| 1. |
- Ahlborg, Mikael, 1985-
(författare)
-
Social capital and inequalities in mental health among young adolescents in Sweden
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis was to explore social capital and inequalities in mental health among young adolescents in Sweden. This is a compilation thesis comprising four studies. Studies I and II are quantitative studies of crosssectional data from the Swedish Health Behaviour in School-aged Children survey. The aim of Study I was to investigate socioeconomic inequalities in health using both a subjective and an objective measure of socioeconomic status among Swedish adolescents. The findings showed that subjective socioeconomic status robustly and independently predicted mental health problems, poor life satisfaction and poor general health perception. The association between objective socioeconomic status and mental health was weakened, and even reversed, when subjective socioeconomic status was accounted for in regression models. A Latent Profile Analysis was applied in Study II with the aim of identifying distinct profiles of family, school and peer social capital in a nationally representative sample of adolescents and to explore health outcomes in those profiles. The findings showed that five distinct profiles best represented the data for 11 and 15-year olds, while a four-profile model was optimal for 13-year olds. Significant inequalities were identified between profiles when these were examined in terms of mental health problems and life satisfaction. The design of Study III was a qualitative semi-structured interview study. The aim was to explore social capital from the perspective of adolescents in relation to mental health. Adolescents spoke of having access to a safe space, feeling connected to others and predictability as important aspects of social relationships and networks in relation to mental health. The aim of Study IV was to identify and evaluate the design and psychometric properties of instruments for assessing social capital specifically developed and validated for self-reporting among adolescents (10-19 years). The design was a systematic review, in which 20 instruments were identified. The results revealed a lack of instruments that covered both the multidimensionality of social capital and contextual relevance in relation to adolescents. The conclusion from this thesis is that social capital may be useful for identifying vulnerable individuals and for differentiating between the natural imbalance of adolescence and what may lead to serious illness. Longitudinal research and refinement of the operationalization of the concept are, however, needed to enhance the understanding of these findings.
|
|
| 2. |
- Häggström Westberg, Katrin, 1968-
(författare)
-
Exploring mental health and potential health assets in young people
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Young people in Sweden generally claim to have a good quality of life, but also report increasing mental health problems. It is a concern that only a minority of young people seek and/or access support when encountering mental health problems as mental health is a fundamental human right and integral to a positive development in both childhood and throughout the lifespan. There are uncertainties as to how to facilitate help-seeking and promote mental health among young people and previous studies have often focused on risk-reduction. A shift from a pathological view to a resource-based perspective of mental health can be achieved by adopting a health assets’ approach. This approach also ascribes due emphasis to the fact that mental health is developed within a social context, where both individual and structural health assets, such as the support system, are of importance. With this in mind, the overall aim of this thesis was to explore individual and structural health assets in relation to the mental health of young people.This thesis is based on four studies using both quantitative (Studies I and II) and qualitative (Study III) methods as well as a scoping review method with a qualitative synthesis (Study IV). Studies I and II had a cross-sectional design and utilized data from self-reported health-related ratings collected in schools in 2011. The association between socio-economic determinants and self-rated mental health in two age groups (11-13 and 14-16) was explored in Study I, and optimism and pessimism as a bi-dimensional construct, and its impact on health-related quality of life and potential to function as a health asset was explored in Study II. In Studies III and IV, the help- seeking process was explored from the perspective of young people, firstly with constructivist grounded theory in Study III based on interviews of young people seeking help for mental health problems within a local setting, and secondly, through a scoping review examination and qualitative synthesis of national and international literature on help-seeking in Study IV.The results identified potential health assets on both individual and structural levels. The explored health assets on an individual level were socio-economic status and socio-demographic factors (Study I), dispositional optimism (Study II) and individual resources for help-seeking (Studies III and IV), while health assets on a structural level were explored through the experience of and perceptions of young people’s help-seeking process(Studies III and IV). The individual health assets of socio-economic status and migratory background were seen to affect mental health differently for boys and girls with the boys being susceptible to an accumulation of socio-economic risk factors including family wealth affecting their mental health negatively, and the mental health of the young girls with a migratory background being affected positively (Study I).The individual health asset of optimism was found to be potentially supportive for help-seeking and mental health (Study II). Young people were optimistic about their future but there was a significant decrease in optimism and health-related quality of life, and a significant increase in pessimism, with age. Optimism was independently and positively associated with a high level of health-related quality of life among young people, even when adjusting for parents’ marital status, family country background and gender. Knowledge and a desire for self-reliance were identified as potential individual health assets mainly in regard to the help-seeking process (Studies III and IV). Young people expressed how their knowledge of mental health and the support system was inadequate, rendering a feeling of insecurity, however, they also expressed a strong desire for self-reliance in regard to their mental health. Help-seeking was characterised as a dynamic and psychosocial process without sequentially fixed stages. Potential health assets on a structural level were identified as support through social networks, and a responsive, collective and accessible support system. However, young people perceived the support system as unresponsive, focused on protocol instead of person, fragmented and spread, and lacking in accessibility. The results implied that equipping young people with sufficient knowledge would capitalize on the individual health assets of self-reliance and optimism, conducive to help-seeking and mental health, but that the support system needs to improve in order to meet the particular needs of young people.
