| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från och med 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från de första tre årens inventering, vilket innefattar tre femtedelar av det totala stickprovet. Efter fem år får man således de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket och ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi/IFM, Linköpings universitet. Erik Cronvall och Åsa Gallegos Torell (SLU, inst. för skoglig resurshushållning) har ansvarat för fältkurser och genomförandet av fältinventeringen tillsammans med säsongsanställd fältpersonal, med stöd av bl.a. Kjell Lagerqvist (SLU) och Karl-Olof Bergman (Linköpings universitet). Beräkningarna har utförts av Saskia Sandring och Åsa Eriksson, med stöd av Anna Ringvall (SLU). Sammanställandet av rapporten har utförts av Anders Glimskär och Jörgen Wissman (SLU). NILS programchef Johan Svensson (SLU) har det övergripande ansvaret för uppdraget
|
|
| 4. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från och med 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från de första tre årens inventering, vilket innefattar tre femtedelar av det totala stickprovet. Efter fem år får man således de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket och ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 5. |
- Ljung Svensson, Ann-Sofi
(creator_code:cre_t, creator_code:res_t)
-
Forskarnas galleri #6 : Gröna vågor och röda stugor
- 2019
-
Konstnärligt arbeteabstract
- Denna utställning presenterar landsbygdsidyllen – pastoralen. Det är en litterär genre som sedan antiken använts för att utöva kritik mot ’staden’ och ’samhället’ genom att gestalta utopier av ’det goda livet’ på landet. Men från att tidigare varit en aktad höglitterär genre förflyttar sig idyllen under 1900-talet till i huvudsak andra litterära kretslopp och till andra medieformer. Den finns under 1930-talet i tidningsföljetongen och under 1970-talets gröna våg i proggmusiken. Idag växer den fram i bloggar med stora följarskaror.
|
|
| 6. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 7. |
- Ahlin, Sofie, 1985, et al.
(författare)
-
Fracture risk after three bariatric surgery procedures in Swedish obese subjects : up to 26 years follow-up of a controlled intervention study
- 2020
-
Ingår i: Journal of Internal Medicine. - : Wiley. - 0954-6820 .- 1365-2796. ; 287:5, s. 546-557
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Previous studies have reported an increased fracture risk after bariatric surgery. Objective: To investigate the association between different bariatric surgery procedures and fracture risk. Methods: Incidence rates and hazard ratios for fracture events were analysed in the Swedish Obese Subjects study; an ongoing, nonrandomized, prospective, controlled intervention study. Hazard ratios were adjusted for risk factors for osteoporosis and year of inclusion. Information on fracture events were captured from the Swedish National Patient Register. The current analysis includes 2007 patients treated with bariatric surgery (13.3% gastric bypass, 18.7% gastric banding, and 68.0% vertical banded gastroplasty) and 2040 control patients with obesity matched on group level based on 18 variables. Median follow-up was between 15.1 and 17.9 years for the different treatment groups. Results: During follow-up, the highest incidence rate for first-time fracture was observed in the gastric bypass group (22.9 per 1000 person-years). The corresponding incidence rates were 10.4, 10.7 and 9.3 per 1000 person-years for the vertical banded gastroplasty, gastric banding and control groups, respectively. The risk of fracture was increased in the gastric bypass group compared with the control group (adjusted hazard ratio [adjHR] 2.58; 95% confidence interval [CI] 2.02–3.31; P < 0.001), the gastric banding group (adjHR 1.99; 95%CI 1.41–2.82; P < 0.001), and the vertical banded gastroplasty group (adjHR 2.15; 95% CI 1.66–2.79; P < 0.001). Conclusions: The risk of fracture is increased after gastric bypass surgery. Our findings highlight the need for long-term follow-up of bone health for patients undergoing this treatment.
|
|
| 8. |
- Alftberg, Åsa, et al.
(författare)
-
Introduktion : Funktionsförmåga
- 2013
-
Ingår i: Gränsløs. Tidskrift för studier av Öresundsregionens historia, kultur och samhällsliv.. - 2001-4961. ; :2, s. 5-8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Andersson, Martin N, et al.
(författare)
-
Characterization of olfactory sensory neurons in the white clover seed weevil, Apion fulvipes (Coleoptera: Apionidae).
- 2012
-
Ingår i: Journal of Insect Physiology. - : Elsevier BV. - 1879-1611 .- 0022-1910. ; 58:10, s. 1325-1333
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Seed-eating Apion weevils (Coleoptera: Apionidae) cause large economic losses in white and red clover seed production across Europe. Monitoring and control of clover weevils would be facilitated by semiochemical-based methods. Until now, however, nothing was known about physiological or behavioral responses to semiochemicals in this insect group. Here we analyzed the antenna of the white clover (Trifolium repens L.) specialist Apion fulvipes Geoffroy with scanning electron microscopy, and used single sensillum recordings with a set of 28 host compounds to characterize 18 classes of olfactory sensory neurons (OSNs). Nine of the OSN classes responded strongly to synthetic compounds with high abundance in clover leaves, flowers, or buds. Eight classes responded only weakly to the synthetic stimuli, whereas one collective class responded exclusively to volatiles released from a crushed clover leaf. The OSNs showed a remarkable degree of specificity, responding to only one or a few chemically related compounds. In addition, we recorded a marked difference in the temporal dynamics of responses between different neurons, compounds, and doses. The identified physiologically active compounds will be screened for behavioral activity, with the ultimate goal to develop an odor-based control strategy for this pest.
|
|
| 10. |
- Andersson, Svante, 1962-, et al.
(författare)
-
Mega-sport football events’ influence on destination images : A study of the 2016 UEFA European Football Championship in France, the 2018 FIFA World Cup in Russia, and the 2022 FIFA World Cup in Qatar
- 2021
-
Ingår i: Journal of Destination Marketing & Management. - Amsterdam : Elsevier. - 2212-571X .- 2212-5752. ; 19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study is to examine whether mega-sport events influence visitors' destination images and to explore which factors influence their perceptions of and intentions to attend a mega-sport event in certain destinations. We examine visitors' perceptions of the 2016 UEFA European Football Championship in France, the 2018 FIFA World Cup in Russia, and the upcoming 2022 FIFA World Cup in Qatar through a structured questionnaire published on the Facebook group Camp Sweden, a community of Swedish football supporters. We find differences among supporters’ destination image after they attended the mega-sport football events. The study also shows that positive destination images after visits were based on whether the destinations were able to satisfy important factors for supporters when visiting the destination. Qatar will be challenged to improve its destination image, as supporters do not connect factors important for visiting destinations with their current perceptions of Qatar. © 2020 Elsevier Ltd
|
|
