| 1. |
|
|
| 2. |
- Boman, Magnus, et al.
(författare)
-
Human Grid : En förstudie
- 2007. - 2
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi har granskat förutsättningarna och möjligheterna att implementera Human Grid: en så kallad mellanprogramvara för att integrera samarbetsfrämjande IT-lösningar som redan idag finns i datorer och telefoner, med hänsyn tagen till formella och informella sociala nätverk.
|
|
| 3. |
- Edwards, Henrik, et al.
(författare)
-
Framtida godsflöden i en föränderlig värld : Samgods nya efterfrågematriser för 2019 och 2024
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 365-365
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweco, WSP och Umeå universitet har på uppdrag av Trafikverket arbetat med att ta fram nya PWC-matriser till Trafikverkets godsprognosmodell Samgods för basåret 2019 och prognosåret 2045. Syftet med denna presentation är att ge en beskrivning av detta arbete och redovisa erfarenheter och resultat från projektet. PWC-matriserna beskriver mängden gods i ton per år som transporteras inom och mellan Sveriges 290 kommuner och 300 utländska områden fördelat på 16 varugrupper. Matriserna utgör centrala indata till Samgods och beskriver mängden gods som ska transporteras mellan olika områden i modellen under ett specifikt bas- eller prognosår. Vid modellkörningen fördelas sedan Samgods-modellen dessa godsvolymer på olika transportlösningar och länkar i transportsystemet baserat på kostnadsminimering. I presentationen ges en översiktlig beskrivning av den metod som använts för att ta fram nya PWC-matriser till Samgods. Estimeringen av PWC-matriser sker i flera steg och baseras på flera olika datakällor. Dessa data-källor omfattar bland annat uppgifter om varuflöden från varuflödesundersökningar från 2021 och 2016, utrikes-handels-statistik, partihandels-volymer, singulära flöden, näringslivsstatistik, national-räkenskaper samt statistik över industrins varuproduktion, insatsförbrukning och arbetskraftens sammansättning i olika regioner. Estimeringen bygger på en Gravity-RAS ansats där statistiska gravitationsmodeller för handelsmönster kombineras med estimerade marginalvillkor för produktion och efterfrågan för olika geografiska områden och varugrupper. Utöver PWC-matriser för basåret 2019 har projektet även tagit fram matriser för prognosåret 2045. För att hantera hur varuvärden förändras över tid har en metod för hantering av hur totalvolymer av förbrukning i ton och ekonomisk utveckling i monetära termer har tagits fram för att sätta ramar för den totala volymtillväxten i ton. Denna modell har sedan använts för att översätta prognosticerade godsflöden i prognos-scenariot för 2045 från värden till ton.
|
|
| 4. |
- Edwards, Henrik, et al.
(författare)
-
Samgods PWC-matriser 2019 och 2045 : [Slutversion]
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med uppdraget är ta fram ny data avseende efterfrågan på godstransporter för Trafikverkets nationella godstransportmodell Samgods. Dessa data betecknas PWC-matriserdär PWC uttydes Production-Warehouse-Consumption, och de anger hur många ton per år av 16 olika varugrupper som transporteras mellan olika par av områden. Data ska avse det nya basåret 2019 (ingår i Trafikverkets uppsättning data betecknat BAS2024 från och med år 2024) och det nya prognosåret 2045 som kommer att tillämpas från och med 2024-04-01. Skapandet av PWC-matriserna utgör första steg i det modellkoncept som Samgodsmodellen bygger på1. I Samgods simuleras hur godsvolymerna transporteras på väg, med järnväg, till sjöss och i flygfrakt.Centrala indata för konstruktion av PWC-matriserna är varuflödesundersökningarna utförda 2021 respektive 2016, utrikeshandelsstatistik, socioekonomiska indata avseende sysselsättningens sammansättning i olika regioner och ekonomisk statistik.Befintlig metod har modifierats i ett antal väsentliga delar, se bilaga 11.1 för en sammanställning.Den metod som tidigare användes för att ta fram godsefterfrågematriser PWC 2040 har, vid tillämpningen för PWC 2045, genomgått