| 1. |
- Block, Keith I., et al.
(författare)
-
Designing a broad-spectrum integrative approach for cancer prevention and treatment
- 2015
-
Ingår i: Seminars in Cancer Biology. - : Academic Press. - 1044-579X .- 1096-3650. ; 35, s. S276-S304
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Targeted therapies and the consequent adoption of "personalized" oncology have achieved notable successes in some cancers; however, significant problems remain with this approach. Many targeted therapies are highly toxic, costs are extremely high, and most patients experience relapse after a few disease-free months. Relapses arise from genetic heterogeneity in tumors, which harbor therapy-resistant immortalized cells that have adopted alternate and compensatory pathways (i.e., pathways that are not reliant upon the same mechanisms as those which have been targeted). To address these limitations, an international task force of 180 scientists was assembled to explore the concept of a low-toxicity "broadspectrum" therapeutic approach that could simultaneously target many key pathways and mechanisms. Using cancer hallmark phenotypes and the tumor microenvironment to account for the various aspects of relevant cancer biology, interdisciplinary teams reviewed each hallmark area and nominated a wide range of high-priority targets (74 in total) that could be modified to improve patient outcomes. For these targets, corresponding low-toxicity therapeutic approaches were then suggested, many of which were phytochemicals. Proposed actions on each target and all of the approaches were further reviewed for known effects on other hallmark areas and the tumor microenvironment Potential contrary or procarcinogenic effects were found for 3.9% of the relationships between targets and hallmarks, and mixed evidence of complementary and contrary relationships was found for 7.1%. Approximately 67% of the relationships revealed potentially complementary effects, and the remainder had no known relationship. Among the approaches, 1.1% had contrary, 2.8% had mixed and 62.1% had complementary relationships. These results suggest that a broad-spectrum approach should be feasible from a safety standpoint. This novel approach has potential to be relatively inexpensive, it should help us address stages and types of cancer that lack conventional treatment, and it may reduce relapse risks. A proposed agenda for future research is offered. (C) 2015 The Authors. Published by Elsevier Ltd.
|
|
| 2. |
- Alrutz, Marie, et al.
(författare)
-
Projektledning
- 2013
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Projektledning är ett yrke med egen certifiering. Det pågår en spännande utveckling inom området och det blir allt viktigare att hålla sig ajour med utvecklingen.Det övergripande målet med den här handboken är att vara en ständigt aktuell heltäckande bok om projektarbete. Innehållsmässigt täcker den både frågor som har med struktur och styrning att göra och frågor om ledning av människor och mänskliga processer i grupp. Kompetens inom projekt byggs av både kunskap och erfarenhet. Vi följer kontinuerligt aktuell forskning inom dessa områden och bjuder in intressanta forskare att medverka som författare. Vi skildrar verkliga projekt och låter erfarenheterna få plats, både de bästa erfarenheterna och de utmaningar som man tagit sig igenom.Handboken är levande och det innebär att artiklar tas bort för att ge plats för nya, i takt med att den uppdateras fortlöpande.
|
|
| 3. |
- Aurell, Emelie, et al.
(författare)
-
Mikroplaster : Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I augusti 2015 fick Naturvårdsverket i uppdrag från regeringen att identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikroplaster till havet och verka för att reducera utsläppen från dessa källor. I den här rapporten redovisar Naturvårdsverket uppdraget. Vi presenterar resultaten från den första, övergripande kartläggningen av källor till och spridning av mikroplaster i Sverige, en bedömning av vilka av de kartlagda källorna som primärt bör åtgärdas samt vilka steg som behöver tas för att förebygga utsläpp och minska spridning av mikroplaster till hav, sjöar och vattendrag från dessa källor.Förekomsten av mikroplast i den marina miljön har uppmärksammats allt mer under senare år, inte minst på global nivå. Mikroplast är ett samlingsnamn för små, små plastfragment (1 nm till 5 mm). De mikroplaster som hittats i världshaven, men även i sötvattensystem, har olika ursprung. Mikroplast kan bildas oavsiktligt när plastföremål slits och plastpartiklar frigörs, eller när vi inte återanvänder, återvinner eller slänger plastmaterial på rätt sätt utan plasten blir skräp som succesivt bryts ned till mindre och mindre bitar i naturen. Det finns också plast som från början tillverkas som små pellets eller korn.Utgångspunkten för arbetet har varit miljökvalitetsmålen Hav i balans samt levande kust och Levande sjöar och vattendrag samt målet om Giftfri miljö. Reduceradeutsläpp av mikroplaster till hav, sjöar och vattendrag bidrar till att nå dessa mål.Uppdraget har genomförts av Naturvårdsverket i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, andra berörda myndigheter, samt med deltagande av berörda organisationer och andra intressenter mellan augusti 2015 och maj 2017. Slutsatserna är Naturvårdsverkets egna.
