| 1. |
- Benford, Steve, et al.
(författare)
-
Designing Storytelling Technologies to Encourage Collaboration Between Young Children
- 2000. - 2
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We describe the iterative design of two collaborative storytelling technologies for young children, KidPad and the Klump. We focus on the idea of designing interfaces to subtly encourage collaboration so that children are invited to discover the added benefits of working together. This idea has been motivated by our experiences of using early versions of our technologies in schools in Sweden and the UK. We compare the approach of encouraging collaboration with other approaches to synchronizing shared interfaces. We describe how we have revised the technologies to encourage collaboration and to reflect design suggestions made by the children themselves.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bodker, Susanne, et al.
(författare)
-
Usability and interaction design - new challenges for the Scandinavian tradition
- 2008
-
Ingår i: Behavior and Information Technology. - : Informa UK Limited. - 0144-929X .- 1362-3001. ; 27:4, s. 293-300
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Computer use and interaction possibilities are changing quickly, while use contexts and application types are radically broadening. Technology no longer consists of static tools belonging only to the workplace but permeates work on the move, homes and everyday lives. Pervasive technologies, augmented reality, small interfaces, tangible interfaces, etc. are dramatically changing the nature of HCI (human-computer interaction). We witness the creation of ad hoc configurations of large and small user interfaces. The new interfaces are moveable and used in changing locations and contexts; different tasks are done through a combination of specialized technologies. A wider repertoire of physical instruments is available than the keyboard and the mouse. Based on examples from recent research projects and a collage of concepts and solutions, we discuss how these recent developments challenge our understanding of usability and interaction design. In particular, we discuss how the Scandinavian tradition of user involvement in development is facing up with the challenges of new work and of non-work contexts. There is a tendency that much recent investigations into non-work settings get stuck in a divide between work on the one hand, and leisure, arts, and home on the other; between rationality on the hand, and emotion on the other. The Scandinavian tradition can be developed to embrace people's whole lives and transcend the dichotomies between work, rationality, etc. and their negations and a Scandinavian perspective should and could move the current co-determination framework outside of work.
|
|
| 4. |
- Bydler, Roger, et al.
(författare)
-
Omställning till ett hållbart transport- och mobilitetssystem med människan i centrum
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Den globala uppvärmningen är vår tids stora utmaning. FN:s klimatpanels, IPCC:s, första rapport publicerades 1990. Det är alltså över 30 år sedan forskarsamhället konstaterade att en snabb klimatförändring sker. Ny forskning har sedan dess visat att redan vid 1,5 graders global uppvärmning finns uppenbara risker för såväl människors som djurs och naturs miljöer. Det ledde till att en stor majoritet av världens länder skrev under Parisöverenskommelsen vid FN:s klimatmöte, COP 21, 2015. Parisöverenskommelsen anger att världens länder ska vidta åtgärder som leder till att den globala medeltemperaturhöjningen hålls långt under 2 grader och helst begränsas till under 1,5 grader. Trots att det är vetenskapligt belagt och allmänt accepterat att de utsläpp människan orsakat är den helt överskuggande orsaken till globala uppvärmningen, så saknas de nödvändiga åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser. Den globala temperaturhöjningen är nu 1,1 grader jämfört med förindustriell tid.Det är mot denna bakgrund Klimatriksdagen tar fram ett förslag till klimatpolitiska insatser där utgångspunkten är Sveriges åtaganden enligt Parisöverenskommelsen. Koldioxidbudgeten, som gällde för Sverige 2020 utifrån dessa förutsättningar, visar att senast 2035 tar budgeten slut.Denna rapport om Mobilitet och transport är en fristående rapport och samtidigt ett underlag till Klimatriksdagens samlade Klimatomställningsplan. Inrikes transporter orsakar ungefär en tredjedel av de territoriella utsläppen, inkluderas utsläppen från bränslen som lagras i Sverige, bunkrade bränslen, för utrikes flyg och sjöfart hela 40 procent. Transportsektorn karaktäriseras av många kopplingar till andra sektorer och är beroende av ett stort antal aktörer. Utbyggnad av transportinfrastrukturen tar lång tid och kräver stora investeringar. Omställningen till en klimatneutral transportsektor inom loppet av ett drygt decennium kräver därför kraftfulla och snabbt insatta åtgärder.För analysen och valet av åtgärder har en målbild för en utsläppsfri transportsektor år 2035 varit vägledande. Genom att sätta denna i relation till situationen idag har ett antal alternativa scenarier med olika uppsättningar