| 1. |
|
|
| 2. |
-
Teachers matter - but how?
- 2018
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- In this special issue, we start from a general policy assumption about teachers and teaching particularly clearly summarised in the 2005 report Teachers Matter: Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers by the Organisation for Economic Co-Operation and Development (OECD). The report states that teacher policy is high on national agendas and that teachers are ‘the most significant resource in schools’ for improving efficiency and equity in school.However, we regard the policy field mainly as the background, from which we retain the fundamental claim that ‘teachers matter’. In contrast to policy documents, the intention in this special issue is to explore in what different ways, at what different times and in what different spaces teachers truly matter, without having any answers in advance – that is, outside the area of policy highroads but still against a backdrop of a policy of accountability and standards.Conceptions of school and teaching influence the way teachers think about teaching and how they actually conduct their work in the classroom. With reference to Hansen (2001), teaching has its own integrity. Teaching here is viewed as a moral and intellectual practice developed from within the person, rather than getting one’s norms imposed from outside. Through our subjectivity, we can begin to know ourselves and the world we inhabit, imprinted by culture and history. Genuine learning and growth, for teachers and their students, cannot be hastened; it is a process with its own dimension of time. Teachers’ professional identities, who they are and the meanings teachers attribute to their work and the meanings that are attributed to them by others, are shaped not only by organisational and subject-related aspects but also by their relationships to colleagues, students and parents and a life outside of school (Day & Gu 2010).
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Åkesson, Erik, 1981-
(författare)
-
Resultatansvar för likvärdighet : En läroplansteoretisk studie av systematiskt kvalitetsarbete och rektorers sensemaking
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this dissertation is to describe and critically analyze ideas about quality management with in different arenas of the Swedish education systemand how these relate to leadership and the enacted curriculum. The study conceptualizes systematic quality work as a governance tool and a national accountability program created with the aim of solving problems concerning lack of equity and lowered national test scores. Two tensions within the policy program are identified. The first is between external results-oriented forms of control and internal professional trust. The second is between national curriculum goals and local organizational goals.The empirical study consists of a cross-case study of the most different designs of four quality systems enacted by the heads of the school organizations and the principals. The main sources of data are interviews with principals and school leaders and documents and policy artifacts. The data are analyzed from a combined perspective of loosely coupled system, discursive institutionalism and sensemaking.The main conclusion of the study is that while systematic quality work represents an attempt by the state to create a more coherent and centralized accountability system, the results point to a decentralized and loosely coupled education system focused on local organizational goals. The contents of the enacted policy solutions show that the ideational content of quality work is highly malleable to localized uses and interpretations, which also raises questions about how equity is to be understood within the policy program.The enacted solutions show great variance concerning how tensions relating to internal and external dimensions of accountability were handled. The reasons for these differences where related to different leadership strategies, varying pressures from the school market and distinct organizational needs. While the enacted accountability systems in all four cases have created results-oriented frameworks for teaching, their impact on the enacted curriculum was clearly mediated in three of the four cases.
|
|
| 5. |
- Adolfsson, Carl-Henrik, et al.
(författare)
-
Att forskningsbasera den svenska skolan : Policyinitiativ under 25 år
- 2018
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Swedish Educational Research Association. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 23:1-2, s. 39-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Även om ”en skola på vetenskaplig grund” idag är ett högaktuellt ämne är det ingalunda något nytt fenomen. I artikeln studeras tendenser i policyinitiativ som de senaste 25 åren haft till syfte att forskningsbasera den svenska skolan. Utgångspunkt tas i de problembilder som framkommer i policy samt vilka modeller för forskningsbasering som samtidigt lyfts fram som lösningen på dessa problem. Resultatet pekar mot att det de senaste 25 år har skett en succesiv förskjutning från indirekta till mer direkta initiativ. Under 1990-talet och det tidiga 2000-talet var många policyinitiativ ordnade utifrån att främst vilja skapa de rätta förutsättningarna för en forskningsbasering av skolan. Under 2000-talet blir initiativen alltmer fokuserade och ambitiös med syfte att åstadkomma direkta förändringar i lärares undervisning. När det kommer till modeller för forskningsbasering blir det samtidigt alltmer tydligt hur policy vänder sig till och söker legitimitet hos delvis nya aktörer och institutioner, som exempelvis hälso-sjukvården. Med detta går det också att urskilja en insnävning vad gäller att definiera och innehållsligt välja ut vilken forskning som bör sprids till skolans aktörer. Konsekvensen med en sådan modell för forskningsbasering menar vi kan bli att läraren främst får inta rollen som passiva mottagare av forskning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Att leda lärande : En vänbok till Per Gerrevall
- 2018. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Leda lärande är en vänbok till professor emeritus Per Gerrevall vid Linnéuniversitetet. Ett tjugotal medverkande kollegor, forskare och lärare tar upp olika aspekter av ledning och ledarskap i olika pedagogiska kontexter och verksamheter. De olika verksamhetsområdena som tematiseras i boken är akademi och högre utbildning, idrottsfältet och de pedagogiska professionerna.Kapitlen i boken anknyter till några av de forsknings- och verksamhetsområden som Per arbetat inom under en lång framgångsrik och inspirerande karriär inom akademin. På temat leda lärande ger bokens innehåll olika infallsvinklar på hur pedagogiska praktiker utvecklas och förfinas genom de ställningstaganden och val som framsynta lärare och ledare gör. Det gäller såväl inom högre utbildning, där ledare märker ut frågor, perspektiv och utforskningar inom kunskaps- och forskningsfronterna. Det gäller inom idrottsfältet där de goda och framgångsrika ledarna ser nästa steg i talangens utveckling. Och, det gäller också inom utbildning och skola där den pedagogiska ledaren tillsammans med de studerande märker ut mål och navigerar mot uppsatta mål i de lärandes bildningsgång.Bokens olika kapitel ger sammantaget en rik repertoar av nycklar för att leda lärande på ett kvalificerat sätt och för att tackla några av de utmaningar som lärandefrågorna, internationellt och nationellt, står inför i en tid av stora samhälleliga omställningar. Alla med intresse för frågor om ledning, lärande och pedagogik har utbyte av bokens olika kapitel såväl som i professor Per Gerrevalls verk och gärning.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
