| 1. |
- Almqvist, Gustaf, et al.
(författare)
-
Report of the Benchmark Workshop on Baltic Cod Stocks (WKBALTCOD)
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The ICES Benchmark Workshop on Baltic Cod Stocks (WKBALTCOD), chaired by External Chair Jean-Jacques Maguire, Canada and ICES Chair Marie Storr-Paulsen, Denmark, and attended by two invited external experts Verena Trenkel, France and Meaghan Bryan, USA met in Rostock, Germany, 2–6 March 2015 with 39 participants and six countries represented. The objective of WKBALTCOD was to evaluate the appropriateness of data and methods to determine stock status and investigate meth-ods appropriate to use in the single-stock assessment for the cod stock in SD 22–24 and cod in SD 25–32 in the Baltic. Participants in the workshop were a large group with diverse backgrounds representing the industry, fisheries, NGOs, managers and scientists.The single-stock analytic assessment of the eastern Baltic stock was not accepted by the assessment working group (WGBFAS) in 2014 due to severe problems with the input data. The advice for the eastern Baltic cod was, therefore, based on the ICES approach for data-limited stocks. As an outcome ICES decided to establish a bench-mark for both cod stocks and to scope an integrated assessment for the Baltic cod stocks. The first meeting (WKSIBCA) was therefore meant to introduce the interces-sional work conducted since the assessment working group in April 2014, and to reach some conclusions on how to proceed both in the short term (Benchmark in March 2015) and longer term (2–3 years) and was seen as a data compilation work-shop, there is produced a separate report from this workshop. The WKBALTCOD was the 2nd meeting in the benchmark process and was intended to come up with a final stock assessment method, stock annex and input data for both stocks. As it was not possible to reach conclusive decision on the final model to be used for the east Baltic cod stock during the benchmark meeting and as more work on the preferable models was needed, it was decided by the ACOM leadership to prolong the bench-mark process until the assessment working group meeting in April 2015. This deci-sion has led to a relatively long process partly mixed with the assessment working group WGBFAS.It became clear during the benchmark process that although large effort has been put into explaining the underlying processes leading to the changes in the Baltic ecosys-tem, there is still some lack of understanding of the present situation in the eastern Baltic cod stock. Therefore, it was not possible to reach firm conclusions on the final model to be used and therefore not possible to set reference points. It was decided to continue to explore the most promising models and to continue to improve the input data until the assessment working group started in April.The main challenges still to be solved for the Eastern Baltic cod stock is the quantifi-cation of increased natural mortality and decrease in growth. Through several presentations during the workshop (both WKSIBCA and WKBALTCOD) it became clear that natural mortality very likely has increased in later years, due to decreased condition and increased parasite infection. A decrease in growth also seems plausible duo to a decrease in condition and/or selectivity-induced mortality of the largest in-dividuals. However, as none of these parameters are easily estimated, especially with the severe ageing problems, different model assumptions made the output very shaky.For the western Baltic cod, stock identification issues were examined in area SD 24, the intermediate area: based on otolith characteristics and genetics. Due to the results showing a large proportion of east cod in this area, it was decided to split the catch2 | ICES WKBALTCOD REPORT 2015and survey from SD 24 into either the western or eastern Baltic cod stock. It was pos-sible to derive proportions of eastern and western cod in SD 24 back to the mid-1990s.For the western Baltic cod stock a modelled survey indices was included in the as-sessment covering the western part of SD 24 and Area 22+23 and based on a smoothed ALK.Both cod stocks have in the past used commercial tuning fleet to have a better cov-ered of older age groups. It was decided to abound this time-series duo quality issues such as a limited coverage and problems with technical creeping.WKBALTCOD was not able to explore and define reference points for the Western Baltic cod stock during the meeting due to time constraints, but these were calculated and decided by correspondence after the meeting. The recent protocols on estimation procedures developed by WKMSYREF3 for stocks with a full analytical assessment and for data-limited stocks served as objective guidelines to obtain reference point estimates.
