| 1. |
|
|
| 2. |
- Sundin, Mats, 1956-
(författare)
-
Bra läge men dåligt rykte : En jämförande historisk studie av tre stadsdelar i Borås, Eskilstuna och Gävle
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Centrally located problem areas of today, with suburban-like modernist architecture, are an anomaly in Sweden. The purpose of the present study is to investigate this Swedish anomaly by comparing three such city sections – Norrby in Borås, Nyfors in Eskilstuna and Öster in Gävle – and to try to answer the question: what type of case is this? To answer this question, a theoretical perspective distinguishing habitation, population and images is developed using concepts from Bourdieu, Elias and Scotson, Goffman, Lefebvre and Østerberg. Methodologically, this is a detailed comparative case study of the history of these three city sections in three or four phases, from before to after their thorough urban renewal in the 1960s. Once, these habitations developed in concert with their city into a working-class area, just beside the city centre, but beyond the railway station. After WWII, they became subjects of renewal, thus afflicted by a slum process that preceded demolition. The new habitation was planned for housing a working-class population. Suburban-like in shape, it was nevertheless part of an inner-city renewal. The new habitation became a target for critique already during the renewal process, a critique that was cast in the same terms as the critique of the suburbs of the time: Images of poor and troublesome outdoor milieus, social problems of different kinds, empty apartments, high turn over, immigrants and refugees were produced, in the media but also by the inhabitants and their organizations, giving the city section a bad reputation. This was to last until the present. Yet with new investment in attractive housing in adjacent brown field areas, these areas have once again become the subject of renewal. Consequently, these areas can be identified as a case of a good location with a bad reputation, emerging from the inner-city renewal of a former working-class habitation.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fernell, Elisabeth, 1948, et al.
(författare)
-
Paediatric Acute onset Neuropsychiatric Syndrome: Exploratory study finds no evidence of HLA class II association but high rate of autoimmunity in first-degree relatives
- 2022
-
Ingår i: Acta Paediatrica. - : Wiley. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 11:4, s. 820-824
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim Paediatric acute-onset neuropsychiatric syndrome (PANS) is defined by an acute onset of obsessive-compulsive disorder and/or eating restrictions and at least two other severe neuropsychiatric symptoms. The condition is suspected to have an immune-mediated pathophysiology, but reliable biomarkers have not been identified. Methods We hypothesised that PANS, like narcolepsy, might have a human leucocyte antigen (HLA) association, as found in 95% of children developing narcolepsy after H1N1 immunisation. Low resolution genotyping of the MHC class II antigens HLA-DRB1 and HLA-DQB1 was performed using two different PCR-based methods. In addition, parents were interviewed regarding a detailed family history of autoimmune diseases in first-degree relatives. A total of 18 children, aged 5-14 (mean 8.2) years at onset of PANS met symptom criteria. Results No evident association between PANS and the specific HLA alleles examined was observed. In first-degree relatives of 10 of the 18 children, an autoimmune disease had been diagnosed, and three of the 18 children themselves had an autoimmune disease. Conclusion No HLA allele association such as seen in children with narcolepsy after H1N1 immunisation could be confirmed in this group of children with PANS. However, more than half the group had a first-degree relative with a diagnosed autoimmune disease.
|
|
| 5. |
- Fredriksson, Anna, et al.
