| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 2. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Havsstränder
- 2015
-
Ingår i: Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer - rödlistade arter i Sverige 2015. - 9789187853135 ; :17, s. 51-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges mångformiga kust - med sand-, grus- och klippstränder, dyner och strandängar - hyser drygt 270 rödlistade arter för vilka havsstränderna är viktiga livsmiljöer. Här ingår många arter av fåglar, kärlväxter, spindeldjur, skalbaggar, fjärilar och groddjur. Havsstrandängar och sandiga miljöer är särskilt artrika. Havsstrandsarterna hotas främst av igenväxning, exploatering, mänsklig störning av häckningsplatser och livsmiljöer samt nedskräpning. De viktigaste åtgärderna är att återskapa blottade sandstränder och dyner, att säkerställa en välanpassad hävd av strandängar samt att minska föroreningar och marin nedskräpning.
|
|
| 3. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Våtmarker
- 2015
-
Ingår i: Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer - rödlistade arter i Sverige 2015. - 9789187853135 ; :17, s. 41-45
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våtmarker, bl.a. myrar och sötvattensstränder, hyser totalt drygt 800 rödlistade arter, och för nästan 470 av dessa är våtmarkerna särskilt viktiga livsmiljöer. De flesta artgrupper har representanter här, men kärlväxter, lavar, tvåvingar och skalbaggar är särskilt artrika. Även mossor, fjärilar, fåglar och landmollusker är väl representerade. Rikkärr och sötvattensstränder är de artrikaste våtmarksmiljöerna. De rödlistade våtmarksarterna hotas främst av igenväxning, dikning, vattenreglering och eutrofiering. Restaurering, fortsatt och utökad hävd samt nyskapande av våtmarker är viktiga åtgärder, liksom återgång till naturlig vattenföring och vattenståndsdynamik i strandnära miljöer.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Ny validering av växter på gång
- 2017
-
Ingår i: Vår Fågelvärld. - 0042-2649. ; 2017, s. 20 - 21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv : Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har en variationsrik natur med storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker, vattendrag och sjöar, kust och hav, skogar och odlingslandskap, alla med ett rikt växt och djurliv. Den här fantastiska biologiska mångfalden tas ofta för given och ibland som en lyx, men oavsett vilket är det en förutsättning för vår överlevnad.2019 rapporterade Sverige statusen till EU för perioden 2013–2018 för de naturtyper och arter i Sverige som är listade i art- och habitatdirektivet. Den berättar att 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna mår bra. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder.Den här rapporten sammanfattar Sveriges rapportering och innehåller beskrivningar av status för naturtyper och arter, påverkan, hot och trender. Rapporten ger kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige med hjälp av de arter och naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv.Rapporten visar hur naturmiljöerna i Sverige förändas, och sammanfattar den senaste kunskapen om vilka faktorer som driver dessa förändringar. Även exempel på hur vi genom restaurerings- och skötselåtgärder kan hejda förlusten av biologisk mångfald tas upp.
|
|
| 7. |
- Azzi, Elias Sebastian, et al.
(författare)
-
Assessing the diverse environmental effects of biochar systems : An evaluation framework
- 2021
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Elsevier BV. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 286
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biochar has been recognised as a carbon dioxide removal (CDR) technology. Unlike other CDR technologies, biochar is expected to deliver various valuable effects in e.g. agriculture, animal husbandry, industrial processes, remediation activities and waste management. The diversity of biochar side effects to CDR makes the systematic environmental assessment of biochar projects challenging, and to date, there is no common framework for evaluating them. Our aim is to bridge the methodology gap for evaluating biochar systems from a life-cycle perspective. Using life cycle theory, actual biochar projects, and reviews of biochar research, we propose a general description of biochar systems, an overview of biochar effects, and an evaluation framework for biochar effects. The evaluation framework was applied to a case study, the Stockholm Biochar Project. In the framework, biochar effects are classified according to life cycle stage and life cycle effect type; and the biochar?s end-of-life and the reference situations are made explicit. Three types of effects are easily included in life cycle theory: changes in biosphere exchanges, technosphere inputs, and technosphere outputs. For other effects, analysing the cause-effect chain may be helpful. Several biochar effects in agroecosystems can be modelled as future productivity increases against a reference situation. In practice, the complexity of agroecosystems can be bypassed by using empirical models. Existing biochar life cycle studies are often limited to carbon footprint calculations and quantify a limited amount of biochar effects, mainly carbon sequestration, energy displacements and fertiliser-related emissions. The methodological development in this study can be of benefit to the biochar and CDR research communities, as well as decision-makers in biochar practice and policy.
|
|
| 8. |
- Azzi, Elias Sebastian, et al.