|
|
| 2. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 3. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
A continuous involvement of stakeholders promotes the ecosystem approach to fisheries in the 8-fjords area on the Swedish west coast
- 2017
-
Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 74, s. 431–442-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The coastal marine environment in the 8-fjords area on the Swedish west coast has been subjected to various stakeholder co-management initiatives since 1999. Stakeholders and authorities have acted by supporting and implementing gradually stricter fishing restrictions following the collapse in the 1970s of several demersal fish stocks and their apparent lack of recovery. Moreover, concerns have been raised regarding a locally sharp depletion of eelgrass meadows, in addition to an apparent increase in the number of seals and cormorants. The present 8-fjords initiative applies a cross-sector approach to environmental management and thus also addresses various types of environmental pollution. This study has compared the environmental work around the 8-fjords to 15 principles regarding the ecosystem approach to fisheries (EAF). The main strength that has been identified among the EAF principles is the continuous involvement of stakeholders. Among weaknesses in the EAF is the scarcity of suitable indicators that are necessary for appropriate monitoring, especially biomasses of functional groups as well as economic and social indicators. Many environmental problems in the fjords remain and it is possible that improved adherence to EAF principles will facilitate solving some problems and alleviating others. Moreover, the application of the EAF in practice in the 8-fjords can serve as a guiding example for co-managing other aquatic ecosystems towards ecological, economic, and social sustainability. The experiences from the 8-fjords initiative, including its extensive stakeholder involvement, may serve as a practical EAF example to be studied by researchers and managers globally.
|
|
| 4. |
- Wikström, Sofia, 1975-, et al.
(författare)
-
Konceptuella modeller av ekosystemet i Stockholms skärgård
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar konceptuella modeller av ekosystemet i Stockholms skärgård, med fokus på fisk, som tagits fram i samarbete med fiskets intressenter och forskare. En modell har tagits fram tillsammans med fiskets intressenter, utifrån deras egna observationer och kunskap de plockat upp från forskningsstudier och andra undersökningar. En annan modell har tagits fram tillsammans med forskare med expertis om fisk, fiske och ekosystemet i Stockholms skärgård och angränsande kustområden och visar det vetenskapliga kunskapsläget. Slutligen presenteras en syntes av dessa båda modeller som ger en samlad bild av både intressenternas kunskap och forskningsläget. Denna modell belyser även likheter och skillnader mellan intressenternas förståelse och forskarnas bild byggd på traditionell vetenskap.Syntesmodellen visar att det finns en stor samsyn mellan intressenter och forskare kring ekologiska samband i Stockholms skärgård och hur de påverkas av mänskliga aktiviteter. Det gäller exempelvis strömmingens viktiga roll i födoväven, att starka rovfiskbestånd kan bidra till att hålla tillbaka symptom på övergödning och att rovdjur som gråsäl och storskarv har en betydande påverkan på vissa fiskarter. Både observationer och forskning visar att strömmingen minskat kraftigt i området, vilket får stora konsekvenser för skärgårdens ekosystem och för fisket.De konceptuella modellerna är en del i arbetet med att ta fram en ekosystembaserad regional förvaltningsplan för fisk och fiske i Stockholms skärgård. De framtagna modellerna bidrar med kunskap om vad som påverkar fiskbestånden i Stockholms skärgård och vilka lokala åtgärder som kan genomföras för att förbättra förutsättningarna för fisk och fiske. Det inkluderar fiskevårdsåtgärder för att återskapa fungerande reproduktionshabitat och vandringsvägar för fisk och åtgärder för att minska den negativa påverkan från fiskätande vilt. Modellerna visar också att det finns påverkansfaktorer som ligger utanför det regionala mandatet att påverka i dagsläget, framförallt fisket på strömming och andra fiskarter som förvaltas på Östersjöskala. Modellerna pekar också ut kunskapsbrister och vilken kunskapsinhämtning som behöver prioriteras för att möjliggöra en ekosystembaserad fiskeförvaltning i Stockholms skärgård.
|
|
| 5. |
- Östman, Örjan, et al.