åtgärder tagits fram – en metodik benämnd back-casting. Utsläppsbanor för dessa alternativ illustrerar hur minskningen av utsläpp kan komma att fördelas tidsmässigt. För analyser av hur och när olika åtgärder bör sättas in har även dynamisk modellering och simulering använts.Vi hävdar i rapporten att synen på transporter och transportplanering måste ändras i grunden. Människors behov och förhållanden, hög tillgänglighet och låg resursbelastning bör vara ledstjärnor och transportplaneringen inordnas i övrig samhällsplaneringen. Ett klimatvänligt mobilitetsmönster behöver skapas. Människors acceptans och engagemang kommer att vara helt avgörande för att omställningen ska lyckas.Föreslagna åtgärderna ska ses i ljuset av de åtaganden som Sverige gjort och den koldioxidbudget som följer av dessa. Vissa förslag kan framstå som mindre populära och därför svåra att genomföra. Ändå är de inte tillräckliga. Detta gäller speciellt flyg men också persontrafik på väg och sjöfart. Efter hand behöver de föreslagna åtgärderna kompletteras och skärpas för att transportsektorns utsläpp ska rymmas inom ramen för gällande koldioxidbudget.Rapporten ger inledningsvis en sammanfattning av slutsatser och förslag i rapporten, följt av vad som måste ha uppnåtts av klimatomställningen målåret 2035. Vad har hänt och genomförts under åren fram till dess? Vanligtvis utgår framtidsbeskrivningar från situationen idag för att därifrån blicka framåt i tiden. Detta låser dock lätt tanken vid rådande förutsättningar. Klimatomställningen kommer emellertid att kräva så genomgripande förändringar att dagens tankesätt, rutiner och lagbundenheter måste överges och ersättas med nya ordningar och kreativa lösningar.De delar, som beskriver föreslagna åtgärder, är skrivna utifrån vad som gäller idag. De ska beslutas nu och genomföras skyndsamt för att nödvändiga förändringar ska kunna ske i tid. Under resans gång kommer omprövningar att ske, nya förutsättningar att gälla och nya möjligheter att dyka upp. Antalet åtgärder och de många sambanden och kopplingarna dem emellan som krävs för att få önskad effekt visar komplexiteten i omställningen.Överväganden och slutsatser i korthetDet korta tidsperspektivet – omställningen till ett klimatvänligt mobilitetsmönster ska ske på ett drygt decennium – medför krav på beslut och genomförande av kraftfulla och snabbt insatta åtgärder.Ett helt nytt synsätt, ett systemperspektiv, anläggs på mobilitet, transporter och deras roll i samhället. Utbud och åtgärder inom olika transportslag samordnas och understöds i relation till samhällsnytta som tillgänglighet, rättvisa, minskad klimatpåverkan, hälsa, lokal miljö och biologisk mångfald. Först när utformningen av transportsektorn utgår från dessa mål, med hänsyn till den tillgängliga koldioxidbudgeten och överger dagens prognosstyrda och snäva infrastrukturplanering inleds sektorns klimatomställning på allvar.Digitalt system för dynamiska och differentierade priser på användningen av väginfrastrukturen – dynamiska och differentierade vägavgifter – samordnat med utbud och biljettsystem i kollektivtrafik påverkar trafikvolymer, val av transportsätt och skapar långsiktig finansiering för kollektivtrafiken. De offentliga insatserna finansieras ur en gemensam kassa.Insatser för minskade trafikvolymer på väg kombineras med åtgärder för ökad gång-, cykel-och kollektivtrafik samt en snabb elektrifiering av motorfordonen.Omfattande investeringar görs inom järnväg, kollektivtrafik, laddinfrastruktur och bredband. Dessa genomförs mycket snabbt för att bidra med positiva klimateffekter fram till 2035.Transportsektorns totala utsläpp av biogen och fossil koldioxid är av en storleksordning som innebär att de praktiskt inte kan reduceras ner till netto noll med tillgängliga åtgärder fram till 2035.Koldioxidbudgeten för mobilitets-och transportsektorn bryts ner på regional nivå där klimatomställningen drivs på under ledning av länsstyrelserna, i samverkan med berörda parter och med statliga stimulanspengar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Graham, Peter, et al.
(författare)
-
Nordic internet infrastructure development 1988–2007
- 2015
-
Ingår i: 4th IFIP WG 9.7 Conference on History of Nordic Computing, HiNC4 2014. - Cham : Springer. - 9783319171449 ; , s. 205-214
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In the development, introduction and spread of the Internet, Nordic researchers have had a pioneering and central role. Already in the 1970s Norway hosted and developed the first ARPAnet node outside North America. In the 1980s pioneers in the Nordic countries started national computer networks and joined forces into the Nordic academic network NORDUnet, developed and operated from the KTH Network Operation Centre, KTHNOC. Its DGIX (Distributed Global Internet eXchange) node became central in the global Internet in the mid 1990s, with about 40 Internet operators connected. NORDUnet played a strong role in European network cooperation and in spreading the net eastwards from 1990. We describe, analyse and reflect on the Nordic development 1988–2007 with details on the expansion into higher and higher capacities and services.
|
|
| 7. |
- Groth, Kristina, et al.
