| 1. |
|
|
| 2. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Anders, et al.
(författare)
-
A transcriptional timetable of autumn senescence
- 2004
-
Ingår i: Genome Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1465-6906 .- 1474-760X. ; 5:4, s. R24-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background We have developed genomic tools to allow the genus Populus (aspens and cottonwoods) to be exploited as a full-featured model for investigating fundamental aspects of tree biology. We have undertaken large-scale expressed sequence tag (EST) sequencing programs and created Populus microarrays with significant gene coverage. One of the important aspects of plant biology that cannot be studied in annual plants is the gene activity involved in the induction of autumn leaf senescence. Results On the basis of 36,354 Populus ESTs, obtained from seven cDNA libraries, we have created a DNA microarray consisting of 13,490 clones, spotted in duplicate. Of these clones, 12,376 (92%) were confirmed by resequencing and all sequences were annotated and functionally classified. Here we have used the microarray to study transcript abundance in leaves of a free-growing aspen tree (Populus tremula) in northern Sweden during natural autumn senescence. Of the 13,490 spotted clones, 3,792 represented genes with significant expression in all leaf samples from the seven studied dates. Conclusions We observed a major shift in gene expression, coinciding with massive chlorophyll degradation, that reflected a shift from photosynthetic competence to energy generation by mitochondrial respiration, oxidation of fatty acids and nutrient mobilization. Autumn senescence had much in common with senescence in annual plants; for example many proteases were induced. We also found evidence for increased transcriptional activity before the appearance of visible signs of senescence, presumably preparing the leaf for degradation of its components.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Brunklaus, Birgit, 1970-, et al.
(författare)
-
Det inkluderande, hållbara och uppkopplade samhället : Nulägesanalys
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Södertälje kommun har höga ambitioner att drastiskt sänka sin klimatpåverkan och har målet att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2030. För att nå dessa mål spelar avfallssektorn i Södertälje kommun en avgörande roll, vilket också innebär ett behov av större involvering och ett större engagemang från medborgare och företag. Som en del i det arbetet skapades projektet Det inkluderande, hållbara och uppkopplade samhället. Projektet är ett samarbete mellan Södertälje kommun, Telge Återvinning, RISE Research Institutes of Sweden och Umeå Universitet och avser att undersöka hur IoT-genererad data kan ha dubbel nytta i att både skapa externt medborgarvärde och internt organisatoriskt värde i Södertälje kommuns omställning till en hållbar stad. Denna rapport inkluderar en nulägesanalys över tre tematiserade områden; digitalisering, livscykelanalys (LCA), och medborgardialog. Södertälje kommun har tillsammans med Telge Nät byggt upp ett så kallat LoRaWAN (ett trådlöst nätverk med dubbelriktad kommunikation) i Södertälje för att underlätta kommunikation mellan sensorer i uppkopplade enheter. 