| 1. |
- Sunnemark, Ludvig, et al.
(författare)
-
Bridging theory and practice through Work-Integrated Learning (WIL) : critical perspectives on the conceptualisations of WIL at a university in Sweden
- 2023
-
Ingår i: Critical Studies in Education. - 1750-8487 .- 1750-8495. ; , s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article we interrogate how University of Sweden (UoS), the leading Work-integrated learning (WIL) university in Sweden, represents WIL publicly, discussing this in relation to higher education’s changing role within an increasingly knowledge-based capitalism, in which knowledge and research become subsumed under demands for market utility and student employability. Through analysis of WIL literature we distil a theory-practice ‘gap’ with spatial, institutional, epistemological and pedagogical dimensions that WIL as a field of educational practice tries to ‘bridge’. We use this conception to deconstruct how (UoS) presents WIL to potential students, partners, employers, and society at large. We find that while the university at the central level presents WIL as a synergistic and multi-dimensional activity that bridges the theory/practice divide to produce ‘advanced knowledge’ and employable students, the actual educational programs articulate WIL in a manner which privileges practical usability and employability over theoretical knowledge, in line with an academic capitalist focus on utility. Further, there is a significant difference in how vocational and academic programmes implement WIL. Whereas WIL components seem relatively easily integrated into professional programs present, academic programs must undertake advanced discursive manoeuvres to incorporate WIL’s principles into what would otherwise be quite theory-focused programs.
|
|
| 2. |
- Sunnemark, Ludvig, et al.
(författare)
-
Samverkan, hållbarhet och demokrati : Konstruktioner och förståelser av samhällsansvar i svenska lärosätens visions- och strategidokument. Alternativ titel på engelska: Collaboration, sustainability, and democracy. Constructions and understandings of social responsibility in Swedish universities’ strategic planning documents
- 2024
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 61:1, s. 7-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Collaboration, sustainability, and democracy. Constructions and understandings of social responsibility in Swedish universities’ strategic planning documents. Building from debates about academic capitalism and universities’ adaptation to surrounding society, this article analyzes the vision and strategy documents of Swedish universities. Using Bacchi’s What’s the problem represented to be approach, we analyze how and to what extent such documents advocate for the adaptation of universities’ activities to the demands of surrounding society and market economy, and the societal and institutional problems such adaptation proces-ses are considered to counteract. In all documents we find an externalization imperative, where universities plan for an adjustment of activities to the demands and interests of external actors. Primarily, this applies to their advocacy of a utility ideal, promoting the instrumentalization of knowledge and its transformation into tools for external actors’ goals and purposes. This adaptation process is partly articulated as responding to the allegedly problematic aspects of previous university ideals, understood as characterized by introspection and exclusion, partly as responding to overarching “societal challenges”, understood through sustainability discourse. In the article, we discuss these problem representations critically, contextualizing them in relation to knowledge capitalism and the postmodernization of knowledge.
|
|
| 3. |
- Sunnemark, Ludvig, et al.
(författare)
-
Segregationen i Trollhättan : en lägesrapport
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trollhättan är en av Sveriges mest segregerade kommuner. Det har bekräftats och diskuterats gång på gång, såväl i studier som i media och i offentlig och politisk debatt. Rapporter om våld, kriminalitet och ekonomisk ojämlikhet, liksom skillnader i tillgången till service, utbildning och resurser, har presenterats upprepade gånger. Som en konsekvens har Trollhättans stad tilldelats medel av DELMOS (Delegationen mot segregation, en statlig myndighet med uppdrag att undersöka och minska segregation) för att i samarbete med Högskolan Väst undersöka segregationen i två forskningsprojekt. Den här rapporten presenterar det första av dessa projekt.I syfte att vara kort och lättfattlig fokuserar rapporten på de variabler som är att betrakta som allra mest centrala för förståelsen av segregation. För det första handlar det om ekonomisk standard, presenterad utifrån hur varje områdes befolkning fördelas över de riksövergripande inkomstkvartilerna. Detta ger en övergripande bild av de boendes ekonomiska ställning och klasstillhörighet. För det andra handlar det om etnisk bakgrund, presenterad utifrån hur stor del av befolkningen i varje område.
|
|
| 4. |
- Al Saad, Tamy, et al.