|
|
| 3. |
- Lönn, Maria, Doktorand, 1981-
(författare)
-
Weighted blankets as a sleep intervention for children with ADHD
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BAKGRUND: Healthy sleep practices for children should be promoted as an essential part of a healthy lifestyle, with important implications for the entire family. Unhealthy sleep patterns and sleep-related problems disrupt everyday life and functioning. Sleep problems are common among children, especially those with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). Weighted blankets are one type of non-pharmacological intervention that has been used in health-care settings, such as occupational therapy practice. However, evidence is scarce and knowledge is lacking concerning the effects of weighted blankets on sleep and their potential benefits. Given the challenges children with ADHD face in sleep problems and emotional and behavioural regulation, weighted blankets could be a particular relevant intervention. The SLEEP project was thus designed to increase current evidence and knowledge about the use of weighted blankets as a sleep intervention for children with ADHD. AIM: The overall aim of this thesis was to investigate the impact of weighted blankets on the sleep health of children with ADHD and sleep problems.METHODS: A crossover randomised controlled trial (Study I) was conducted that included 94 children with ADHD, 6-14 years old. Children were randomly assigned to four weeks of a weighted blanket or four weeks of a lighter control blanket, followed by the other intervention. Data was collected with actigraphy (primary outcome), child- and parent-questionnaires and a daily sleep diary. The efficacy of weighted blankets was analysed with a paired t-test. An experimental longitudinal study (Study II) was carried out that involved the same 94 children, who were followed for 16 weeks. Weighted blanket-adherent vs non-adherent children were compared based on sample characteristics and changed sleep outcomes. The data collected at baseline, at 4 weeks, 8 weeks and at 16-week follow-up were analysed with mixed effect models. Weighted blanket-adherent children were further examined longitudinally (Study III) and compared from baseline to the 16-week follow-up. Parents’ ratings of children’s sleep problems were analysed using paired t-test and McNemar’s test. Furthermore, a qualitative study (Study IV) was performed in which a purposive sample of 26 children participated in individual interviews. A qualitative content analysis was performed to analyse the data.RESULTS: In Study I, weighted blankets were found to be more efficacious than the lighter control blankets, according to objectively measured sleep (increased total sleep time, increased sleep efficiency and decreased wake after sleep onset). Older children, 11-14 years old, and children with an inattentive ADHD subtype slept longer and more effectively with the weighted blanket. In Study II, weighted blanket-adherent children showed improvement, with fewer sleep problems, compared to non-adherent children. Weighted blanket-adherent children also showed a stable total sleep time compared to non-adherent children, who displayed a decrease in their total sleep time during the 16-week sleep intervention. This association was shown for the older children aged 11-14, but not for the younger children aged 6-10. Furthermore, in Study III, the parents of the Weighted blanket-adherent children reported fewer episodes of night wakings, sleep onset delay, sleep duration difficulties and daytime sleepiness. Bedtime resistance and daytime sleepiness were considered the most problematic domains at baseline, and these also showed the greatest change, according to parents’ experiences of children’s problematic sleep. In Study IV, children described that using WBs requires a commitment, improves emotional regulation, changes sleeping patterns and promotes everyday participation.CONCLUSION: The overall results of this thesis indicate that children with ADHD and sleep problems benefit from using weighted blankets. Weighted blankets could thus be an efficient sleep intervention and an important complement to standard treatment for children with ADHD and sleep problems. More research is needed to establish the effectiveness of weighted blankets in different subgroups and settings.