169 papperskorgar har också försetts med sensorer som mäter fyllnadsgrad, vilket genererat ett proof-of-concept för hur uppkopplad utrustning kan möjliggöra ruttoptimering och placeringsplanering. Att koppla upp en papperskorg innebär i praktiken att man fäster en sensor i locket på befintliga kärl. Denna sensor känner sedan av fyllnadsgraden i papperskorgens plastpåse med jämna mellanrum. Initiativet kring uppkopplade papperskorgar har medfört inlärning på flera nivåer – såväl utvecklarna som utformar sensorerna, som medarbetarna som förlitar sig på dem, har behövt tänka i nya banor och ompröva invanda arbetssätt. Värt att notera är att personalen behöver besöka samtliga områden där papperskorgar finns trots sensortekniken i och med att deras arbetsuppgifter även inkluderar renhållning av gator och vård av grönytor. Det vill säga, det föreligger i nuläget inte en kvantitativ ekonomisk vinst utan snarare en kvalitativ nytta i form av en potentiellt renare stad. Bland de system som Södertälje kommun använder ses två som särskilt intressanta i relation till Sakernas Internet enligt denna nulägesanalys. På en operativ nivå har Infracontrol potential att anta rollen som ”spindeln i nätet” där status på uppkopplad utrustning kan hanteras. På en strategisk nivå erbjuder verktyget Maptionnaire möjligheter att aggregera, analysera, och presentera data från uppkopplad utrustning. För att realisera potentialen hos dessa (och andra) verktyg krävs dock att Södertälje kommun ställer nya krav och utarbetar nya rutiner vid upphandling då kostnaderna för att integrera uppkopplad utrustning annars skulle bli ohållbar. En LCA har genomförts för att utvärdera miljöpåverkan från Internet of Things (IoT) systemet i Södertälje centrum för smart sophämtning ur ett livscykelperspektiv. Med koppling till kommunens klimatstrategi har miljöpåverkan med fokus på klimatpåverkan prioriterats. Den visar att IoT-systemet enbart utgör en liten del av klimatpåverkan (122 kg CO2 eq per år), vilket främst härrör från gateways (50%) och sensorer (27%) och användning av Internet (23%). Sophämtningen bidrar med cirka 12 ton CO2 eq per år, vilket främst bidrog till användningen av fossilbaserade avfallspåsar i plast (96%) och HVO-baserade transporter (4%). Vidare visar LCAn att potential för framtida klimatsmart sophämtningssystemet ligger inom minskad användning av fossila plastpåsar och smart planering av sophämtning för att reducera transporter. Södertälje har redan minskat sin klimatpåverkan från transporter (under 2016) genom byte från diesel till HVO. För ett system med 160 papperskorgar (studiens utgångspunkt) innebar detta 83% minskning, från 2,3 ton till 380 kg. Enbart två ton av denna minskning härrör från fossilfria transporter (resp. 8,75 ton för ett möjligt framtida system med 700 papperskorgar). Dock visar resultaten att ännu mer klimatpåverkan kan minskas genom att inte använda fossila plastpåsar, nästan 12 ton (resp. 50 ton för 700 papperskorgar). Detta motsvara fem resor till Thailand (2,5 ton per resa) eller utsläpp för fyra invånare (2,8 ton per invånare) för året 2030. För ett system med 700 papperskorgar betyder det minst 20 resor till Thailand eller utsläpp för upp till 20 invånare. Vidare har projektet ett fokus på inkludering av medborgare i frågor kring hållbarhet, med syftet att informera, engagera och inkludera medborgare i målet med att uppnå hållbar resurshantering. Medborgardialog kan ske på många olika vis och innebära olika saker. Nulägesanalysen visar att flera olika aktiviteter genomförts på området, och att dessa framförallt kan kopplas till kategorierna ”information” och ”konsultation”, men där också det finns kommande inslag av ”dialog” med till exempel det hackathon som planeras. Från nulägesanalysen noterades dock en möjlighet till utökat fokus på medborgardialog i Södertälje, samt att det finns en medvetenhet om behovet av att inkludera många olika grupper i denna dialog, men det noterades även en utmaning vad gäller inkludering och olika språk. Denna rapport har fokus på nulägesanalys. I och med denna analys går projektet sedan in i en ny fas, med fokus på test och utvärdering av koncept, med ett fortsatt fokus på digitalisering, miljöbedömning och medborgardialog. Ett hackathon, Hack for Södertälje, planeras också på projektets tema: Det inkluderande, hållbara och uppkopplade samhället.
|
|
| 7. |
- Brunklaus, Birgit, 1970-, et al.