(författare)
-
Förvaltningsmål för nationellt förvaltade fiskbestånd : En översikt av kvantitativa mål
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisk - och skaldjursbestånd som i huvudsak är begränsad e till svenska nationella vat- ten förvaltas av svenska myndigheter och organisationer. Dessa bestånd kan i motsats till internationellt exploaterade och förvaltade arter utnyttjas av flera olika aktörer (t.ex. kommersiellt - och fritidsfiske) . Olika grupper av aktö rer kan ha olika syn på vad som är de lämpligaste långsiktiga förvaltningsmålen (t.ex. stor avkastning vs. stora individer). För dessa nationella bestånd är ofta datatillgången sämre än för in- ternationella bestånd, och ofta saknas tydliga mätbara förvaltni ngsmål, vilket resul- terar i en mindre effektiv förvaltning. Syftet med denna rapport är att ge en överblick över tillgängliga kvantitativa förvaltningsmål med tillhörande metoder som är lämp- liga för ett långsiktigt hållbart utnyttjande av nationella fisk - och skaldjursbestånd. Vi identifierar tre huvudkategorier av kvantitativa förvaltningsmål: 1) Långsiktigt hållbar avkastning, som kräver detaljerade data från många olika källor . 2) Minini- våer av biomassa - eller abundansindex, eller ett specifikt förhållan de mellan fångst och biomassaindex, vilket kräver pålitlig övervaknings - eller fångstdata. 3) "Natur- lik" eller "önskvärd" demografisk struktur, vilket kräver information om egenskaper så som storlek, ålder, och könsmognad. Alla tre typer na av mål har sina förtjänster och nackdelar. Mål för hållbar avkastning och biomassa -index tar inte hänsyn till storleksstruktur, och vice versa, och olika mål kräver olika typer av indata. Vi gör en översikt av vilka förvaltningsmål som kan vara lämpliga för olika typer av nationellt förvaltade fisk - och skaldjursbestånd. För närvarande är aktuell a data i allmänhet allt- för begränsade för att föreslå specifika förvaltningsmål för de flesta bestånd som kan komma i fråga för nationell förvaltning. Snarare betonar vi vikten av att använda flera olika mål i stället för att förlita sig på ett enda för att underlätta en hållbar användning av akvatiska resurser med hänsyn tagen till olika intressenter. Dessutom finns det ingen klar definition av vad ett nationellt bestånd är och när det är lämpligt att ha en nationell förvaltning. Därför är det viktigt att förvaltningsmålen sätts så att de kan återspegla både internationella, nationella och lokal a förutsättningar .
|
|
| 6. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Biologiska kontrollundersökningar vid Oskarshamnsverket : Sammanfattning av resultaten tom 1995
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Basundersökningar och kontroll av Oskarshamnsverkets påverkan på miljön har pågått sedan 1962. Undersökningarna var till en början brett upplagda, men kom efterhand att inrikta sig främst på påverkan på fiskbestånd och bottenfauna. Förekomsten av abborre har följt en ökande trend, såväl i kraftverkets närhet som i referensområdet i Kvädöfjärden. Mörten har ökat signifikant i referensområdet. Den förhöjda vattentemperaturen i kraftverkets närhet har medfört en anlockning av varmvattengynnade arter som abborre, mört och björkna och har visats ha en starkt positiv effekt på tillväxten hos dessa. Under senare år framträder tydliga indikationer på en snabbare tillväxt hos abborre även i mera måttligt påverkade områden i den omgivande skärgården. Likaså indikerar resultaten att anlockningen av karpfiskar till utsläppsområdet leder till minskad förekomst i den omgivande skärgården. Någon sådan effekt har inte observerats för abborren. Fångsterna av gulål i Hamnefjärden har ökat kraftigt under senare år, främst p g a ett lyckat resultat av utsättningar under 1980-talet.Fångstutvecklingen för strömming avviker från utvecklingen i Östersjön som helhet och tyder på en fortsatt omfattande anlockning under vinterhalvåret. Tillkomsten av den tredje reaktorn, i kombination med generellt höga vattentemperaturer, har medfört att strömmingen uppehållit sig på större djup än tidigare. Storskaliga beståndsfluktuationer samt starkare koncentration till utsläppsområdet har medfört markanta ökningar för ett flertal arter efter 1980-talets mitt. Förekomsten av torsk har dock minskat drastiskt till följd av en