(författare)
-
Kunskap och lärande genom projektsamverkan : utmaningar och möjligheter. Följeforskning av ett samverkansprojekt i Vänersborgs kommun.
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2021 beviljades Vänersborgs kommun statsbidrag från Delegationen mot segregation (Delmos) för ett samverkansprojekt mellan det lokala brottsförebyggande rådet och den kommunala arbetsgruppen Samverkan för social inkludering. Projektet kallas Delmosprojektet och syftar till att skapa mer jämlika och jämställda förutsättningar för medborgarna i den socioekonomiskt utsatta stadsdelen Torpa att påverka sina liv. Samverkansarbete är ett nytt arbetssätt inom Vänersborgs kommun, där man hoppas hitta långsiktiga sätt att samverka kring det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.För att kvalitetssäkra arbetet i Delmosprojektet och ta fram underlag för fortsatt metodutveckling fick forskargruppen Samskapande hållbar samhällsutveckling (SHS) vid Högskolan Väst i uppdrag att genom observationer och intervjuer genomföra följeforskning. Forskningen genomfördes utifrån ett deltagarperspektiv och under projektets inledande fas, från september 2021 till januari 2022. Denna rapport är en både beskrivande och analytisk sammanfattning av projektet under den här tiden, med målet att illustrera utmaningar och möjligheter när det gäller kunskapsöverföring mellan de samverkansaktörer som representerar Vänersborgs kommun. Analysen är gjord utifrån ett arbetsintegrerat lärandeperspektiv och inkluderar faktorer som anses påverka lärprocesserna, såsom absorptionsförmåga, systematisk kommunikation, projektroller, gruppdynamik, gemensamma mål, tillit och relationer samt tidspress.Generellt uppfattas Delmosprojektet som positivt och dess mål som viktigt. Samarbetet i arbetsgrupperna beskrivs som väl fungerande med givande diskussioner i en trygg och inkluderande miljö. Genom medborgardialoger visar kommunen stort förtroende för och tillit till medborgarna och deras kunskaper och erfarenheter av området. Projektdeltagarna förstår vikten av medborgarperspektivet och önskar att det även fortsättningsvis är en del av kommunens arbete.Samtidigt uttrycker deltagarna att det finns utmaningar, framför allt i form av otydlighet kring projektstruktur, roller och gemensamma mål. De efterfrågar mer information kring projektet som helhet, men även en struktur för kommunikation mellan grupper och inom de olika förvaltningarna. Likt inom många andra kommunala projekt önskas också mer tid och resurser.Följeforskningen har funnit goda exempel att ta vara på inför framtida projekt men också möjligheter till utveckling. Att förankra kommande projekt är en viktig förutsättning för deras start och fortlevnad, och därtill krävs systematiska kommunikationsvägar, långsiktiga mål och ständiga utvärderingar. Att medborgarnas röster måste vara ledande i arbetet finns det inga tvivel om, men rapporten lämnar utrymme för frågor kring hur man bäst når medborgare som i vanliga fall inte kan eller vill nås.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eklund Karlsson, Leena, et al.
(författare)
-
The meaning of health, well-being, and quality of life perceived by Roma people in West Sweden
- 2013
-
Ingår i: Societies. - : MDPI AG. - 2075-4698. ; 3:2, s. 243-260
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many Roma people in Sweden are on the margins of society and face problems of social exclusion, institutional discrimination, low education, unemployment, and poor health. The aim is to describe how a group of Roma people, in West Sweden, understand health, well-being, and quality of life within the Roma context, and how they cope with their life-situation. Data consisted of qualitative interviews. The data were analyzed qualitatively using a phenomenological hermeneutic approach. The respondents mainly understood the concept of Health as "being healthy" and "feeling good". Elements that were crucial part of the respondents' health perception were being employed, having an education, social support from family and friends, freedom and security, and the extent of involvement in society. The results indicate that the respondents perceive their health and life situation as good, despite of their marginalized situation and discrimination.
|
|
| 7. |
- Inal, Tuba, 1976-, et al.
