SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Sundström Barbro) "

Sökning: WFRF:(Sundström Barbro)

  • Resultat 1-10 av 13
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  • Johansson, Björn, 1975, et al. (författare)
  • Discrete Event Simulation with Lifecycle Assessment Data at a Juice Manufacturing System
  • 2008
  • Ingår i: 2008 5th International Conference on Simulation and Modelling in the Food and Bio-Industry, FOODSIM 2008; Dublin; Ireland; 26 June 2008 through 28 June 2008. ; , s. 165-169
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • In order to measure and evaluate productivity and environmental parameters simultaneously and in consideration to each other, they need to be presented on the same basis and put up on the same table, at the same time. Otherwise, while considering only parts of the relevant parameters at a time, there is a great risk for sub-optimisation. The study presented in this paper shows one way of putting productivity parameters such as batch size, batch frequency, production planning, and resource management on the same table as environmental parameters such as emissions, waste and energy consumption. This is done through the use of lifecycle assessment in combination with discrete event simulation. The result gives an example of a sound basis for decision-making when changes are to be made in the juice production system at hand. The presented case study gives information on energy consumption, waste and pollutants such as CO2, NOx, SO2, and ethene generated from production of juice. Results show that some changes of the system improves both environment and productivity, others improves one and worsens the other!
  •  
4.
  •  
5.
  • Kollander, Barbro, et al. (författare)
  • Multi-Element Assessment of Potentially Toxic and Essential Elements in New and Traditional Food Varieties in Sweden
  • 2023
  • Ingår i: Foods. - : MDPI. - 2304-8158. ; 12:9
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • With the global movement toward the consumption of a more sustainable diet that includes a higher proportion of plant-based foods, it is important to determine how such a change could alter the intake of cadmium and other elements, both essential and toxic. In this study, we report on the levels of a wide range of elements in foodstuffs that are both traditional and “new” to the Swedish market. The data were obtained using analytical methods providing very low detection limits and include market basket data for different food groups to provide the general levels in foods consumed in Sweden and to facilitate comparisons among traditional and “new” food items. This dataset could be used to estimate changes in nutritional intake as well as exposure associated with a change in diet. The concentrations of known toxic and essential elements are provided for all the food matrices studied. Moreover, the concentrations of less routinely analyzed elements are available in some matrices. Depending on the food variety, the dataset includes the concentrations of inorganic arsenic and up to 74 elements (Ag, Al, As, Au, B, Ba, Be, Bi, Ca, Cd, Co, Cr, Cs, Cu, Fe, Ga, Ge, Hf, Hg, K, Li, Mg, Mn, Mo, Na, Nb, Ni, P, Pb, Rb, S, Sb, Sc, Se, Si, Sn, Sr, Ta, Te, Th, Ti, Tl, U, W, V, Y, Zn, Zr, rare Earth elements (REEs) (Ce, Dy, Er, Eu, Gd, Ho, La, Lu, Nd, Pr, Sm, Tb, Tm, and Yb), platinum group elements (PGEs) (Ir, Os, Pd, Pr, Pt, Re, Rh, Ru, and Pr), and halogens (Br, Cl, and I)). The main focus (and thus the most detailed information on variation within a given food group) is on foods that are currently the largest contributors to dietary cadmium exposure in Sweden, such as pasta, rice, potato products, and different sorts of bread. Additionally, elemental concentrations in selected food varieties regarded as relatively new or “novel” to the Swedish market are provided, including teff flour, chia seeds, algae products, and gluten-free products. 
  •  
6.