|
|
| 4. |
- Sjöberg, Carina, 1964-
(författare)
-
Barncentrerat förhållningssätt i perioperativ vård
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Barns möjligheter att involveras i den perioperativa vårdkontexten kan förbättras med ett barncentrerat förhållningssätt. För att uppnå detta behöver hänsyn både tas till att barn är beroende av sin familj och att de som enskilda individer ska involveras och vara medaktörer i sin vård. Barns involvering i den perioperativa vården har många fördelar. Det bidrar till minskad oro och rädsla och att barnet kan stärka sin kompetens och bli behandlad med respekt. Barn upplever dock att det är svårt för dem att vara delaktiga och att ha kontroll i den främmande och skrämmande perioperativa sjukhusmiljön. Barns möjligheter att vara delaktiga i den perioperativa vården är därför beroende av föräldrar och hälso-och sjukvårdspersonal liksom rutiner och fördelning av resurser i vården. Det är därför viktigt att de vuxna som ska stödja barnen har förståelse för att barn är unika och uppfattar saker ur sitt eget perspektiv baserat på sina erfarenheter.Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att öka förståelsen för vad ett barncentrerat förhållningssätt innebär inom perioperativ vård - utifrån barn, föräldrars och ett organisatoriskt perspektiv. Metod: I delarbete I användes en deskriptiv kvalitativ design med intervjuer av 10 barn (8 till 11år). Delarbete II hade en explorativ kvalitativ design med intervjuer av 20 föräldrar. Delarbete I och II analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att beskriva barn och föräldrars erfarenheter av delaktighet i pediatrisk perioperativ vård. I delarbete III användes en explorativ kvalitativ design med intervjuer av hälso-och sjukvårdpersonal. Analysen genomfördes med grundad teori för att utforska processen av ett organisatoriskt förbättringsarbete för barn som genomgick sedering för intratekal cytostatikabehandling. I delarbete IV användes en deduktiv kvantitativ design med registerdata och analys med deskriptiv statistik för att beskriva tidsintervall och använd Propofol-dos vid sedering för intratekal cytostatikabehandling i tre olika miljöer. Resultat: Delarbete I visar att barns upplevelse av delaktighet påverkats av hur de informerats inför och under det perioperativa vårdförloppet. Vidare har relationen till hälso-och sjukvårdspersonalen haft betydelse för barns möjligheter att involveras i beslutsfattande. Dessutom har sjukhusmiljön, väntetid och möjligheter att förströ sig haft inflytande på barns upplevelse av delaktighet. I delarbete II beskriver huvudkategorin att föräldrars delaktighet i pediatrisk perioperativa vård vid dagkirurgi betydde ”Having strength to participate despite an increased vulnerability ”. Tillsammans med underkategorierna; få information om vad som ska hända, att bli sedd som en resurs och att få tillgång till miljön. I delarbete III beskriver “The theory of a shielding place” hur hälso-och sjukvårdspersonalen med ett barncentrerat förhållningssätt utförde proceduren sedering för intratekal cytostatikabehandling på barnavdelningen. Resultatet i delarbete IV kontrollerar och kvantifierar objektivt delar av resultatet från delarbete III. Genom att visa att när proceduren utförs på barnavdelningen minskas väntetid och tidsåtgång för proceduren som helhet. Konklusion: För barn och föräldrar som genomgår dagkirurgi har information, samspelet med hälso-och sjukvårdspersonalen och miljön haft betydelse för upplevelsen av delaktighet. Ur ett organisatoriskt perspektiv påverkas ett barncentrerat förhållningssätt av de rutiner som har betydelse för hur barn och föräldrar förbereds. Resurser och rutiner påverkar också om sjukhusmiljöer är anpassade för barn, väntetid och tidsåtgång, liksom relationer mellan barn och hälso-och sjukvårdspersonal.
