| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersén, Jim, 1976-, et al.
(författare)
-
Entrepreneurially oriented in what? A business model approach to entrepreneurship
- 2015
-
Ingår i: Journal of Small Business and Enterprise Development. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1462-6004 .- 1758-7840. ; 22:3, s. 433-449
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – The purpose of this paper is to illustrate and argue for the necessity of deconstructing the entrepreneurship concept by analyzing entrepreneurial orientation (EO) at various levels of the business model.Design/methodology/approach – Literature review supplemented with five illustrative cases.Findings – A business model approach to entrepreneurship enables identification of the component of the business model in which entrepreneurship was started. This has several implications for analysis of the EO-performance relationship and for the identification of antecedents to EO.Originality/value – The EO of firms has generally been analyzed at a generic level, i.e. the concept has been used to measure and analyze the overall entrepreneurship of firms. In this paper, the authors argue that EO can be present in various dimensions of a business and that firms can be entrepreneurial in certain areas and conservative in other areas.
|
|
| 3. |
- Bohné, Ulrica, et al.
(författare)
-
Support- och diskussionsgrupper, en arbetsform som stödjer den sociala lärmiljön i distanskurser
- 2023
-
Ingår i: Bidrag från den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - Västerås : Mälardalens universitet. - 9789174856200 ; , s. 205-210
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- En pedagogisk fråga vid distansutbildning är hur relationellt lärande och social lärmiljö kan främjas. Då interaktion ser annorlunda ut än vid campusutbildning och när resurser för lärartid är begränsat till ett minimum blir detta en reell utmaning att adressera. Relationellt lärande och social lärmiljö är betydelsefulla aspekter för att stödja studentens kunskapsutveckling i högre utbildning, och kan beskrivas som ett pedagogiskt synsätt där relationer står i centrum. Dels med avseende på den pedagogiska relationen mellan lärare och student, men även andra relationer såsom mellan student-student eller student-grupp ses som centrala. Inför den nystartade distanskursen Hållbar produktutveckling, inriktning Design Thinking introducerades arbetsformen Support- och diskussionsgrupper med syfte att stödja den sociala lärmiljön på distans. Studenterna fick då möjlighet att gruppvis träffavarandra via ett digitalt verktyg för att både diskutera aktuella frågeställningar i kursen, samt att vara ett stöd för varandra under kursens gång. Arbetsformen visadesig gynna studenternas kunskapsutveckling och gav goda resultat i kursvärderingen. Genom att förstå de grundläggande faktorer som främjar kunskapsutveckling, däribland den sociala lärmiljön, och hur vi kan forma den när den inte uppstår naturligt såsom i distanskurser, kan vi skapa gynnsamma förutsättningar för studenternas kunskapsutveckling och det livslånga lärandet.
|
|
| 4. |
- Stockhult, Helen, Fil.dr, 1968-, et al.