  • Lindbom, Ingela, et al. (författare)
  • Åtgärder för minskat svinn i livsmedelsindustrin : - ett industri- och kedjeperspektiv
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Varje år uppkommer ungefär en miljon ton matavfall i den svenska livsmedelskedjan. En del av detta är matsvinn, d.v.s. mat som slängs men som hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda. Den totala mängden matsvinn i livsmedelsindustrin uppskattas för år 2011 till ca 224 000 ton vilket motsvarar en kostnad på ca SEK 2 miljarder eller att ca 3 % av inkommande ätbar råvara blir till matsvinn. SIK bedömer att matsvinnet i livsmedelsindustrin i ett första steg kan minskas upp till 50 %, vilket också har validerats genom telefonintervjuer med tre enskilda företag som redan vidtagit föreslagna åtgärder. I ett andra steg tros det vara möjligt med ytterligare en halvering, ner till 25 % av dagens svinnmängd, om de rätta och långsiktiga förutsättningarna skapas nationellt. De föreslagna styrmedlen är utformade för att skapa de långsiktiga förutsättningar som krävs för att nå en svinnminskning mellan 50 och 75 %, vilket innebär att kostnaderna för matsvinnet i livsmedelsindustrin har potential att minska med ca SEK 1 – 1,5 miljard. De styrmedel som SIK föreslår är:  Stödprogram för livsmedelsindustrin  Behovsstyrd forskning inom livsmedelsproduktion och Supply Chain Management  Spridning av kunskap  Plattform för samarbete över aktörsgränser Orsakerna till matsvinn är hundratals, förmodligen tusentals, enbart inom industrin. Därtill kommer orsaker som är relaterade till kedjan. Orsakerna är högst varierande och mycket specifikt knutna till de lokala förutsättningarna som råder på plats i varje enskild verksamhet. Det är därför inte möjligt att peka ut ett fåtal generella åtgärder som minskar matsvinnet. Det matsvinn som idag uppkommer i industrin kan delas i två huvudkategorier (1) Matsvinn som industrin själva kan påverka och (2) Kedjerelaterat matsvinn, alltså matsvinn som industrin inte ensamma kan påverka eftersom orsakerna har att göra med att industrin är en del av en sammanlänkad kedja. Avseende kategori 1 är det möjligt att generalisera två åtgärder för livsmedelsindustrin. Den ena åtgärden är ett brett införande i hela livsmedelsindustrin av den validerat effektiva arbetsmetodik (kartlägga-grundorsaksanalys-åtgärda) som redan används framgångsrikt på ett antal livsmedelsproducerande företag. Styrmedlet Stödprogram för livsmedelsindustrin syftar till att möjliggöra ett sådant införande. Den andra åtgärden avser att med hjälp av livsmedelsinriktad produktionsforskning bygga den nya kunskap som industrin behöver för att kunna minska sitt matsvinn. Därför föreslås styrmedlet Behovsstyrd forskning, här avseende livsmedelsinriktad produktionsforskning. Avseende kategori 2 (kedjerelaterat matsvinn) saknas den kunskap som alla just nu söker.. SIK föreslår därför styrmedlet Behovsstyrd forskning i syfte att förstå mekanismerna i kedjan som driver matsvinn för att möjliggöra minskade förluster i råvaru- och produktflöden från jordbruk till konsument. Inom akademin i Sverige saknas idag livsmedelsinriktad produktionsforskning och den forskning som idag finns inom Supply Chain Management är i huvudsak inriktad mot andra branscher. Livsmedelsbranschen behöver, för att kunna minska matsvinnet ner till 25 % av dagens svinnmängder, ges möjlighet till samma forskningsstöd för sina utmaningar som andra branscher redan har fått, t ex automotive- och verkstadsindustrin. SIK ser också ett stort behov av att se över finansieringsformerna för forskningsprojekt med ett helhetsperspektiv över livsmedelskedjan då vi ser att ”kedjeprojekt” har svårt att passa in i dagens finansieringsformer. Efter hand som arbetet med att minska matsvinnet fortskrider och ny kunskap kommer fram finns ett behov av att sprida kunskap och utbyta erfarenheter. SIK föreslår därför styrmedlet Spridning av kunskap. Kedjan innehåller ett stort antal kedjeeffekter