(författare)
-
Vergewaltigungskultur in Schweden : Perspektiven von Jugendlichen in der Ära von #Metoo
- 2024
-
Ingår i: Feministische Studien. - 0723-5186. ; 42:1, s. 76-107
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- EinleitungDer Begriff »Vergewaltigungskultur« tauchte in den 1970er Jahren zuerst in den USA auf und wurde anschließend zu einem allumfassenden Erklärungsmuster für das Vorhandensein sexueller Gewalt in verschiedenen sozialen Bereichen: auf dem College-Campus, beim Militär, in den Gefängnissen und zu Hause. In manchen Studien wurden verschiedene Gesellschaften je nach ihrer Vergewaltigungskultur als »vergewaltigungsanfällig« oder »vergewaltigungs-frei« (Sanday 2003) kategorisiert. Wurden das normative Umfeld und die gesellschaftliche Wahrnehmung von Vergewaltigung mit dem individuellen Verhalten von Menschen verbunden, so ergab sich eine höhere oder niedrigere Zahl sexueller Übergriffe, mit mehr oder weniger harten Konsequenzen für die Täter.Baum, Cohen und Zhukov (2018) stellten zum Beispiel in ihrer Stu-die über die amerikanische Vergewaltigungskultur fest, dass es einen signifikanten Zusammenhang zwischen der Vergewaltigungskultur und der Häufigkeit von Vergewaltigungen sowie der Reaktion des Strafrechtssystems gibt. Studien mit einem Fokus auf dem Einfluss oder der Prävalenz der Vergewaltigungskultur bezogen sich zwar auf die amerikanische Gesellschaft und arbeiteten mit einem daran ausgerichteten Modell, es gab jedoch überall auf der Welt auch Studien, in denen Ursachen, Manifestationen und Konsequen-zen von Vergewaltigungskulturen in unterschiedlichen soziokulturellen Kontexten erforscht wurden (Inal und Smith 2018). Entsprechend untersucht dieser Artikel die Vergewaltigungskultur in Schweden, wie sie sich unter Jugendlichen manifestiert, von ihnen erlebt und verstanden wird. Diese Untersuchung ist vor allem im Zuge der #Metoo-Bewegung von Bedeutung und in der von ihr ausgelösten Debatte über die Selbstwahrnehmung Schwedens als eine der Gesellschaften mit der größten Gleichberechtigung weltweit und jahr-zehntelanger aktiver Förderung der Geschlechtergleichstellung. Diesbezüglich wartet der schwedische Kontext mit einigen Paradoxien auf. Die nationale #Metoo-Bewegung hat schnell und lautstark mobilisiert und das strukturelle Vorhandensein einer Vergewaltigungskultur in einem Land aufgezeigt, in . . .
|
|
| 8. |
- Karlsson, Erika, et al.
(författare)
-
Stadsdelsexperter : Invånares röster i ett blandområde i Trollhättan. Ett FOU-projekt mellan Högskolan Väst och Trollhättans stad
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forsknings- och utvecklingsmiljön Samskapande hållbara samhällen (SHS) vid Högskolan Väst har under flera år arbetat i nära samverkan med kommunen Trollhättans Stad. Främst genomförs samarbetet i form av projekt finansierade av Delegationen mot segregation (Delmos) där fokus ligger på olika aspekter av segregation och social hållbarhet. Denna rapport sammanfattar ett Delmos-projekt som genomförts 2021–2022. Projektet leddes av Samhällsbyggnadsförvaltningen vid Trollhättans Stad och hade stöd i kommunens mål- och resursplan, hållbarhetspolicy och strategi för social hållbarhet. SHS deltog genom forskning samt som utbildare för kunskapsspridning.Segregation har sedan länge varit en svår utmaning för Trollhättans Stad. Tidigare rapporter har beskrivit och analyserat den både ur ett generellt statistiskt perspektiv och ur perspektivet ungas rörelsemönster i staden (Karlsson etal., 2021; Sunnemark etal., 2021). Vad gäller bostadssegregation pekar tidigare rapporter på ett behov av mer kunskap om hur förväntningar på, och identiteter kopplade till, platser i staden påverkar var Trollhättans invånare bor, vistas och lever sina liv. Det Delmos-projekt som ligger till grund för denna rapport tog sin utgångspunkt i dessa resultat och lade grunden för ett hela staden-perspektiv där segregation – speciellt bostadssegregation – inte ses som en angelägenhet