(författare)
-
Det inkluderande, hållbara och uppkopplade samhället : Utvärdering och framtidsanalys
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Södertälje kommun har höga ambitioner att drastiskt sänka sin klimatpåverkan och har ambitionen att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2030 (Södertälje kommun Miljö- och klimatstrategi 2022–2030, 2022). För att nå dessa mål spelar avfallssektorn i Södertälje kommun en avgörande roll, vilket också innebär ett behov av större involvering och ett större engagemang från medborgare och företag. Som en del i det arbetet skapades projektet Det inkluderande, hållbara och uppkopplade samhället. Projektet är ett samarbete mellan Södertälje kommun, Telge Återvinning, RISE Research Institutes of Sweden och Umeå Universitet och avser att undersöka hur maskingenererad data kan ha dubbel nytta i att både skapa externt medborgarvärde och internt organisatoriskt värde i Södertälje kommuns omställning till en hållbar stad. Denna rapport inkluderar en nulägesanalys över tre tematiserade områden; digitalisering, livscykelanalys (LCA), och medborgardialog. Södertälje kommun har tillsammans med Telge Nät byggt upp ett så kallat LoRaWAN2 (ett trådlöst nätverk med dubbelriktad kommunikation3) i Södertälje för att underlätta kommunikation mellan sensorer i uppkopplade enheter. 169 papperskorgar har också försetts med sensorer som mäter fyllnadsgrad, vilket genererat ett proof-of-concept för hur uppkopplad utrustning kan möjliggöra ruttoptimering och placeringsplanering. Att koppla upp en papperskorg har i det här fallet inneburit att man fäster en sensor i locket på befintliga kärl. Denna sensor känner sedan av fyllnadsgraden i papperskorgens plastpåse med jämna mellanrum. Initiativet kring uppkopplade papperskorgar har medfört inlärning på flera nivåer – såväl utvecklarna som utformar sensorerna, som medarbetarna som förlitar sig på dem, har behövt tänka i nya banor och ompröva invanda arbetssätt. Värt att notera är att personalen behöver besöka samtliga områden där papperskorgar finns trots sensortekniken i och med att deras arbetsuppgifter även inkluderar renhållning av gator och vård av grönytor. Det vill säga, det föreligger i nuläget inte en kvantitativ ekonomisk vinst utan snarare en kvalitativ nytta i form av ökade möjligheter att planera sin arbetstid vilket kan leda till en renare stad. Bland de system som Södertälje kommun använder ses två som särskilt intressanta i relation till Sakernas Internet (Internet of Things (IoT)) enligt denna nulägesanalys. På en operativ nivå har Infracontrol potential att anta rollen som ”spindeln i nätet” där status på uppkopplad utrustning kan hanteras. På en strategisk nivå erbjuder verktyget Maptionnaire möjligheter att aggregera, analysera, och presentera data från uppkopplad utrustning. För att realisera potentialen hos dessa (och andra) verktyg krävs dock att Södertälje kommun ställer nya krav och utarbetar nya rutiner vid upphandling då kostnaderna för att integrera uppkopplad utrustning annars skulle bli ohållbar. En LCA har genomförts för att utvärdera miljöpåverkan från sakernas Internet i Södertälje centrum för smart sophämtning ur ett livscykelperspektiv. Med koppling till kommunens klimatstrategi har miljöpåverkan med fokus på klimatpåverkan prioriterats. Den visar att IoT-systemet enbart utgör en liten del av klimatpåverkan (122 kg CO2-ekv per år4), vilket främst härrör från gateways (50%) och sensorer (27%) och användning av Internet (23%). Sophämtningen bidrar med cirka 12 ton CO2-ekv per år, vilket främst bidrog till användningen av fossilbaserade avfallspåsar i plast (96%) och Hydrerad Vegetabilisk Olja (HVO)-baserade transporter (4%). Vidare visar LCAn att potential för framtida klimatsmart sophämtningssystemet ligger inom minskad användning av fossila plastpåsar och smart planering av sophämtning för att reducera transporter. Södertälje har redan minskat sin klimatpåverkan från transporter (under 2016) genom byte från diesel till HVO. För ett system med 169 papperskorgar (studiens utgångspunkt) innebar detta 83% minskning, från 2,3 ton till 380 kg. Enbart två ton av denna minskning härrör från fossilfria transporter (resp. 8,75 ton för ett möjligt framtida system med 700 papperskorgar). Dock visar resultaten att ännu mer klimatpåverkan kan minskas genom att inte använda fossila plastpåsar, nästan 12 ton (resp. 50 ton för 700 papperskorgar). Detta motsvarar fem resor till Thailand (2,5 ton per resa) eller utsläpp för fyra invånare (2,8 ton per invånare) för året 2030. För ett system med 700 papperskorgar betyder det minst 20 resor till Thailand eller utsläpp för upp till 20 invånare per år. Vidare har projektet ett fokus på inkludering av medborgare i frågor kring hållbarhet, med syftet att informera, engagera och inkludera medborgare i målet med att uppnå hållbar resurshantering. Medborgardialog kan ske på många olika vis och innebära olika saker. Nulägesanalysen visar att flera olika aktiviteter genomförts på området, och att dessa framförallt kan kopplas till kategorierna ”information” och ”konsultation”, men där också det finns kommande inslag av ”dialog” med till exempel det Hackathon som planeras. Från nulägesanalysen noterades dock en möjlighet till utökat fokus på medborgardialog i Södertälje, samt att det finns en medvetenhet om behovet av att inkludera många olika grupper i denna dialog, men det noterades även en utmaning vad gäller inkludering och olika språk.