|
|
| 4. |
- Ewerman, Lea, et al.
(författare)
-
Immunomodulating Effects Depend on Prolactin Levels in Patients with Hyperprolactinemia
- 2020
-
Ingår i: Hormone and Metabolic Research. - Stuttgart : Thieme Medical Publishers. - 0018-5043 .- 1439-4286. ; 52:04, s. 228-235
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Prolactin is known to have immune modulatory effects acting through the prolactin receptor, which is present on a variety of immune cells. Certain chemokines contribute to form the type of T helper (Th) preponderance in the immune response. The objective of this work was to assess if hyperprolactinemia not related to pregnancy is associated with changes in circulating levels of chemokines and other immunological markers. In this cross sectional study, 35 patients with hyperprolactinemia (5 men), and 102 healthy blood donors (19 men) were included. Serum levels of Th1- Th2- and Th17-associated chemokines, C-reactive protein, immunoglobulins, and the B cell attracting chemokine CXCL13 were assessed. The hyperprolactinemic group had significantly higher levels of Th2 associated CCL22 (p=0.022), Th17 associated CXCL1 (p=0.001), B cell attracting CXCL13 (p=0.003), and C-reactive protein (p<0.001) compared to controls, and these proteins were also positively correlated with prolactin levels. While differences in CCL22, CXCL1, CXCL13, and C-reactive protein were present in patients with low or moderate hyperprolactinemia, no differences were observed at high (>3600 mU/l) prolactin levels. To evaluate a possible dose-associated response to prolactin, an in vitro model was used, showing prolactin-induced increase in T-helper cell activation at moderate levels, while activation decreased at higher levels. Hyperprolactinemia seems to have several immunomodulatory effects and was associated with increased levels of chemokines associated with Th2 and Th17 responses and B cell attraction. However, patients with greatly increased prolactin had normal levels of chemokines, and in vitro, high levels of prolactin decreased T-helper cell activation.
|
|
| 5. |
- Henriksson, Maria L., et al.
(författare)
-
Exoenzyme S shows selective ADP-ribosylation and GTPase-activating protein (GAP) activities towards small GTPases in vivo
- 2002
-
Ingår i: Biochemical Journal. - : Portland Press. - 0264-6021 .- 1470-8728. ; 367:3, s. 617-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Intracellular targeting of the Pseudomonas aeruginosa toxins exoenzyme S (ExoS) and exoenzyme T (ExoT) initially results in disruption of the actin microfilament structure of eukaryotic cells. ExoS and ExoT are bifunctional cytotoxins, with N-terminal GTPase-activating protein (GAP) and C-terminal ADP-ribosyltransferase activities. We show that ExoS can modify multiple GTPases of the Ras superfamily in vivo. In contrast, ExoT shows no ADP-ribosylation activity towards any of the GTPases tested in vivo. We further examined ExoS targets in vivo and observed that ExoS modulates the activity of several of these small GTP-binding proteins, such as Ras, Rap1, Rap2, Ral, Rac1, RhoA and Cdc42. We suggest that ExoS is the major ADP-ribosyltransferase protein modulating small GTPase function encoded by P. aeruginosa. Furthermore, we show that the GAP activity of ExoS abrogates the activation of RhoA, Cdc42 and Rap1.
|
|
| 6. |
- Klingberg, Eva, et al.