enbart för vissa utsatta områden utan är en angelägenhet för alla kommunens invånare. Därmed behövs djupare kunskaper och erfarenheter från ett brett spektrum av kommunens invånare för att driva integrationsarbetet framåt. Denna rapport syftar till att öka denna kunskap samt identifiera metoder för fortsatt kunskapsutveckling som kan stödja konkreta förändringar. En del av arbetet är att identifiera möjligheter och hinder för mer integrerade och inkluderande blandområden att växa fram och utvecklas i Trollhättan. Sådana områden kan identifieras med hjälp av ett antal indikationer i kombination med DeSO1-statistik (Sunnemark etal., 2021:19–24).Dessa två ambitioner – hela staden-perspektivet och blandområdet – förenas i denna rapport. En fallstudie har gjorts i Innovatum – Norra Skoftebyn – Pettersberg (INSP) som potentiellt blandområde. Enligt Segregationsbarometern (2021a) faller det under kategorin ”områden med goda socioekonomiska förutsättningar” och utifrån de ytterligare indikatorer som används i rapporten kan det anses vara ett blandområde. Statistiskt är det representativt för Trollhättan som helhet och kan därför betraktas som ett Trollhättan i miniatyr.Rapporten baseras huvudsakligen på en utvecklad tidsrumslig stadsrumsanalys av INSPområdet, med intervjuer och geografisk information som grund. Tio invånare från området har deltagit i individuella intervjuer och gemensamma fokusgruppsintervjuer. I rapporten benämns dessa invånare stadsdelsexperter, inte för att de besitter en högre grad av expertis om områdets omständigheter än andra utan för att de utgör den mest diversifierade demografiska konstellationen av de sökande till studien och därmed har goda förutsättningar att illustrera livet i området ur både ett brett och ett djupt perspektiv.Studien visar att det finns både möjligheter till och begränsningar för att området utvecklas som blandområde. Möjligheter identifieras främst i relation till rekreation, utbildning, samhällsdeltagande och trygghetsupplevelse, medan begränsningar identifieras i relation till ekonomiska och etniska förutsättningar på bostadsmarknaden, främst sammankopplade med befintligt bostadsbestånd. Etnicitet identifieras som delvis begränsande även i relation till upplevd trygghet och kultivering av en platsidentitet. Slutsatsen är att fortsatt utveckling av ovan nämnda faktorer, gärna i nära samverkan med områdets invånare, är viktigt för att INSP-området ska realiseras som ett blandområde utifrån ett hela staden-perspektiv
|
|
| 9. |
- Karlsson, Erika, et al.
(författare)
-
Ungdomars vardag i Trollhättan : Ungdomars bildberättelser under coronapandemin
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport fokuserar på gymnasieungdomars egna upplevelser och rörelsemönster i Trollhättan, före och under coronapandemin. Rapporten använder en tidsgeografiskt inspirerad metod för datainsamling där ungdomarna använt sina mobiltelefoner för att under en veckas tid skapa en digital bilddagbok samt därtill besvara en digital intervjuenkät. Studien pekar på att ungdomarna under coronapandemin saknar att umgås med vänner och familj, att röra sig fritt i samhället samt att utöva sina fritidsaktiviteter. Studien visar också att ungdomarna i studien intar en ambivalent position i förhållande till de restriktioner och begränsningar som gäller under pandemin. De förväntas i hög grad fortsätta sin skolgång på ett relativt oförändrat vis, men samtidigt förväntas de ta eget ansvar för att begränsa smittspridningen i sitt vardagsliv. Ungdomarnas situation tenderar att skapa spänningar och förvirring i relation till hur de ska agera såväl privat som i det offentliga rummet.Rapporten avslutas med diskussionsfrågor ämnade att ge kommunens politiker och förvaltningar ökad förståelse för ungas möjligheter till deltagande på lika villkor i det offentliga rummet, både under och efter en pandemi, samt utgöra ett kunskapsunderlag för strategisk planering och beslutsfattande.
|
|
| 10. |
|
|