vissa förändringar med avseende på grad av tillämpningsanpassning och datakällor. Dessa förändringar kan sammanfattas enlig tföljande:1. Tidigare utgick PWC för prognosår mer direkt från ett makroekonomiskt riksscenario från KI av typen ”beslutade åtgärder”. Denna gång anpassas PWC mer till de antaganden som Trafikverket gjort för vad som ska gälla för den Basprognos som ska tas fram vad gäller utsläppsmål för den inhemska transportsektorn. Detta innebär justeringar för betydligt lägre nivåer för olja och petroleum jämfört med riksscenariot enligt nedan.2. I riksscenariot antas en kraftigt ökad produktion av biobränslen vid substitution från fossila bränslen. För PWC 2045 antas istället att fossila bränslen i hög grad ersätts av elektricitet som energikälla.3. I PWC för 2045 antas en lägre nivå för utvecklingen av skogsråvara, som utgår från Skogsstyrelsens bedömningar, istället för de antaganden som är gjorda i KI:s riksscenario nämnt ovan. Även myndigheten SGU:s bedömning vad gäller jord, sten och grus har varit en utgångspunkt, som komplement till Ref22.4. En betydande metodförändring har gjorts avseende varuvärdesmodellen för att på en aggregerad nivå uppskatta hur volymer i ton utvecklas i förhållande till utvecklingen i monetära termer. På det viset erhålls en totalnivå för prognosåret i ton. Varuvärden för enskilda varugrupper prognosticeras fortfarande, men utan krav på att trenderna ska vara signifikanta. Sedan görs en sammanviktning av prognoser i monetära termer och varuvärden med hänsyn till att prognosårets summerade volymer i ton för de individuella varugrupperna ska överensstämma med den framtagna totalnivån för prognosåret.De framtagna PWC-matriserna har använts i en preliminär version av Samgodsmodellen version 1.2.2 sedan december 2022. Resultatet på en aggregerad nivå efter kalibrering uppvisar god överensstämmelse med transportarbete per trafikslag. Likaså bedöms resultat framtagna för 2045 på aggregerad nivå (NUTS2 och stora utrikes aggregat) som rimliga utifrån de förutsättningar som gäller.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Grankvist, Anna, et al.
(författare)
-
Multi-locus sequence analysis (MLSA) of clinical "CandidatusNeoehrlichia mikurensis" strains from Europe.
- 2015
-
Ingår i: Journal of Clinical Microbiology. - 1098-660X. ; 53:10, s. 3126-3132
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- CandidatusNeoehrlichia mikurensis is the tick-borne agent of neoehrlichiosis, an infectious disease that primarily affects immunocompromised patients. So far, the genetic variability of Neoehrlichia has been studied only by comparing 16S rRNA gene and groEL operon sequences. We describe the development and use of a multi-locus sequence analysis (MLSA) protocol to characterize the genetic diversity of clinicalNeoehrlichiastrains in Europe and their relatedness to other species within the Anaplasmataceae family.Six genes were selected:ftsZ, clpB, gatB,lipA,groEL and 16SrRNA. Each MLSA locus was amplified by real-time PCR, and the PCR-products sequenced. Phylogenetic trees of MLSA locus relatedness were constructed from aligned sequences. Blood samples from 12 patients with confirmed Neoehrlichia infection from Sweden (n = 9), the Czech Republic (n = 2) and Germany (n = 1) were analyzed with the MLSA protocol.Threeof the Swedish strains exhibited identical lipA sequences, while the lipA sequences of the strains from the other nine patients were identical to each other.One of the Czech strains had one differing nucleotide in the clpB sequence from the sequences of the other 11 strains. All 12 strains had identical sequences for the genes 16SrRNA,ftsZ, gatB, and groEL.According to the MLSA, Neoehrlichia is most closely related to E. ruminantium, less so to A. phagocytophilum and least to Wolbachiaendosymbiont, among the Anaplasmataceae.To conclude, three sequence types of infectious Neoehrlichia wereidentified: one in the west of Sweden, one in the Czech Republic, and one spread throughout Europe.
|
|
| 7. |
- Hansson, Kristofer, et al.