vilket innebär att matsvinnet uppkommer hos en aktör men att orsaken finns på annan plats i kedjan, vilket innebär att det är en helt annan aktör som ska vidta åtgärden. För att kunna åtgärda dessa kedjeeffekter behövs en plattform för aktörsövergripande samarbete, styrmedlet Plattform för samarbete syftar till att inrätta en sådan. För att ”få det att hända” måste vi i Sverige bli mycket mer operativa avseende förebyggande arbete inom och mellan våra olika aktörer, men det behövs incitament för att aktörerna ska delta i samarbetet.Stödprogrammet har kostnadsberäknats till SEK 76 M per år i sex år för 80 % av de 300 livsmedelsföretag som har tjugo eller fler anställda i Sverige. Eftersom kostnaderna för matsvinnet som kan undvikas räknas i storleksordningen ”miljard” kr kan det föreslagna stödprogrammet anses vara kostnadseffektivt med god marginal. Som en följd av den goda marginalen bör det inom ramen för denna miljard även finnas utrymme för satsningar på den forskning som föreslås inom styrmedlet Behovsstyrd forskning. Kostnaderna för dessa styrmedel beräknas i ett första steg uppgå till ca SEK 16 M. Efterföljande steg har i nuläget inte kunnat kostnadssättas eftersom de första stegen behövs som underlag. SIK har även haft i uppdrag att belysa produktsäkerhets- och förpackningsfrågan. Förlängd hållbarhet genom sänkt temperatur kräver en riskvärdering då temperaturen i konsumentens kylskåp inte kan säkerställas. SIKs rekommendation är att avstå en generell förlängning av hållbarhetstiden eftersom denna förändring snarare riskerar att öka matsvinnet genom att göra kedjan mer svårstyrd och bidra till att produkter hamnar i lager istället för att den förlängda hållbarhetstiden kommer konsumenten tillgodo. SIK rekommenderar istället att inom ramen för dagens hållbarhetstider skapa förutsättningar för kortare genomloppstider genom kedjan, vilket stöds av föreslagna styrmedel. Det skulle vara positivt både avseende minskat matsvinn och ur produktsäkerhetsperspektivet. Vad gäller förpackningsfrågan drar SIK slutsatsen att sekundärförpackningarnas utformning kan orsaka matsvinn i edjans senare delar, men att problemet inte är kvantifierat. Det är därför inte möjligt att identifiera problemets relativa storlek i förhållande till andra orsaker till kedjerelaterat matsvinn såsom exempelvis datumkassationer.
  •  
7.
  •  
8.
  • Nordlöf, Barbro, et al. (författare)
  • Spanskan, asiaten och corona
  • 2020
  • Ingår i: Ledungen. - : Stockholms läns hembygdsförbund. - 0281-3750. ; :3/4, s. 16-17
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
9.
  • Nordlöf, Barbro, et al. (författare)
  • Spanskan och dagens Corona-virus : några reflektioner
  • 2023
  • Ingår i: Årsskrift 2021-2022. - Huddinge : Huddinge hembygdsförening. ; , s. 25-29
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Inledning: För ett par år sedan skrev vi en då högaktuell artikel om corona-pandemin, där vi jämförde med spanska sjukan hundra år tidigare (Gammalt & Nytt 3/2020). Nu verkar pandemin ha lugnat ner sig och även ha blivit något mindre dödlig, förhoppningsvis dags att summera? I skrivande stund uppges att drygt 17 000 personer dött i pandemin, nio av tio var 70+ och med en viss övervikt för män. Några av dem har vi mött i media och i dödsannonserna. För ett annat perspektiv, omfattningen, går man som alltid bäst till källan, dvs. Statistiska Centralbyrån (SCB). Med dagens tio miljoner invånare var dödstalet för viruset i genomsnitt cirka 60 per hundra tusen i befolkningen det första året (cirka 6 000 döda år 2020) och cirka 171 fram till i dag. Av SCB:s Dödsorsaker 1918 (på nätet) framgår att dödstalet i spanskan det året var 471, att jämföra med t.ex. kikhosta 11, difteri 31 och dåtidens gissel TBC 176. I Dödsorsaker 1919 konstaterade SCB att spanskan tog drygt 34 000 liv, vilket gav ett dödstal på 591.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 13

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy