen är att utforska hur individer begripliggör och förhandlar diskursen om individuellt miljöansvar i gruppsamtal. För att förstå hur individer kan positionera sig i relation till diskursen analyseras tolv fokusgruppsamtal med personer som befinner sig i olika livssituationer och har olika erfarenheter av miljöfrågor och resande. Samtalsdeltagarnas förhandlingar av diskursens innebörd och relevans analyseras. Avhandlingen undersöker vilka andra diskurser som stödjer, konkurrerar med eller utgör motdiskurser till den individualiserade miljödiskursen. Därmed framgår hur individer kan införliva eller göra motstånd mot miljödiskursens verklighetsbeskrivning. I avhandlingen undersöks även vilka subjektspositioner som görs problematiska respektive oproblematiska i relation till ett individualiserat miljöansvar. Det bidrar med insikt om hur diskurser knutna till genus och klass kan positionera individer som i olika grad eller på olika sätt ansvariga för sin miljöpåverkan.Analysen visar hur individuellt miljöansvar förknippas med resursstarka och oberoende individer, individer som kan tänka sig att agera utan stöd från vare sig omgivningen eller stödjande samhällsstrukturer. Samtalsdeltagare i studien beskriver det individualiserade miljöansvaret som alltifrån moraliskt viktigt och positivt till orimligt och orealistiskt. Konkurrens mellan individer följer i diskursens spår. Både personer som tar på sig stort ansvar och de som inte förmår eller vill leva upp till idealet om att förändra sin livsstil pekas ut som problematiska. Samtidigt hamnar andra potentiella ansvarstagare och politiska arenor ofta i skymundan. Därtill riktar vissa samtalsdeltagare misstro mot samhällets förmåga att överhuvudtaget hantera miljöproblem, vilket tolkas som en aspekt av det individualiserade miljöansvarets dominans.
|
|
| 9. |
- Fallde, Magdalena
(författare)
-
Miljö i tanken? : Policyprocesser vid övergången till alternativa drivmedel i kollektivtrafiken i Linköping och Helsingborg 1976-2005
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande avhandling studerar kommunala policyprocesser i en fråga där ett flertal olika policyområden ingår: övergången till alternativa drivmedel i kollektivtrafiken. Genom att undersöka hur och varför sådana policyer utvecklats i två kommuner bidrar studien dels till att förklara hur policy utvecklas på kommunal nivå; dels till att skapa förståelse för policyskapande där olika policyområden ingår. Genom fallstudier har policyprocesserna vid övergången till biogas i stadsbusstrafiken i Linköpings och Helsingborgs kommuner undersökts. Studien är processorienterad och fokuserar huvudsakligen på hur och varför aktörer, utifrån sina resurser, intressen, problemdefinitioner och lösningar, kan påverka policy. Resultaten visar hur policyprocesserna vid övergången till biogas präglats av traditionella policyområden där aktörer, intressen och resurser skilt sig åt beroende på sektor. Samtidigt visar avhandlingen att en sammankoppling mellan policyområdena för energi, miljö och transport varit väsentligt för att aktörer skulle kunna driva igenom sina förslag. För att göra detta har gränsgångare – policyentreprenörer som gått över gränserna för de tre policyområdena – varit centrala genom att initiera breda samarbeten där aktörer företrädande energi, miljö och kollektivtrafik identifierat och eftersträvat ett gemensamt mål.
|
|
| 10. |
|
|