(författare)
-
En kollektivtrafik för alla : En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kollektivtrafik anses ofta vara särskilt betydelsefull för personer med funktionsnedsättning, då det kan finnas en begränsad tillgång till andra färdmedel. Trots ansträngningar för att överbrygga hinder i kollektivtrafiken, kvarstår idag betydande utmaningar. Personer med funktionsnedsättning gör generellt färre resor och deltar i färre aktiviteter utanför hemmet än personer som inte har några funktionsnedsättningar. Att resa i den allmänna kollektivtrafiken förutsätter en rad förmågor, som beror på ett samspel mellan resenär och olika miljöer, såsom informationsmiljöer, fysiska miljöer och sociala miljöer. Brister detta samspel uppstår ett funktionshinder som försvårar eller omöjliggör användning av kollektivtrafik. Rapporten syftar till att ge en översikt över arbetsområdet tillgänglighet i kollektivtrafiken och inkluderar exempel både från forskning och mer praktiskt arbete. Rapporten ska inte ses som en heltäckande översikt, utan ämnar snarare ge en överblick och nulägesbild över området. I rapporten presenteras en genomgång av vissa mål och regelverk som är relevanta utifrån tillgänglighet ur nationellt och europeiskt perspektiv. Därefter ges en nationell utblick som berör frågor om ansvar, information, och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till tillgänglighet i kollektivtrafiken. En genomgång av forskning inom området görs ur ett mer övergripande perspektiv (en mer detaljerad genomgång kommer att publiceras i artikelformat framöver) och därefter med några exempel på forskningsrapporter som publicerats nationellt. Översikten ger även exempel på europeiska forskningsprojekt som på olika sätt berör frågor om tillgänglighet i kollektivtrafiken samt på andra pågående EU-initiativ inom området. Nationella studier har exempelvis belyst frågor om tillgänglighet i transportsystemet i regional planering. Författarna fann att tillgänglighet användes på olika sätt i planeringsdokument. Vidare menar författarna att tillgänglighet användes på olika sätt i de olika avdelningar som arbetade med kollektivtrafik, vilket försvårar samarbeten och helhetssynen kring tillgänglighetsfrågan. Tidigare K2-projekt har utgått från kunskap som insamlats genom en rad workshopar inom ramen för det svenska arbetet med EU-projektet TRIPS och fokuserade mot tillgänglighetsanpassning av digitala reseplanerare. Projektet identifierade ett flertal områden som är i behov av utveckling för att digitala verktyg ska kunna implementeras i svensk kollektivtrafik på ett framgångsrikt vis. En grundläggande utmaning handlade om att samla in och systematisera data som kan användas för att utveckla verktyg, samt att identifiera vilka aktörer som bör vara ansvariga för detta arbete. Rapporten visar också att det arbetas brett med frågan om tillgänglighet för alla i kollektivtrafiken, men att många utmaningar tycks kvarstå, både ur ett internationellt och ett nationellt perspektiv. Flertalet av de europeiska projekt som genomförts pekar på vikten av att inkludera personer med funktionsnedsättning i utvecklingen av tillgänglighet. Exempelvis i EU-projektet TRIPS lyfts delaktighet med principer om ”nothing about us without us” tillsammans med ett tydligt fokus på rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Andra projekt lyfter vikten av att säkerställa att utvecklingen av digitala hjälpmedel måste ske på ett sätt som inkluderar personer med funktionsnedsättning, då det annars riskerar att gå i motsatt riktning och i allt högre grad verka exkluderande. Exempelvis projektet DIGNITY K2 Working Paper 2023:8 7 syftar till att utveckla metoder för att synliggöra och åtgärda den så kallade digitala klyftan mellan personer med funktionsnedsättning och det övriga samhället. Vid den snabba övergången till ett mer transporteffektivt samhälle, med digitalisering och nya mobilitetsformer, behöver uppmärksamhet riktas mot dem som behöver extra stöd och service för att få tillgång till kollektivtrafiken. I denna översikt har både fysiska hinder, sociala hinder och samordningsproblem uppmärksammats. Slutligen kan konstateras att kollektivtrafiken och dess olika sociala och fysiska dimensioner är ombytlig. Tillgänglighetsfrågor är inte något som på något sätt når ett slut, eller som man färdigställer genom enskilda insatser. Tillgängligheten i kollektivtrafiken utmanas ständigt, parallellt med de samhällsförändringar som sker och med hänsyn till de många olika behov och förutsättningar som vi alla har. Att fördjupa förståelsen för de funktionshinder som uppstår i kollektivtrafiken borde vara en central fråga i det fortsatta arbetet för alla människors möjligheter att vara inkluderade i samhället och för att minska riskerna för social exkludering och marginalisering.
