| 1. |
- Bengtsen, Peter, et al.
(författare)
-
Pathological creativity : How popular media connect neurological disease and creative practices
- 2017
-
Ingår i: Interpreting the brain in society. Cultural reflections on neuroscientific practices. - 1404-000X. - 9789179242930 - 9789198085495 - 9789179242961 ; 25, s. 29-47
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Book chapter about the linking that is often made in popular media of creativity - frequently through examples from art history - and neurological disease. The chapter discusses the implications this linking may have for the dissemination of ideas about personality traits, artistic expression, neurological disease and neuroscience as a discipline.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hansson, Kristofer, et al.
(författare)
-
Vulnerable Normality: Popular Neuroimaging and the Discursive Logic of the (Dis)able(d) Brain
- 2018
-
Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research. - : Linköping University Electronic Press. - 2000-1525. ; 10:1, s. 49-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to analyse popular neuroimaging of (dis)able(d) brains as a cultural phenomenon, as well as to explore how there has been, during the last decades, a subtle but important change in the way “normal” brains are depicted in popular science. Popular neuroimaging is introduced and used as an empirical basis to analyse what Fiona Kumari Campbell sees as a critique against ableism. e empirical material consists of two British popular science documentaries (both produced by the BBC) on the topic of the brain: Human Brain (1983), and Brain Story (2004). e article argues that the position of normality and able-bodiedness has changed as the development of brain scanning techniques has emerged. In particular, there seems to have been a change in how the brain is visualized and talked about. New frameworks for understanding normality, disability and vulnerability have appeared. Furthermore, we claim that this shi needs to be studied from a theoretical perspective that analyses the discursive logic of the (dis)able(d) brain where an indistinctness transpires and creates a form of vulnerable normality.
|
|
| 4. |
- Rosenqvist, Johanna, 1971-, et al.
(författare)
-
Konst och subjektskapande : Neurodegenerativa nedsättningar och dialogbaserad konstpedagogik
- 2016
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X .- 2000-4192. ; 93:3, s. 288-296
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sedan 2007 har ett flertal konst- och forskningsprojekt genomförts där personer som drabbats av neurodegenerativa nedsättningar deltagit i samtal om konst. Den forskning som hittills undersökt projektens betydelse har fokuserat på den fysiska och psykiska verkan konstvisningarna haft för deltagarna, baserat på intervjuer, mätningar och enkätundersökningar. I den här texten väljer vi att undersöka en annan aspekt av konstsamtalen där vi diskuterar hur den dialogbaserade konstpedagogiken synliggör samband mellan estetiska upplevelser och subjektskapande.Nyckelordkonstpedagogik, Alzheimers, queerteori, konstmuseum
|
|
| 5. |
- Rosenqvist, Johanna, et al.
(författare)
-
Passing on Stories : Collective Memories and the Canon
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- What are we subjected to when presented with stories about art's past in the context of classrooms or collections? In order to prepare students for a profession in the humanities or in the field of artistic production and reception at large, art history courses in higher education are obliged to provide them with an understanding for the collection of texts, debates or works of art that are considered particularly important or characteristic to account for, for example, a particular time, place or cultural development. At the same time, the continuous repetition of certain dominant stories about art's history oversimplifies complex cultural developments, often privileges white, Western, or male individuals, and contains a tendency to "pass on" biased models for interpretation and artistic value over generations. One common strategy to tackle the problem of canons is to first provide students with knowledge about central artworks, persons, debates, or texts of art history and then problematize these dominant narratives by introducing students to (also canonized) texts that criticizes these dominant stories of the discipline's past. Inspired by influential suggestions on how to tackle the problem of canons differently in classroom settings, such as affective engagements with works of art, this session invites papers that contemplates on novel approaches to work with dominant cultural canons in the setting of undergraduate art history courses, curatorial practices, or guided tours in museums.
|
|
| 6. |
- Suneson, Ellen
(författare)
-
André Talborn - A Collision of Gestures
- 2016
-
Ingår i: Sandra Mujinga, Karl Patric Näsman, André Talborn. - 9789198235814 ; , s. 81-83
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Suneson, Ellen, et al.
(författare)
-
Den subjektiva konstpedagogiska situationens potential
- 2018
-
Ingår i: Konstkritik och konstpedagogik – hållbara framtidsperspektiv Växjö 1-2 februari 2018.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Forskare inom det konstpedagogiska fältet har länge uppmärksammat hur den konstpedagogiska verksamheten för vuxna ofta bedrivs på ett anekdotiskt och slentrianmässigt sätt och ställt sig kritiska till den historiska framställning av mottagare och pedagog som konstruerar kunskap som något som förmedlas uppifrån och ner; från den som har makt till dem som inte har det. En rad satsningar på pedagogik för personer med kognitionsvariation har bidragit till att bryta med denna tradition. Sedan 2007 har Museum of Modern Art (MoMA) i New York erbjudit konstvisningar för Alzheimerdrabbade personer. De kallade visningsserien Meet me at MoMA. Att projektets visningar syftar till att öka deltagarnas välmående snarare än deras konsthistoriska bildning har inneburit ett självklart större fokus på en dialog mellan konstpedagogen och deltagarna, där deltagarnas egna iakttagelser och slutsatser fått mycket utrymme. Flera konstinstitutioner i Sverige har inspirerats av denna metod, exempelvis i form av Möten med minnen ( http://www.alzheimerfonden.se/motenmedminnen ). Papret syftar till att lyfta fram de några av de diskussioner om den konstpedagogiska positionen som förts inom feministisk- och queerteori genom exempel från den pedagogiska praktiken.
|
|
| 10. |
|
|