|
|
| 8. |
- Cardinale, Massimiliano, et al.
(författare)
-
Something old, something new: Historical perspectives provide lessons for blue growth agendas
- 2020
-
Ingår i: Fish and Fisheries. - : Wiley. - 1467-2960 .- 1467-2979. ; 21, s. 774-796
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The concept of "blue growth," which aims to promote the growth of ocean economies while holistically managing marine socioecological systems, is emerging within national and international marine policy. The concept is often promoted as being novel; however, we show that historical analogies exist that can provide insights for contemporary planning and implementation of blue growth. Using a case-study approach based on expert knowledge, we identified 20 historical fisheries or aquaculture examples from 13 countries, spanning the last 40-800 years, that we contend embody blue growth concepts. This is the first time, to our knowledge, that blue growth has been investigated across such broad spatial and temporal scales. The past societies managed to balance exploitation with equitable access, ecological integrity and/or economic growth for varying periods of time. Four main trajectories existed that led to the success or failure of blue growth. Success was linked to equitable rather than open access, innovation and management that was responsive, holistic and based on scientific knowledge and monitoring. The inability to achieve or maintain blue growth resulted from failures to address limits to industry growth and/or anticipate the impacts of adverse extrinsic events and drivers (e.g. changes in international markets, war), the prioritization of short-term gains over long-term sustainability, and loss of supporting systems. Fourteen cross-cutting lessons and 10 recommendations were derived that can improve understanding and implementation of blue growth. Despite the contemporary literature broadly supporting our findings, these recommendations are not adequately addressed by agendas seeking to realize blue growth.
|
|
| 9. |
- Donev, Evgeniy N., et al.
(författare)
-
Field testing of transgenic aspen from large greenhouse screening identifies unexpected winners
- 2023
-
Ingår i: Plant Biotechnology Journal. - : Wiley. - 1467-7644 .- 1467-7652. ; 21:5, s. 1005-1021
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Trees constitute promising renewable feedstocks for biorefinery using biochemical conversion, but their recalcitrance restricts their attractiveness for the industry. To obtain trees with reduced recalcitrance, large-scale genetic engineering experiments were performed in hybrid aspen blindly targeting genes expressed during wood formation and 32 lines representing seven constructs were selected for characterization in the field. Here we report phenotypes of five-year old trees considering 49 traits related to growth and wood properties. The best performing construct considering growth and glucose yield in saccharification with acid pretreatment had suppressed expression of the gene encoding an uncharacterized 2-oxoglutarate-dependent dioxygenase (2OGD). It showed minor changes in wood chemistry but increased nanoporosity and glucose conversion. Suppressed levels of SUCROSE SYNTHASE, (SuSy), CINNAMATE 4-HYDROXYLASE (C4H) and increased levels of GTPase activating protein for ADP-ribosylation factor ZAC led to significant growth reductions and anatomical abnormalities. However, C4H and SuSy constructs greatly improved glucose yields in saccharification without and with pretreatment, respectively. Traits associated with high glucose yields were different for saccharification with and without pretreatment. While carbohydrates, phenolics and tension wood contents positively impacted the yields without pretreatment and growth, lignin content and S/G ratio were negative factors, the yields with pretreatment positively correlated with S lignin and negatively with carbohydrate contents. The genotypes with high glucose yields had increased nanoporosity and mGlcA/Xyl ratio, and some had shorter polymers extractable with subcritical water compared to wild-type. The pilot-scale industrial-like pretreatment of best-performing 2OGD construct confirmed its superior sugar yields, supporting our strategy.