|
|
| 8. |
- Hansson, Kristofer, et al.
(författare)
-
En kollektivtrafik för alla : En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten syftar till att ge en översikt över arbetsområdet tillgänglighet i kollektivtrafiken och inkluderar exempel både från forskning och mer praktiskt arbete. Rapporten ska inte ses som en heltäckande översikt, utan ämnar snarare ge en överblick och nulägesbild över området. I rapporten presenteras en genomgång av vissa mål och regelverk som är relevanta utifrån tillgänglighet ur nationellt och europeiskt perspektiv. Därefter ges en nationell utblick som berör frågor om ansvar, information, och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till tillgänglighet i kollektivtrafiken. En genomgång av forskning inom området görs ur ett mer övergripande perspektiv (en mer detaljerad genomgång kommer att publiceras i artikelformat framöver) och därefter med några exempel på forskningsrapporter som publicerats nationellt. Översikten ger även exempel på europeiska forskningsprojekt som på olika sätt berör frågor om tillgänglighet i kollektivtrafiken samt på andra pågående EU-initiativ inom området.
|
|
| 9. |
- Hansson, Kristofer, et al.
(författare)
-
Knowledge as a catalyst for change : social work in a divergent landscape
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Knowledge has become a key word in social work and a central catalyst for change when it comes to social justice. Not least in a society that is increasingly divergent and in need of handling different crises. Through knowledge there is an ability for creating spaces and practices of emancipation that can tackle these crises. At the same time, knowledge is perceived and used in different ways within social work. An ongoing debate across the fields of social work, and a contemporary challenge, is how to tackle these different perspectives on knowledge. In this workshop we take this debate as our starting point to explore how we can continue developing the concept of knowledge within social work. We will introduce a discussion by presenting results from a study of perspectives on knowledge. 30 focus groups have been done with actors within and around the social services, from users via case workers, development leaders, managers to politicians and policymakers, and also with universities. By highlighting the variation of perspectives on knowledge needed in social work, we want to initiate a discussion of how we, theoretically and empirically, can create a more advanced understanding of the concept of knowledge in the divergent landscape of social work. Are other concepts of knowledge needed in social work to handle this divergent landscape? How are these concepts linked to seeing social work as a catalyst for change when it comes to social justice? Can these concepts be used for creating spaces and practices of emancipation?
|
|
| 10. |
- Hansson, Kristofer, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafik för alla! : En kunskapsöversikt inom funktionshinderområdet
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av postrar från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur säkerställer vi att ingen blir lämnad bakom (Leave No One Behind, LNOB)? En av de mest centrala frågorna inom ramen för de globala målen. Klimatarbetet handlar främst om att få fler att resa mer klimatanpassat och resurseffektivt. Här är kollektivtrafiken en viktig aktör. Lösningar fokuseras i stor utsträckning mot en snabb och effektiv kollektivtrafik, med genomgående inslag av digitalisering och andra tekniska lösningar (autonoma fordon, digitala biljettsystem, digitala lösningar) som ersätter personal både ombord på fordon och i kundtjänst mm. Detta skapar en oro bland olika grupper! Trots brett arbete gällande tillgänglighet för alla i kollektivtrafiken, kvarstår många utmaningar, både ur ett internationellt och ett nationellt perspektiv. Detta framträder inte minst via de EU-finansierade projekt som hanterar frågor om digitalisering, samskapande och deltagande metoder om en tillgänglig kollektivtrafik för alla.
|
|