|
|
| 5. |
- Gilljam, Britt-Mari, 1957-
(författare)
-
Barns delaktighet i pediatrisk vård – perspektiv, erfarenheter och möjligheter till förändring utifrån barn med långvarig sjukdom
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Det senaste decenniet har patientens delaktighet fått en allt större uppmärksamhet i forskning, riktlinjer, lagar och klinisk vård. Men många barn känner sig inte delaktiga i sin vård. Vårdpersonal och föräldrar talar ofta över huvudet på barn och ofta förstår barnen inte vad de vuxna pratar om. Barn har också svårt att själva uttrycka sig verbalt i vårdsituationer. Det saknas studier som undersöker långvarigt sjuka barns perspektiv på främjande faktorer för barns delaktighet i vården. Det saknas också användarvänliga svenska validerade verktyg och frågeformulär där barn självständigt kan uttrycka sig och interagera med vårdpersonal, för att mäta barns delaktighet och för att tillämpa delaktighet praktiskt i vården. Både patientlagen och lagen om Förenta nationernas barnkonvention deklarerar att alla barn har rätt att vara delaktiga i sin vård. Denna rättighet behöver överföras till praktisk handling och både vårdpersonal och hälso- och sjukvården som organisation behöver utvecklas.Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska barns perspektiv på delaktighet i sin vård, hos barn med långvarig sjukdom och att utveckla och validera verktyg och instrument för att stödja pediatriska verksamheter i tillämpning av barns delaktighet.Metod: I delstudie I användes en konstruktivistisk grundad teori för att utforska barns perspektiv, erfarenheter och önskemål om delaktighet samt främjande faktorer för att öka barns delaktighet. Datainsamlingen skedde genom intervjuer och fokusgrupper med barn med reumatisk sjukdom. I delstudie II användes en konvergent parallell mixad metod för att undersöka om det digitala kommunikationsverktyg Sisom påverkade delaktigheten hos barn med cancer under läkarbesök. I delstudie III användes en participatorisk design där det digitala kommunikationsverktyg Sisom vidareutvecklades och validerades i en svensk kontext. Metoden som användes var iterativ utvärdering genom low- and high-fidelity med friska barn och barn med cancer som deltagare. I delstudie IV användes en instrumentutvecklings design för att utveckla, validera och psykometriskt testa ett frågeformulär om barns delaktighet i vården. I studien deltog friska barn och barn med olika långvariga sjukdomar i utvecklingsarbetet.Resultat: I delstudie I framkom kärnkategorin Att släppa rädsla och osäkerhet öppnar för tillit och delaktighet med Att omges av trygga relationer och miljöer och Att bli stärkt och att få stöd för att kunna vara delaktig som tillhörande koder från den fokuserade kodningen. Dessa koder framkom från med barn med långvarig sjukdom som främjande faktorer för barns delaktighet i vården. Det kvalitativa resultatet i delstudie II visade att barns delaktighet ökade vid användning av det digitala kommunikationsverktyget Sisom. Det kvantitativa resultatet visade att läkarna tilltalade barnen oftare och att barnen talade något mer. I delstudie III utvecklades Sisom, tillsammans med barn, till ett användarvänligt digitalt verktyg på svenska. Verktyget utvecklades från problem fokuserat till salutogenetiskt och påståenden ändrades till frågor. Frågeformuläret (ChiPaC) som utvecklades i delstudie IV resulterade i ett frågeformulär där barn själva kan uttrycka sin uppfattning av delaktighet. Statistiska beräkningar resulterade i en faktoranalys med en fyra-faktorlösning, där 12 frågor inkluderades som förklarade 59,47 % av variansen. De fyra faktorerna benämndes: Att få vara med, Att lita på personalen, Att ta kontroll och Att förstå information. Intra Class Correlation visade stark och måttlig samstämmighet mellan sex av frågorna, svag samstämmighet mellan fem frågor och otillräcklig på en. Chronbach´s alpha beräknades till 0,76. Konklusion: Främjande faktorer för barns delaktighet i sin egen vård vid långvarig sjukdom är trygga relationer och miljöer samt att få stöd i att kunna vara delaktiga. Det digitala kommunikationsverktyget Sisom möjliggör för barn 6–12 år med långvarig sjukdom att självständigt uttrycka sina uppfattningar om hur de mår och sina upplevelser kring sin situation. Sisom främjar också barns delaktighet i form av att de blir lyssnade till, får uttrycka sina åsikter och synpunkter samt får dessa beaktade i samtal med vårdpersonal. Frågeformuläret ChiPaC visade tillfredställande psykometriska egenskaper för att kunna användas vid utvärdering av barns delaktighet i vården. Sisom och ChiPaC utvecklades från barns perspektiv med barn med långvarig sjukdom och friska barn som medaktörer. Denna avhandling bidrar även till kunskap om hur barn med långvarig sjukdom kan engageras som medaktörer i forskning.
|
|
| 6. |
- Gama, Fábio, Ass. Professor, 1980-, et al.