|
|
| 10. |
- Gunnarsson, Carina, et al.
(författare)
-
Ökad användning av restströmmar från spannmålsodling för en svensk biobaserad ekonomi
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns ett stort intresse att använda halm i bioraffinaderiprocesser för att producera förnybara material, kemikalier och drivmedel, men mängden halm är begränsad och aktuella processer är ofta storskaliga. Målet med detta projekt var att bidra till ökad användning av tillgängliga restströmmar från spannmålsproduktion och därmed bidra till ökad andel inhemsk råvara till den svenska biobaserade industrin. Projektet undersökte tre restströmmar från spannmålsproduktionen: halm, rensverksfraktion (från tröskans rensverk som normalt sprids ut på fältet och inte samlas in) samt avrens från rensmaskiner och aspiratörer på spannmålsmottagningar. Arbetet innefattade att karakterisera olika sorters halm, utvärdera tekniker för att öka insamlingsgraden vid skörd, lagringsförsök samt modellering av leveranssäkerhet och skördestrategier. Ett speciellt fokus var att utvärdera materialet med avseende på biogasproduktion. Den grundläggande karakteriseringen som gjordes av halm och rensverksfraktion från höstvete, korn, havre, höstråg och höstraps visade vissa skillnader i innehåll av cellulosa, hemicellulosa, lignin, oorganiska ämnen samt extraktivämnen, men inga som kunde förklara skillnaderna i metanproduktionen mellan proverna. Råghalm hade den högsta metanproduktionen, medan halm från höstraps hade signifikant lägre metanproduktion än de andra halmsorterna. Metanproduktionen från rensverksfraktionerna visade samma tendens som för halmen. För att försöka hitta förklaringar till den lägre metanproduktionen för halm och rensverksfraktion från höstraps gjordes kompletterande analyser av biomassans struktur och sammansättning. Inga tydliga skillnader i cellullosakristallinitet kunde ses som skulle kunna förklara den lägre biogasproduktionen. De fördjupade analyserna kunde visa att det finns skillnader i ligninstruktur, det skulle dock behöva undersökas vidare om dessa bidrar till skillnaderna i metanproduktionen. En hypotes som inte kunde bekräftas är att höstrapshalmen innehåller glukosinulater som när de bryts ner kan verka hämmande på bakterierna i jäsningsprocessen. Detta behöver utredas vidare i kommande studier. I projektet utvärderades två olika tekniker för att förutom halm även samla in rensverksfraktion och därigenom öka mängden bärgat material. Vid skörd av spannmål samlas kärnan i en tank, medan halmen och övriga överjordiska delar av spannmålsplantan som återstår matas ut efter skördetröskan. Utvärderingen visade att total insamlad mängd biomassa ökade när även rensverksfraktionen samlades in. Även halmbalarnas densitet ökade vid inblandning av rensverksfraktionen i halmen, vilket är fördelaktigt för transporteffektiviteten. Ökningen av insamlad mängd och baldensitet var dock signifikant i endast ett av de två försöken. Mellan 36 % och 41 % av den teoretiskt bärgningsbara mängden biomassa samlades inte in och kan betraktas som förluster i systemet. Vissa av förlusterna går att åtgärda med val av maskiner som är väl anpassade till varandra medan andra kräver ett helt annat skördesystem. Potentialen för utveckling av nya och förbättrade tekniska system som möjliggör att en större andel biomassa kan tillvaratas är därför stor. Tillgången på halm för användning i bioraffinaderier kan även ökas genom att använda halm av olika kvalitet, tex fuktig halm. I tre olika lagringsförsök undersöktes under vilka förutsättningar