| 1. |
- Cedersund, Elisabet, 1950-, et al.
(författare)
-
Renässans för socialpedagogik? : en bok om socialpedagogisk bildning
- 2019. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna bok söker vi samla idéer och tankar från olika tidsepoker för att formulera en socialpedagogik för framtiden. För att de idéer som historiskt formulerats om socialpedagogiken ska vara användbara måste de förstås utifrån och kopplas till den nutida situationen. Boken tecknar en aktuell bild av socialpedagogisk verksamhet och forskning i Sverige, kompletterad med internationella utblickar.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bengtsson, Staffan, 1970-, et al.
(författare)
-
Närhet och kommunikation på distans : en studie om hur studenter och lärare beskriver och upplever lärcenter/högskolecentrumbaserad utbildning
- 2011
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Since 2003 the University West in Sweden offers distance courses in Social work and Social pedagogy. The three year program is given in collaboration with a number of local learning centers throughout the country. The technology of videoconferencing enables the teacher to interact with students even though they are separated geographically.The study deals with this kind of education seen from the perspective of both students and teachers. The main objective is to illuminate significant aspects of this kind of phenomenon in terms of how students and teachers describe and experience problems and potential embedded in this model. The discussion rests on four overall questions:1) What are the motives for students to choose this kind of education?2) What kind of expectations did the students have before they started the program?3) How do students experience/describe strengths and weaknesses connected to this model?4) What experiences do the teacher's have working with this kind of distance education?The empirical data has been collected using mainly group interviews and observations. The analysis rests heavily on theories concerning symbolic interactionism and socio-cultural learning. The study underlines that both students and teachers embrace the potential in this form of education, giving more groups the possibility of combining their studies with a sense of regional belonging. However the interviews and observations also reveal weaknesses with this kind of educational model. There is a risk that students at the local learning centers consider themselves as being excluded by teachers and other students at campus; and that the gap between the university and the local learning centers becomes too wide. To prevent this from happening communication and confirmation from the teacher is crucial. But eventhough this scrutiny identifies weaknesses within the technology of videoconferencing, technology alone does not determine the outcome of the teaching. If a teacher manages to show great engagement and structure, this functions as a mechanism weakening the barrierof technology. At the same time it is clear that the model of videoconferencing, from a teacher perspective, can be an obstacle, which emphasizes the importance of developing the technology further and how this technology is being handled by the teacher.Finally, we consider the model with local learning centers and videoconferencing as a unique model for education, but that the model, when it comes to areas such as pedagogy, organization and technology, must be allowed to function and develop according to its own premises.
|
|
| 5. |
- Bengtsson, Staffan, 1970-, et al.
(författare)
-
Projektmänniskan : arbetsrehabiliteringens möte med den enskilde
- 2014
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 20:2, s. 25-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln handlar om hur välfärdsorganisationer och deras tjänstemän kopplade till aktivitets- och sysselsättningsåtgärder agerar i mötet med den enskilde och vilka berättelser som skapas om individerna. Artikeln diskuterar hur projektdeltagaren omgärdas av en fortgående medikalisering och en social fragmentisering, där projektdeltagarens problematik reduceras och där individens egen röst tycks få ett begränsat utrymme.
|
|
| 6. |
- Björquist, Elisabet, 1959-, et al.
(författare)
-
KAFU : en utvärderingsstudie av ett arbetsmarknadsprojekt
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten redovisas resultat, analyser och slutsatser av en utvärdering där utgångs-punkten var ett genomfört arbetsmarknadsprojekt i Trollhättans stad, vilket delvis finan-sierades av Europeiska Socialfonden. Utvärderingen har både ett tjänstemanna- och ett deltagarperspektiv.När det gäller tjänstemannaperspektivet ska följande frågeställningar besvaras:• Hur görs urvalet av deltagare?• Hur görs bedömningen av enskilda deltagares motivation?• Vilka förväntningar och föreställningar har tjänstemän på projektet?• Vad menar tjänstemännen är viktiga faktorer för att lyckas med projektet?När det gäller deltagarperspektivet ska följande frågeställningar bevaras:• Hur gick det till för att komma med i projektet?• Vilka faktorer påverkar deltagarnas motivation att delta?• Vilka tankar och erfarenheter har deltagarna om av att vara med i projektet?• Vad anger deltagarna som viktiga faktorer för att lyckas?Projektet är uppbyggt kring en modell som består av tre huvuddelar; antagning, folk-högskolestudier och en prövo- och introduktionstid. Målet är att deltagarna efter genom-fört projekt antingen ska ha ett arbete, påbörjat studier eller startat ett företag.Resultatet av utvärderingen bygger på fokusgrupper, intervjuer och dokument. Fokus-grupper har genomförts med tjänstemän. Intervjuer har genomförts med både tjänste-män och deltagare. Utvärderingsgruppen har haft tillgång till ett omfattande skriftligt material som belyser projektets olika delar. Det handlar om ett statistiskt material och tjänstemännens erfarenheter efter projektet.För att illustrera antagningen redogörs för olika typfall; ett där antagningen var ”solklar”, ett där antagningen var tveksam och ett där det blev avslag. I samband med detta presenteras olika kännetecken som sedermera resulterade i antagning eller avslag. Det finns också fall som betraktas som självklara, men där personen ändå har svårt att komma i arbete. Ytterligare ett fall beskriver ett lyckat fall trots tveksamheter vid antag-ningen. Därefter redovisas tjänstemännens skriftliga erfarenheter av antagningsprocess-en samt vad som framkommit vid intervjuerna.Som framkom i det samlade materialet framstår urvalsprocessen som komplex och det är heller inte självklart vem eller vilka som borde bli deltagare i projektet. Det framgår å ena sidan att se att en deltagare som uppfyller kriterierna/kraven inte självklart lyckas i projektet, men att tveksamma fall ändå lyckas fullt ut. Det är alltså ingen enkel urvals-process att ta ut de rätta deltagarna. Det förefaller alltså vara så att projektets grundläg-gande krav enbart kan förklara en del av varför vissa lyckas bättre än andra.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Cederlund, Christer, 1952-, et al.