(författare)
-
Saxaren : Strengthening Informal Collaboration among Geographically Distributed Teachers
- 2006
-
Ingår i: OZCHI '06 Proceedings of the 18th Australia conference on Computer-Human Interaction, Design, Activities, Artefacts and Environments. - New York, USA : ACM. - 1595935452 ; , s. 285-292
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- For people working in situations with few colleagues around, information technology could be used for increased communication with colleagues at other places. One such group is teachers in rural areas. In our work with teachers in an archipelago school distributed over six islands we have focused on encouraging communication using a digital notice board, providing for quick handwritten notes, connecting all islands. Based on the teachers' collaborative situation, and on the design, implementation and use of the prototype, we illustrate, by a number of recorded notes, how the teachers have been using the prototype, relating the findings to group building, easy access, and playful behaviour.
|
|
| 8. |
- Groth, Kristina, et al.
(författare)
-
Simple and playful interaction for informal communication and learning
- 2007
-
Ingår i: International Journal of Knowledge and Learning. - : Inderscience Enterprises Ltd. - 1741-1009 .- 1741-1017. ; 3:2-3, s. 191-208
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Teachers in general usually do not have one single office and they seldom have time for face-to-face interaction with their colleagues since they typically spend most of the time in a classroom. Teachers in rural areas have even less colleagues to interact with face-to-face. In our work with teachers in a rural area near Stockholm, in an archipelago school distributed over six islands, we have encouraged informal communication and learning through a digital notice board connecting all six units. This paper discusses three issues that we find important to focus on in our work; the role of shared interactive displays, simplicity and play as a social activity and the role of communication for informal learning.
|
|
| 9. |
- Gudjonsdottir, Rosa, 1969-
(författare)
-
Personas and Scenarios in Use
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personas are fictitious characters that represent the needs of the intended users, and scenarios complementing the personas describe how their needs can be met. The present doctoral thesis considers the usage of personas and scenarios and how they are used in system development projects. The study is motivated by the relative lack of empirical data on the persona method in actual use. The study was carried out in the context of a large international research project called Nepomuk and involved two conceptually different field studies. On the one hand, field studies in user settings were conducted, which aimed at creating personas and scenarios, and for which a user-centered design approach was applied using participant observation, contextual interviews, video brainstorming and prototyping. On the other hand, a field study in the setting of the Nepomuk project itself was conducted, which aimed at observing how the personas and scenarios were received and used in the project work. The work conducted in the project setting was a multi-sited ethnographic field study, which was documented through ethnographic writing. The project setting field study showed that the persona method was difficult to put into consistent use, and the support of persona advocates guiding usage would have been helpful. The method was used without much effort to communicate about the needs and desires of the intended users, but was less successful in compelling project members to use personas and scenarios during various design activities. The field study also revealed alternative usages of the method that can be supported and utilized. The contributions of the thesis include an account of the effect the storytelling aspect has on the creation as well as usage of personas and scenarios. Also, the essential elements of constructing personas and scenarios are discussed as well as the prerequisites for making personas and scenarios support the design process in system development projects. Lastly, the thesis describes how personas and scenarios can support the communication of user needs and desires to project members and stakeholders as well as support design activities in system development projects.
|
|
| 10. |
- Huang, Ying Ying, et al.
(författare)
-
Auditory Feedback in Haptic Collaborative Interfaces
- 2012
-
Ingår i: International journal of human-computer studies. - : Elsevier BV. - 1071-5819 .- 1095-9300. ; 70:4, s. 257-270
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The combined effect of haptic and auditory feedback in shared interfaces, on the cooperation between visually impaired and sighted persons is under-investigated. A central challenge for cooperating group members lies in obtaining a common understanding of the elements of the workspace and maintaining awareness of the other members’, as well as one’s own, actions during the work process. The aim of the experimental study presented here, was to investigate if adding audio cues in a haptic and visual interface makes collaboration between a sighted and a blindfolded person more efficient. Results showed that task performance was significantly faster in the audio, haptic and visual feedback condition compared to the haptic and visual feedback condition. One special focus was also to study how participants utilize the auditory and haptic force feedback in order to obtain a common understanding of the workspace and to maintain an awareness of the group members’ actions. Results from a qualitative analysis showed that the auditory and haptic feedback was used in a number of important ways for the group members’ action awareness and in the participants’ grounding process.
|
|