(författare)
-
A distinct gut microbiota composition in patients with ankylosing spondylitis is associated with increased levels of fecal calprotectin
- 2019
-
Ingår i: Arthritis Research & Therapy. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1478-6354 .- 1478-6362. ; 21:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Ankylosing spondylitis (AS) shares many characteristics with inflammatory bowel disease (IBD). Intestinal microbiota most likely plays an important role in the development of IBDs and may also be involved in the pathogenesis of AS. We aimed to define and compare the fecal microbiota composition in patients with AS, ulcerative colitis (UC), and healthy controls (HC) and to determine relationships between fecal microbiota, fecal calprotectin, and disease-related variables in AS. Methods Fecal microbiota composition was assessed with GA-map (TM) Dysbiosis Test (Genetic Analysis, Oslo, Norway), which also reports the degree of deviation of the microbiota composition compared with a healthy control population, a Dysbiosis Index (DI) score 1-5. The AS patients were assessed with questionnaires, back mobility tests, fecal calprotectin, erythrocyte sedimentation rate (ESR), and C-reactive protein (CRP). Results Totally, 150 patients with AS (55% men, median age 55.5 years, median BASDAI 3.2), 18 patients with UC (56% men, median age 30.5 years), and 17 HC (65% men, median age 22 years) were included. Principal component analysis showed highly separate clustering of fecal microbiota from the patients with AS, UC, and HC. Compared with HC, fecal microbiota in AS was characterized by a higher abundance of Proteobacteria, Enterobacteriaceae, Bacilli, Streptococcus species, and Actinobacteria, but lower abundance of Bacteroides and Lachnospiraceae. Further, fecal microbiota composition differed between patients with normal (<= 50 mg/kg, n = 57) and increased (>= 200 mg/kg, n = 36) fecal calprotectin. Patients with increased fecal calprotectin had lower abundance of bacteria with anti-inflammatory properties such as Faecalibacterium prausnitzii and Clostridium and higher abundance of the genus Streptococcus. No association was found between the fecal microbiota composition and HLAB27 status, disease activity, function, or medication. Dysbiosis (defined as DI >= 3) was found in 87% of AS patients. Conclusions Patients with AS have a distinct fecal microbiota signature, which is linked to fecal calprotectin levels, a marker of intestinal inflammation, but not to other clinical parameters. These findings suggest a local interplay between intestinal microbiota and gut inflammation in AS.
|
|
| 7. |
- Strömbeck, Anna, et al.
(författare)
-
Fecal microbiota composition is linked to the postoperative disease course in patients with Crohn's disease
- 2020
-
Ingår i: BMC Gastroenterology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-230X. ; 20:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background The role of the fecal microbiota composition for the postoperative disease course of patients with Crohn's disease (CD) who have undergone ileocecal resection remains to be established. In this study, we investigated if the fecal microbiota composition, determined by a high throughput test quantifying a pre-selected set of bacteria, is associated with the postoperative disease course of CD patients. Methods Fecal samples were obtained from healthy subjects as well as from CD patients, 3-10 weeks and 1 year after ileocaecal resection. The fecal microbial composition was analyzed by Genetic Analysis GA-map Dysbiosis test, targeting >= 300 bacteria on different taxonomic levels. Postoperative disease status was assessed endoscopically according to Rutgeerts scoring system 1 year after surgery. Differences in fecal microbiota composition between groups were analyzed by multivariate factor analyses and cluster analysis. Microbial stability over time was determined using Bray-Curtis dissimilarity. Results One year after surgery, the fecal microbiota composition differed between CD patients (n = 21) and healthy subjects (n = 7). At this time point, the microbiota composition of CD patients was associated with disease course, clearly separating patients with disease relapse (n = 8) and patients in remission (n = 13). Further, the microbial within-patient stability was high during the first year after surgery, irrespective of disease course. Conclusion The fecal microbiota composition of CD patients, analyzed by GA-map Dysbiosis test, is subject to little variation over time, and may potentially be used as a non-invasive diagnostic tool for the postoperative disease course.
|
|
| 8. |
- Sundin, Anna Maria, et al.