(författare)
-
I huvudet på en socialpedagog : En studie om yrkesverksamma välfärdsarbetare och deras föreställningar om socialpedagogik
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en studie om hur yrkesverksamma välfärdsaktörer med akademisk socialpedagogisk utbildning, förstår och beskriver socialpedagogik i teori och praktik. Studien har genomförts bland yrkesverksamma, före detta studenter på socionomprogrammet med inriktning mot socialpedagogik vid Stockholms universitet och det Socialpedagogiska programmet vid Högskolan Väst. Syftet är att beskriva och analysera de yrkesverksamma studenternas föreställningar om socialpedagogik som kunskapsfält och som praxis, samt hur socialpedagogiken kommit till uttryck i den egna yrkespraktiken. Studien bygger på intervjuer med 27 personer. Genom samtal och genom de berättelser vi tagit del av från respondenternas yrkesvardag har deras syn på socialpedagogik som fenomen, som värdegrund, som mål, metod och förhållningssätt växt fram.Analysen av yrkespraktiken tar utgångspunkt i tre teoretiska idealmodeller av socialpedagogik; den anpassande, den mobiliserande och den demokratiska, konstruerades som ett resultat av en tidigare intervjustudie med socialpedagogiska forskare (Eriksson 2006). I synen på socialpedagogikens värdegrund syns en samstämmighet bland respondenterna i den här studien och forskarna i den tidigare studien. Hur värdegrunden tar sig uttryck i praktiken är dock inte lika tydligt. Respondenterna ger uttryck för teorier, värderingar och förhållningssätt, men tvingas att i konkreta situationer handla pragmatiskt. Respondenternas sätt att förhålla sig till situationen är att inta ett pragmatiskt förhållningssätt, ett förhållningssätt som vi benämnt ”den pragmatiske socialpedagogen”. De försöker att upprätthålla, vad de menar är ett socialpedagogiskt förhållningssätt, trots administrativa och organisatoriska begränsningar. Det handlar om att hantera det upplevda handlingsutrymmet.
|
|
| 9. |
- Cedersund, Elisabet, et al.
(författare)
-
Social pedagogy versus social work in a Swedish context
- 2021
-
Ingår i: International journal of social pedagogy. - : UCL Press. - 2051-5804. ; 10:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden there are several different professions that work within the welfare sector. Two of these are social pedagogues and socionoms. This article examines the similarities and differences between these professional fields by exploring four areas in more detail: education, the history of ideas and theory, research and practice. The results show that there are not only many differences but also some similarities. In practical work, social pedagogues and socionoms often work side by side and perform similar tasks. They are located in the same areas and often use the same methods. When it comes to the differences in educational history and current educations, they are large although they can also be found in, for example, the history of ideas. Furthermore, research in the various areas differs. In social pedagogy the interest has to a greater extent been focused on an understanding of the discipline through studies of the history of ideas, while in social work today one often focuses on studies of professional methods. Today’s challenges in the welfare sector require new knowledge, ways of thinking and understanding. Here, social pedagogy with its philosophical roots and humanistic values can play an important role.
|
|
| 10. |
- Cedersund, Elisabet, et al.
(författare)
-
Social pedaogical practices in Swedish welfare contexts
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Social Pedagogy. - : UCL Press. - 2051-5804. ; 7:1, s. 7-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on social pedagogy and how social pedagogical approaches are used in Swedish welfare contexts. Social pedagogy as a phenomenon has existed in a variety of settings and during different periods of time. However, the meaning of social pedagogy as a concept depends to a great extent on the context in which it occurs, and the concept therefore has various connotations. The aim of this article is to analyse and discuss trends, directions and goals in social pedagogical practice. Three research projects (cases) are described, analysed and related to three theoretical models. The three cases – (1) a 'drive-in football' project for young people in a suburb, (2) an alternative residential caresetting for young people with learning disabilities, and (3) a 'future workshop' for older people – involved different situations and different audiences, all with elements of marginalisation and exclusion. The analysis of the three examples shows that social pedagogical practice in the Swedish context is characterised by the challenge of balancing the tensions between the individual and the collective, between emancipation and adaptation and between action and negotiation. The social pedagogical activities are also characterised by the fact that they all contain social, practical and existential dimensions of social support and an approach rooted in ethical core values.
|
|
