| 1. |
- Andersson, Erik, 1979-, et al.
(författare)
-
Kollegialt Lärande i Örebros Skolor – KLÖS-projektet : Hur kan lärares kollegiala lärprocesser stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet KLÖS har undersökt hur lärares kollegiala lärprocesser kan stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete. Målet var att skapa en Örebromodell för kollegialt lärande. En avslutande reflektion kring resultatet är att etableringen av denna modell kräver ett omfattande engagemang och tar tid att få på plats. Det är vår uppfattning att ett flertal aspekter återstår att undersöka. Bland annat är det intressant att undersöka hur arbetet med det kollegiala lärandet fortskrider på pilotskolan. Frågor som är intressanta är: Vilka faktorer har betydelse för att arbetet med kollegialt lärande ska bli permanent och fungera som ett naturligt sätt att arbeta med utveckling av praktiken? Vad blir resultatet av de utvecklingsomgångar som genomförts? Hur följs detta resultat upp och leder det till bestående gynnsamma förändringar? Frågorna handlar om hållbarhet och därmed om hur projektet går från att vara ett projekt som avslutas och glöms bort till att bli ett levande verktyg för utvecklingsarbete som kan göra en verklig skillnad i och för praktiken över tid. Eftersom mycket tid och resurser används till utvecklingsarbete i skolan är det viktigt att det arbete som görs verkligen leder till en konkret och för verksamheten gynnsam förändring. Det innebär att frågan om utvecklings- arbetets hållbarhet är en av de viktigaste frågorna. Det verktyg som utvecklats i projektet och som kommit att symbolisera det kollegiala arbetet på pilotskolan är KLÖS-hjulet. Frågan om hur KLÖS-hjulet 2.0 kan utvecklas och anpassas så att det verkligen blir ett flexibelt och användbart verktyg för att stötta det kollegiala lärandet är kanske den alla viktigaste konkreta frågan. Frågor som är besläktade med frågan om hållbarhet är de som syftar till att undersöka hur det kollegiala lärandet kan bli mer robust. Till dessa hör frågor om hur lärledarens roll kan förstärkas, hur verktyg som stöttar lärares observation och analys av den egna verksamheten kan designas, hur ansvar och engagemang på alla nivåer kan förstärkas och bli synligt samt hur arbetet med kollegialt lärande kan utvärderas. Vi har under projektets gång sett hur lärare behöver stöd i arbetet med att systematiskt identifiera behov i verksamheten för att sedan utforska möjligheter att utveckla och förändra praktiken. Medverkan från forskare som ställt frågor, problematiserat och belyst olika perspektiv har i flera fall varit avgörande för hur ett utvecklingsbehov har identifierats, avgränsats och formulerats som en undersökningsbar fråga. Det är av avgörande betydelse att utvecklingsarbetet inte står och faller med denna medverkan. Verksamheten måste själv ta fram strukturer för hur lärare och lärledare får ett tillfredsställande stöd i sitt utvecklingsarbete så att de har möjlighet att göra kollegialt lärande till en naturlig del av sitt arbete där de känner sig så bekanta med KLÖS-hjulet att de själva kan ställa de frågor som krävs. Således behöver många funktioner, både centralt och lokalt samverka för att vidareutveckla och stötta kollegialt lärande för att utveckla undervisningen i Örebro skolor.
|
|
| 2. |
- Andersson, Erik, 1979-, et al.
(författare)
-
Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring : ett helhetsperspektiv
- 2022. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring bygger på flera års praktiknära forskning och annan forskning inom skolutveckling, professionsutveckling och pedagogiskt ledarskap. Den erbjuder pedagogiska teorier, modeller och metoder för kollegialt lärande i ett helhetsperspektiv som stärker alla elever. I boken framträder kollegialt lärande både som ett arbetssätt och ett förhållningssätt, och du som läsare rustas med verktyg för att hantera det kollegiala lärandets möjligheter och utmaningar. Dessa verktyg är vetenskapligt förankrade. Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring vänder sig till lärarstudenter, lärare rektorer, kvalitetsutvecklare och skolchefer inom alla skolformer. Boken är lämplig som litteratur på rektorsprogrammet och för lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna, framför allt inom områdena utvärdering, utvecklingsarbete och pedagogiskt ledarskap.
|
|
| 3. |
- Lundahl, Christian, 1972-, et al.
(författare)
-
Att få sina bedömningar granskade : Lärares syn på de nationella provens syfte att främja likvärdig bedömning
- 2017
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 26:2, s. 75-94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since 1940 there has been different types of national tests in Sweden, each with a different aim and purpose. Since 2011, Skolverket is required to review how teachers correct these national tests, and also to publish easily accessible statistics showing possible discrepancies between the results of the students and their final grades. Based on interviews with 17 teachers in mathematics between grade 6-9, the consequences of the review of teachers assessments have been investigated. The result shows worrying effects. The increased focus on discrepancies has led to an inadequate appraisal of teachers assessment competence. However, teachers are pleased to have their corrections reviewed in a formative way.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Rudsberg, Karin, 1973-, et al.
(författare)
-
Investigating the relation between teachers’ actions and students’ meaning making of mathematics
- 2019
-
Ingår i: Proceedings of the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education. - Utrecht, Netherlands : Creme. ; , s. 3746-3753
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper we present and illustrate a framework for analyzing the relation between teachers’ actions and students’ meaning making in mathematics. We adopt a pragmatic perspective on learning, and a methodological approach using already analyzed material, to see whether and how the framework of epistemological move analysis can contribute when analyzing the relation between teachers’ actions and students’ meaning making. The results suggest that epistemological move analysis can be used to identify teachers’ purpose in students meaning making in mathematics, by analyzing students’ responses. Further, it makes it possible to identify what earlier knowledge students use, and how they use it, to re-actualize mathematical objects, relations and concepts.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Sundhäll, Marcus, 1976, et al.
(författare)
-
On Hankel Forms of Higher Weights: The Case of Hardy Spaces
- 2010
-
Ingår i: Canadian Journal of Mathematics-Journal Canadien De Mathematiques. - 0008-414X .- 1496-4279. ; 62:2, s. 439-455
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper we study bilinear Hankel forms of higher weights on Hardy spaces in several dimensions. (The Schatten class Hankel forms of higher weights on weighted Bergman spaces have already been studied by Janson and Peetre for one dimension and by Sundhall for several dimensions). We get a full characterization of Schatten class Hankel forms in terms of conditions for the symbols to be in certain Besov spaces. Also, the Hankel forms are bounded and compact if and only if the symbols satisfy certain Carleson measure criteria and vanishing Carleson measure criteria, respectively.
|
|