(författare)
-
Avancerad rening av avloppsvatten för avskiljning av läkemedelsrester och andra oönskade ämnen : Behov, teknik och konsekvenser Redovisning av ett regeringsuppdrag
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket konstaterar att det finns ett behov att införa avancerad rening av läkemedelsrester i avloppsvatten. Sådan rening skulle även medföra rening av andra oönskade ämnen, vilket förstärker behovet.Om och var läkemedelsrester riskerar att vara ett problem beror bland annat på de lokala förhållandena, till exempel recipientens känslighet. Samtidigt anser Naturvårdsverket att recipientens känslighet mot föroreningar inte bör vara ensamt avgörande vid kravställande på rening. Mängden utsläppta läkemedelsrester och långsiktiga effekter bör även tas i beaktande. Den samhällsekonomiska kostnaden för att införa avancerad rening beror delvis på reningsverkens storlek och existerande kapacitet varför även storleksgränser kan vara en indelningsgrund för kravställan.Behovet motiveras framförallt utifrån risken för långsiktiga effekter av konstant exponering av låga halter läkemedelssubstanser i den akvatiska miljön med eventuell negativa effekter på vattenlevande organismer. Behovet motiveras även av att en del läkemedelsubstanser också är persistenta och kommer att lagras upp i miljön och ackumuleras i biota. Att framtida effekter för miljön och människans hälsa är svåra att förutse gör att införandet av avancerad rening kan motiveras utifrån försiktighetsprincipen i miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Studier har visat att läkemedel bland annat kan ha hormonstörande effekter och risk för bidrag till spridning av antibiotikaresistens.Vidare har en studie visat att beräknade halter1för ett antal läkemedelssubstanser irecipienterna överstiger värden i bedömningsgrunder2och effektnivåer3i ett antalvattenförekomster vid avloppsreningsverk. Detta indikerar att det finns ett behov av att vidare utreda om sådana vattenförekomster uppfyller kraven för godekologisk status. Dessutom har det i en screeningstudie detekterats ett antal läkemedelssubstanser (15 av 101) i så hög halt i ytvattnet i recipienterna att deförväntas ha en farmakologisk effekt4i fisk som exponeras för vattnet.Vid vilka och hur många avloppsreningsverk det finns ett behov av avancerad rening kan inte pekas ut med befintligt underlag, men faktorer som har stor betydelse för att prioritera var insatser behöver vidtas har identifierats. Vid implementering av kompletterande reningssteg för läkemedelsrester och andra oönskade ämnen behöver hänsyn tas till lokala förhållanden, såsom:o? Mängden läkemedelsrester och andra persistenta föroreningar som släpps ut till recipienteno? Recipientens vattenomsättning, där de recipienter med låg initial utspädning och låg vattenomsättning riskerar att uppnå halter som värdena i bedömningsgrunderna för särskilt förorenande ämnen (SFÄ) och effektnivåero? Flera avloppsreningsverk med utflöde till samma recipiento? Recipientens känslighet, såsom till exempel ekologisk känsligheto?Variationer över året i vattenomsättning i recipienten ochvariationer i utsläppsmängder från avloppsreningsverketDet finns tillgängliga tekniker för avancerad rening av avloppsvatten från läkemedelsrester. Teknikkombinationer som använder sig av olika reningsmekanismer, såsom fysikaliska metoder, oxidativa metoder, biologiska metoder och adsorption, resulterar i en nära fullständig rening av samtliga läkemedelssubstanser från avloppsvatten. Teknikerna skulle därutöver kunna bidra till rening av andra oönskade ämnen och möjlighet till minskad spridning av antibiotikaresistens, beroende på val av teknikkonfiguration. Det är viktigt att välja reningsteknik utifrån vilken målsättning som gäller och lokala förutsättningar då