(författare)
-
Implementation Frameworks for Artificial Intelligence Translation Into Health Care Practice : Scoping Review
- 2022
-
Ingår i: Journal of Medical Internet Research. - Toronto, ON : JMIR Publications. - 1438-8871. ; 24:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Significant efforts have been made to develop artificial intelligence (AI) solutions for health care improvement. Despite the enthusiasm, health care professionals still struggle to implement AI in their daily practice.Objective: This paper aims to identify the implementation frameworks used to understand the application of AI in health care practice.Methods: A scoping review was conducted using the Cochrane, Evidence Based Medicine Reviews, Embase, MEDLINE, and PsycINFO databases to identify publications that reported frameworks, models, and theories concerning AI implementation in health care. This review focused on studies published in English and investigating AI implementation in health care since 2000. A total of 2541 unique publications were retrieved from the databases and screened on titles and abstracts by 2 independent reviewers. Selected articles were thematically analyzed against the Nilsen taxonomy of implementation frameworks, and the Greenhalgh framework for the nonadoption, abandonment, scale-up, spread, and sustainability (NASSS) of health care technologies.Results: In total, 7 articles met all eligibility criteria for inclusion in the review, and 2 articles included formal frameworks that directly addressed AI implementation, whereas the other articles provided limited descriptions of elements influencing implementation. Collectively, the 7 articles identified elements that aligned with all the NASSS domains, but no single article comprehensively considered the factors known to influence technology implementation. New domains were identified, including dependency on data input and existing processes, shared decision-making, the role of human oversight, and ethics of population impact and inequality, suggesting that existing frameworks do not fully consider the unique needs of AI implementation.Conclusions: This literature review demonstrates that understanding how to implement AI in health care practice is still in its early stages of development. Our findings suggest that further research is needed to provide the knowledge necessary to develop implementation frameworks to guide the future implementation of AI in clinical practice and highlight the opportunity to draw on existing knowledge from the field of implementation science. ©Fábio Gama, Daniel Tyskbo, Jens Nygren, James Barlow, Julie Reed, Petra Svedberg.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Wilhsson, Marie, 1969-
(författare)
-
Ungdomars strävan mot att lyckas och nå framgång i livet – skolan som hälsofrämjande arena
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syfte: Avhandlingens övergripande syfte var att öka kunskapen om perspektiv på ungdomars hälsa som utgångspunkt för att utveckla hälsofrämjande insatser i skolan.Metod: Studie I hade en kvantitativ beskrivande tvärsnittsdesign. Datamaterialet inhämtades från 948 ungdomar (11-15 år) som analyserades med multivariat logistik regressionsanalys. Studie II hade en kvalitativ utforskande design. Datamaterialet inhämtades från 117 ungdomar (14-17 år) och analyserades med grundad teori. Studie III hade en kvalitativ beskrivande design. Datamatmaterialet inhämtades från 42 ungdomar (14-15 år) och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studie IV hade en kvalitativ beskrivande design. Datamaterialet inhämtades från 27 intressenter och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ungdomarna strävar mot att lyckas och att bli framgångsrika i nuet och i framtiden. En strävan som för ungdomarna upplevs som en kamp om sin tid, en kamp som de hanterar genom att använda sig av olika strategier för att balansera skolarbete och fritid. Flickors strävan handlar om att nå framgång i skolan för att bli självständig i framtiden. För pojkarna innebär framgång att bli framgångsrika inom någon av sina fritidsaktiviteter så som sport, som visar deras fysiska styrka. Framgång i nuet är av betydelse för pojkarna till skillnad från flickorna som ser på sin framgång i ett längre perspektiv. Det hälsofrämjande arbetet bör inrikta sig på att stödja ungdomars känsla av sammanhang och stärka optimism redan tidigt i tonåren samt synliggöra organisatoriska och kontextuella strukturer och normer som påverkar flickors och pojkars hälsa och livsstil.Konklusion:Sammanfattningsvis visar avhandlingen att perspektiv på ungdomars hälsa bör förstås på olika nivåer i samhället och också inkluderar perspektiv på kön. Vidare bör faktorer som är av betydelse för ungdomars livsstil diskuteras utifrån ett salutogent perspektiv och det hälsofrämjande arbetet i skolan bör utveckla insatser med kontextuella och könsspecifika utgångspunkter för att främja flickors och pojkars hälsa och livsstil.
|
|