det finns risk för förluster under aeroba förhållanden. Försöken utvärderades med avseende på effekten på förluster och kvalitet samt metanproduktion. Respirometerförsök genomfördes på halm och rensverksfraktion från höstvete och korn vid två olika vattenaktiviteter (vattenhalter) under ca 2 månader. Resultaten visade att förlusterna hos höstvetehalm troligen kan hållas låga om den lagras vid en vattenhalt under 20-23 %. Kornhalm verkar vara något känsligare och kan behöva vara några procentenheter torrare, medan rensverksfraktionen verkar vara något mer motståndskraftig mot mikrobiell tillväxt. I vetehalm ökade metanpotentialen under lagringen, medan den minskade för halm och rensverksfraktion från korn. Den stora minskningen i metanpotential för kornproverna kan ha orsakats av de högre kvävehalterna och lägre C/N kvot som gynnar mikrobiell aktivitet. Resultaten tyder på att fuktig aerob lagring av vetehalm kan fungera som ett förbehandlingssteg där cellulosanedbrytande mögelsvampar bryter ned cellulosan och därmed gör kolet mer tillgänglig för de metangasproducerande mikroorganismerna. Studien tyder på att denna process går snabbare med kornhalm. Dessa resultat behöver följas upp och fördjupas. Genom att utnyttja lagringstiden till biologisk förbehandling inför användning i bioraffinaderiet kan vi på ett positivt sätt utnyttja faktorer som normalt har negativ inverkan på kvalitet, såsom hög fukthalt och temperatur samt långa lagringstider. I fullskaliga försök som upprepades under två år vid Gasum AB biogasanläggning i Jordberga utvärderades avrenslagring under praktiska förhållande i stora plansilor utan täckning. Lagringsförsöket genomfördes med avrensat material (avrens) från i spannmålshandelns mottagningsanläggningar. Lagringsprocessen övervakades på olika djup genom mätningar av gassammansättning och temperatur och lagringsförlusterna bestämdes. Förlusterna av torrsubstans under lagringen varierade mellan 1,5 och 3 %, dock med undantag från ytprovet år två där förlusterna uppgick till 63 %. De höga förlusterna i ytprovet beror sannolikt på en längre lagringstid i kombination med direkt exponering mot atmosfäriska förhållanden och därmed nederbörd. Detta resulterade i en omfattande tillväxt av mögelsvampar. Metanpotentialen i proverna från ytan var båda åren signifikant lägre (8 % respektive 62 %) än i proverna från inläggningen. Mellan djupare liggande prover fanns ingen signifikant skillnad i metanpotential sinsemellan eller jämfört med inläggningsprovet. Låg vattenhalt, syrefattiga förhållanden och höga temperaturer hämmade mikrobiell tillväxt i djupare liggande prover. Den modelleringsstudie baserad på väderdata som genomfördes med syftet att under-söka hur leveranssäkerheten av halm påverkas av väderleken visade att mängden torr halm som kan bärgas varierar stort mellan år. Andelen av den tillgängliga mängden halm som i genomsnitt över flera år är möjlig att bala (pressningskoefficient) beräknades till 84, 86, 82 och 80 % för Västmanland, Östergötland, Västra Götaland respektive Skåne vid maximalt 18% vattenhalt vid pressning. Den varierade även över skördesäsongen. Den tillgängliga pressningstiden minskade från över 50 % i den andra halvan av juli till under 30 % i de första veckorna i oktober beroende på område. De genomsnittliga andelarna pressad halm varierade för de enskilda grödorna: den var högst för höstvete, ca 90 % för gårdarna belägna i Västmanland, Östergötland och Västra Götaland, och 80 % i Skåne. Andelarna för vårvete var lägst, 67–75 % beroende på område.
|
|