(författare)
-
Life cycle assessment of urban uses of biochar and case study in Uppsala, Sweden
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biochar is a material derived from biomass pyrolysis that is used in urban applications. The environmental impacts of new biochar products has however not been assessed. Here, the life cycle assessments of 5 biochar products were performed for 7 biochar supply-chains in 2 energy contexts. The biochar products (tree planting, green roofs, landscaping soil, charcrete, and biofilm carrier) were benchmarked against reference products and the oxidative use of biochar for steel production. Biochar demand was then estimated using dynamic material flow analysis for a new city-district in Uppsala, Sweden. In a decarbonised energy system and if biochar stability is high, all biochar products had a better climate performance than the reference, and most applications outperformed biomass use for decarbonising steel production. The climate benefits of using biochar ranged from -1.4 to -0.11 tonne CO2-eq tonne-1 biochar in a decarbonised energy system. In other environmental impact categories, biochar products had either higher or lower impacts than the reference, depending on biochar supply-chains and materials substituted, with trade-offs between sectors and impact categories. This said, several use phase effects of biochar were not included in the assessment due to knowledge limitations. In Uppsala’s new district, biochar demand was around 1700 m3 year-1 during the 25 years of construction. By 2100, 23% of the biochar accumulated in landfills, raising questions for end-of-life management of biochar-containing products. Overall, in a post-fossil economy, biochar can be a carbon dioxide removal technology with benefits, but biochar applications must be designed to maximise co-benefits.
|
|
| 9. |
- Azzi, Elias Sebastian, et al.
(författare)
-
Life cycle assessment of urban uses of biochar and case study in Uppsala, Sweden
- 2022
-
Ingår i: Biochar. - : Springer Nature. - 2524-7972 .- 2524-7867. ; 4:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biochar is a material derived from biomass pyrolysis that is used in urban applications. The environmental impacts of new biochar products have however not been assessed. Here, the life cycle assessments of 5 biochar products (tree planting, green roofs, landscaping soil, charcrete, and biofilm carrier) were performed for 7 biochar supply-chains in 2 energy contexts. The biochar products were benchmarked against reference products and oxidative use of biochar for steel production. Biochar demand was then estimated, using dynamic material flow analysis, for a new city district in Uppsala, Sweden. In a decarbonised energy system and with high biochar stability, all biochar products showed better climate performance than the reference products, and most applications outperformed biomass use for decarbonising steel production. The climate benefits of using biochar ranged from - 1.4 to - 0.11 tonne CO2-eq tonne(-1) biochar in a decarbonised energy system. In other environmental impact categories, biochar products had either higher or lower impacts than the reference products, depending on biochar supply chain and material substituted, with trade-offs between sectors and impact categories. However, several use-phase effects of biochar were not included in the assessment due to knowledge limitations. In Uppsala's new district, estimated biochar demand was around 1700 m(3) year(-1) during the 25 years of construction. By 2100, 23% of this biochar accumulated in landfill, raising questions about end-of-life management of biochar-containing products. Overall, in a post-fossil economy, biochar can be a carbon dioxide removal technology with benefits, but biochar applications must be designed to maximise co-benefits.
|
|
| 10. |
- Azzi, Elias Sebastian, et al.
(författare)
-
Prospective Life Cycle Assessment of Large-Scale Biochar Production and Use for Negative Emissions in Stockholm
- 2019
-
Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 53:14, s. 8466-8476
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Several cities in Sweden are aiming for climate neutrality within a few decades and for negative emissions thereafter. Combined biochar, heat, and power production is an option to achieve carbon sequestration for cities relying on biomass-fuelled district heating, while biochar use could mitigate environmental pollution and greenhouse gas emissions from the agricultural sector. By using prospective life cycle assessment, the climate impact of the pyrolysis of woodchips in Stockholm is compared with two reference scenarios based on woodchip combustion. The pyrolysis of woodchips produces heat and power for the city of Stockholm, and biochar whose potential use as a feed and manure additive on Swedish dairy farms is explored. The climate change mitigation trade-off between bioenergy production and biochar carbon sequestration in Stockholm's context is dominated by the fate of marginal power. If decarbonisation of power is achieved, building a new pyrolysis plant becomes a better climate option than conventional combustion. Effects of cascading biochar use in animal husbandry are uncertain but could provide 10-20% more mitigation than direct biochar soil incorporation. These results help design regional biochar systems that combine negative carbon dioxide emissions with increased methane and nitrous oxide mitigation efforts and can also guide the development of minimum performance criteria for biochar products.
|
|