(författare)
-
Supply Chain Management - en nyckel till effektiva cirkulära flöden
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att skapa effektiva material-, informations- och betalningsflöden är design, styrning, planering och samordning, dvs Supply Chain Management (SCM) av stor betydelse. Därmed borde SCM ses som en självklar komponent vid utformning av ett cirkulärt system där använda produkter och använt material återförs till försörjningskedjan för fler användningar. Det saknas dock en sammanhållen bild av välfungerande SCM i det cirkulära systemet, samt hinder och möjliggörare för att ta sig dit. Syftet med artikeln är att öka kunskapen kring hur SCM kan användas för att öka cirkulariteten av produkter och material. Artikeln bygger på litteraturstudier och intervjuer med aktörer längst hela försörjningskedjan, från tillverkare till materialåtervinnare. I artikeln har vi studerat hinder i utvecklingen mot cirkulära flöden för elektronikprodukter, byggmaterial och plastprodukter och för dessa produktområden identifierat SCM-relaterade aspekter som är viktiga för att minska förekomst av avfall samt öka återanvändning och återtillverkning av produkter och återvinning av material. Exempel på SCM aspekter som visat sig viktiga är supply chain design, produktionsplanering, lean produktion, samordning av transporter, prognostisering, kapacitetsplanering och kundanalyser. Resultaten är intressanta för företag som vill ställa om till en cirkulär ekonomi. Vidare är resultaten intressanta för ämnesområdet cirkulär ekonomi där SCM inte fått något större fokus samt för ämnesområdet SCM eftersom forskning ofta utgår från att en försörjningskedja slutar då färdig produkt når sin första användare.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Sundin, Mats, 1956-
(författare)
-
Undran inför stadsdelen Öster i Gävle (Thoughts concerning Öster, a city section in Gävle, Sweden) : En ansats till en teori om saneringar och miljonprogramsområden i centrala lägen (An approach to a theory about decontamination and Million Programme areas in central parts)
- 2005
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På temat bebyggelse, befolkning och bilder formuleras en teori om ”saneringar och miljonprogramsområden i centrala lägen”. Hörnstenarna i teoriutvecklingen är problemstadsdelen Öster i Gävle samt Henri Lefebvres tankeschema om fysiska, sociala och imaginära rum. Empirin gäller den centralt belägna stadsdelen Öster som totalsanerades på sin bebyggelse under 1960-talet inom ramarna för miljonprogrammets former för produktion och arkitektur. Nya området blev en enklav omgärdad av trafikleder och järnvägar. I den moderna bebyggelsen uppmärksammades livsvillkor och problem av professionella aktörer som media samt ideella och ekonomiska föreningar, politiska organisationer och nya yrkesgrupper (ex. socionomer), vilka alla erhöll bildliga och bokstavliga verksamhetsområden (med utsikter i problemkomplexet). Innan den gamla stadsdelen revs genomgick den en process av förslumning. Även nya bostadsområdet blev beryktat, med stor omflyttning, kriminalitet, sociala problem och invandring. Området är vanligt såtillvida det är behäftat med typiska förortsproblem, men ovanligt därför att dylika utsatta områden sällan påträffas i centrala lägen i svenska städer. Däremot är centralt belägna problemområden vanliga utomlands, men då med äldre bebyggelse (efter att dåtida befolkningen flyttat ut till moderna ytterområden). Verkligheten möter etablerade förklaringar. Efter att Lefebvres fysiska, sociala och imaginära rum preciserats som bebyggelse, befolkning och bilder undersöks deras samverkan. Samspelet analyseras på basis av sociologiska begrepp, samt med värderande och icke-värderande beräkningar med stöd av empirin. Centrala begrepp som utvunnits är bebyggelseenhet, åtskillnad och status. Här igenkänns Lefebvres ”social production of space” i konkreta, abstrakta och levda former; Pierre Bourdieus habitat, kapital och agent; Sharon Zukins symbolisk ekonomi och kulturella strategier; Anthony Giddens expertsystem; Norbert Elias etablerade och outsiders, Paul Ricoeurs Vi och Dom samt Ferdinand de Saussures handlings-, berättar- och bildplan. Sammantaget en teori om platsens anseende (lokalitet och ställning) såsom (fysiska och sociala) rum plus (imaginära rummets) betydelser (som händelser, berättelser och bilder) över tid. Detta med avseende på saneringar och miljonprogramsområden i centrala lägen som en annorlunda skiljaktighet.
|
|