tillbakagång för hela östersjobeståndet.Temperaturhöjningen i recipienten har inte medfört någon anmärkningsvärd höjning av sjukdomsfrekvensen hos fisk. En parasit i ålens simblåsa, Anguillicola crassus, etablerades snabbt i närområdet i slutet av 1980-talet, men även om de höga temperaturerna gynnat dess utveckling har den på senare år också blivit vanlig i andra kustområden. Störningar på könsorganen har under senare år varit vanliga hos flera fiskarter. Problemet har främst studerats hos abborre och mört och symptomen ses som en effekt av att onormalt höga temperaturer under större delen av året leder till störningar på de processer som styr äggutvecklingen hos honan.Fångsterna i det yrkesmässiga ålfisket i kraftverkets närhet har uppvisat små förändringar sedan 1970-talet. Skillnader mellan enskilda år var dock stora. Några effekter av driften på fångstens storlek har inte kunnat påvisas.Bottenfaunasamhällena i Simpevarp och Kvädöfjärden har utvecklats likartat under en lång följd av år. Under 1990-talet inträffade dock en utarmning av samhället på den djupare lokalen vid Simpevarp, sannolikt till följd av att ökad näringstillförsel via kylvattenströmmen medfört syrebrist i sedimentet.Algsamhällena på hårda bottnar har studerats genom dykningar sedan 1989. Områdets tångtälten tillhör de rikaste i Kalmar län och har också stor utbredning i djupled. Under senare år har dock en försämring inträffat till följd av betning av ett kräftdjur, tånggråsuggan. En motsvarande uttunning av tångbältet har konstaterats på många andra platser i länet.
|
|
| 7. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs.Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 8. |
- André, Carl, 1958, et al.
(författare)
-
Population structure in Atlantic cod in the eastern North Sea - Skagerrak - Kattegat: early life stage dispersal and adult migration
- 2016
-
Ingår i: BMC Research Notes. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1756-0500. ; 9:63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: In marine fish species, where pelagic egg and larvae drift with ocean currents, population structure has been suggested to be maintained by larval retention due to hydrographic structuring and by homing of adult fish to natal areas. Whilst natal homing of adults has been demonstrated for anadromous and coral reef fishes, there are few documented examples of philopatric migration in temperate marine fish species. Results: Here, we demonstrate temporally stable genetic differentiation among spawning populations of Atlantic cod (Gadus morhua L.), and present genetic and behavioural evidence for larval drift and philopatric migration in the eastern North Sea-Skagerrak-Kattegat area. We show that juvenile cod collected in the eastern Skagerrak and central Kattegat are genetically similar to cod from offshore spawning areas in the eastern North Sea. Genetic assignment of individual 2-5 year old fish indicates that cod residing at, or migrating towards, spawning areas in Kattegat and the North Sea display philopatric behaviours. Conclusions: Together these findings suggest a loop between spawning, larval drift and adult return-migrations to spawning areas and underlines that both oceanographic processes and migratory behaviour in the adult phase may be important for stock separation and integrity in marine temperate fishes such as Atlantic cod. © 2016 André et al.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andreasson, Sten, et al.
(författare)
-
Undersökning av kustfisket i Bottniska viken 1991
- 1993
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fiskeriverkets utredningskontor i Luleå och Härnösand samt kustlaboratoriet i Öregrund har utfört en kartering av kustfisket i Bottniska viken. Fyra områden har studerats under 1991, Gräsö, Hornslandet, Holmön och Råneå skärgård. Områdenas omfattning och lägen framgår av figur 1. Undersökningen ingår som en del i Kustfiskeprojektet och har genomförts i form av en enkätundersökning. Syftet har varit att få en bild av fisket i respektive område; i vilken utsträckning fiske bedrivs, med vilka redskap det fiskas, hur stort fångstuttaget är samt fördelningen mellan fritids- och yrkesfiske. Framförallt har fritidsfisket belysts, eftersom omfattningen och strukturen av detta fiske varit dåligt känd.
|
|