varje avloppsreningsverk är unikt.Avancerad rening implementeras som ett komplement till befintligt avloppsreningsverk och samtliga tekniker är beroende av en väl fungerande huvudrening, vilket framförallt behöver beaktas vid mindre avloppsreningsverk där det inte är givet att en effektiv rening av närsalter, organiska ämnen och partiklar finns på plats. Samtliga tekniker fungerar vid både mindre och större avloppsreningsverk, men det finns skalfördelar vid installation vid större anläggningar med lägre kostnader. Generellt sett har större anläggningar även mer resurser för att säkerställa uppföljning, processoptimering, drift och underhåll av anläggningen. En effektiv rening för studerade ämnen för anläggningar större än100 000 pe kan för flertalet reningstekniker uppnås för under 1 kr/m3utifrån vissaantaganden. För mindre anläggningar (2 000 – 20 000 pe) kan kostnaderna förvissa reningstekniker uppgå till ca 5 kr/m3, dock är osäkerheten i beräkningarnabetydligt större för mindre avloppsreningsverk. Med bland annat fortsattteknikutveckling, driftserfarenheter och mer resurseffektiva anläggningar kommer kostnadsbilden att kunna förändras över tid.De miljökostnader som är förknippade med införandet av avancerad rening handlar främst om en ökad energianvändning och kemikalieanvändning. Detta innebär en negativ påverkan på andra miljökvalitetsmål. Andra miljöaspekter att beakta är bildandet av restprodukter. En del av teknikerna medför en kontaminering av avloppsslammet, vilket bör beaktas vid val av teknik och slamstrategi på avloppsreningsverket.Införandet av avancerad rening medför nyttor för miljö och hälsa. Flertalet studier har visat att läkemedel kan ha negativa effekter i den akvatiska miljön, bland annat hormonstörande effekter och risk för spridning av antibiotikaresistens. Nyttor för samhället är här identifierade, men det har inte varit möjligt att kvantifiera den nytta som avancerad rening skulle bidra till på nationell nivå.Ett antal drivkrafter och hinder för införande av avancerad rening vid svenska avloppsreningsverk har identifierats. Exempel på drivkrafter är det identifierade behovet i den lokala recipienten, liksom förväntade nya eller tillkommande reningskrav. Vad gäller hinder står vatten- och avloppsbranschen inför stora utmaningar framöver, främst i form av ökade investeringsbehov. Ledningar behöver bytas ut i snabbare takt och kraven på avloppsvattenrening och säkrad produktion av dricksvatten ökar alltmer. Detta är särskilt kännbart för mindre kommuner. Kommuner som ingår i samverkanslösningar och regionala samarbeten bedöms dock kunna möta de framtida utmaningarna lättare. Små kommuner med liten betalningsbas har som regel svårare att finansiera avancerad uppgradering av sina avloppsreningsverk utöver lagkrav då andra investeringar måste prioriteras för att trygga den långsiktiga hållbarheten.Sammanfattningsvis behöver en rimlighetsavvägning göras i det enskilda fallet där behovet och nyttan av införandet av avancerad rening ställs mot kostnaderna.Behov av fortsatt arbeteBehovet av att införa avancerad rening på avloppsreningsverk varierar och vi vet idag inte hur många eller vilka som bör prioriteras. Det är också önskvärt att säkerställa en kunskapsuppbyggnad och hållbar implementering av avancerad rening eftersom detta är under utveckling, till exempel genom ett etappvis införande. Naturvårdsverket föreslår att regeringen låter utreda fortsatta steg i riktning mot ett införande av avancerad rening med början där behovet är störst:Steg 1: Utreda vid vilka avloppsreningsverk behovet är störst att införa avancerad rening av läkemedelsresterSteg 2: Utreda vilken styrning som på ett samhällsekonomiskt effektivt och ändamålsenligt sätt kan leda till att avancerad rening införs där behovet är störst.
|
|