(författare)
-
Digitala lärmiljöers möjligheter att bidra till studenters lärande i högre utbildning
- 2023
-
Ingår i: Konferensen Forskning om högre utbildning Stockholm 11-12 maj 2023. ; , s. 5-6
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Olika former av digital undervisning har under flera år varit under utveckling i högre utbildning. Genom pandemin intensifierades denna utveckling och frågor om studenters lärande kopplat till olika former av digital undervisning är numer ständigt aktuella. I den här studien undersöks hur lärmiljö som innehåller hög grad av digitala inslag (helt och delvis), påverkar studenters lärande och motivation med utgångspunkt i teorin om Self Determination Theory (SDT) (Ryan & Deci, 2000). Studier av detta är i stark framväxt och till exempel så har den tidigare forskningen visat hur studenters upplevelse av de tre grundläggande behoven i SDT förstärkte lärandet och visade på hög grad av korrelation till lärandet, också i digital undervisning.En av utgångspunkterna i forskning om studenters lärande är att studenters uppfattning av lärmiljön antingen kan stödja eller hindra de grundläggande behoven av att känna sig autonom, kompetent och samhörig, vilket därmed också påverkar hur studenters lärande tar sig uttryck. (Aelterman et al., 2019). Denna studie ansluter till forskning av lärmiljöer som menar att lärmiljö är ett resultat av hur studenter uppfattar och förhåller sig till undervisning och lärande (se tex. Fraser, 1998). I studien definieras lärmiljö som; … the social, psychological and pedagogical contexts in which learning occurs and which affect student achievement and attitudes” (Fraser, 1998, p. 3). Denna tradition av lärmiljö omfattar enligt Abualrub et al. (2013) aspekter såsom tex. relationer och mellan studenter och lärare/studenter, lärstrategier/motivation, stödjande lärtekniker och undervisningsklimat liksom mer formella delar som kursplaner/anvisningar och mål. Aspekter som också har varit viktiga i genomförandet av föreliggande studie.Syftet med studien är att beskriva hur studenter uppfattar lärmiljön då hela, eller delar av undervisningen är digital, och utifrån SDT analysera vilken betydelse detta har för deras förhållningssätt till lärande. Ett specifikt bidrag om lärmiljöer är studiens utgångspunkt i tidigare forskning som konstaterat att osäkerheter i lärmiljön bidrar till att studenter antar ytinlärningsstrategier (Englund et al., 2022). Genom vår studie av digitala lärmiljöer kan vi fördjupa förståelsen om sådana osäkerheter liksom studenters strategier att hantera dem i digital undervisning, vilket i förlängningen också kan bidra till en diskussion om studenters lärande.Studien har en kvalitativ forskningsdesign och bygger på kvalitativa intervjuer med 18 studenter vid två svenska lärosäten. Genom att studera hur studenter som deltagit i online-undervisning under pandemin uppfattat sin lärmiljö - starkt präglad av digitala verktyg – och hur man motiverats av aspekter i lärmiljön, lämnas därmed ett teoretiskt bidrag till vad i digitala lärmiljöer som kan frammana olika typer av lärande och hur osäkerheter i lärmiljön bidrar till detta. En indelning av digital lärmiljö görs bland annat med en kategorisering i termer av asynkront- och synkront lärande. Studiens resultat ger även ett praktiskt bidrag till diskussionen om hur digitala lärmiljöer kan stärka respektive minska studenters uppfattningar av att känna sig autonoma, kompetenta och samhöriga. På så sätt undersöker studien på ett fördjupat sätt hur studenter uppfattar den digitala lärmiljön och hur den påverkar lärandet. Genom en sådan analys och diskussion, skapas insikter om hur undervisning i högre utbildning - som bygger på hög grad av digitala verktyg – kan planeras och genomföras för att det som tidigare litteratur benämnt djupinlärning kan främjas. Något som i förlängningen också kan ses som ett av målen i högre utbildning.
|
|
| 5. |
- Svensson, Lotten, 1969-
(författare)
-
A Resource-based View on Collaboration between Firms and Local Partners in a Non-urban Swedish Context
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Is it feasible to stimulate informal collaboration among non-urban firms and local public- and other private-sector actors, whereby they jointly strengthen the competitiveness of these firms? To answer this question, firms’ collaboration with local partner’s actors were examined. Most of the studied firms in this thesis are embedded in a regional “ecosystem” of a country (Sweden), with the usual set of public- and third-sector (not-for-profit) actors. Firms that “exploit” all their local external actors do create additional resources for themselves. This thesis argues that such fuller use is feasible and perhaps necessary in a non-urban Swedish context. The Resource-Based Theory (RBT) considers mainly internal firm resources to achieve superior performance. In order to extend this theory in the context of a non-urban area, collaborative excellence is advocated through informal public-private collaboration that can help firms to flourish economically. The collaboration between the public and the private sectors can also enhance a common spirit or identity of a place.Action Design Research (ADR) Methodology is invoked in this thesis, together with other supporting methods, such as interviews and observations as well as archival data analysis. The intervention was held as a set of workshops and has been used as a key research method at the same time. The results capture, amongst others, views from municipal management, private companies, and community (not-for-profit) associations. The essential aim of this research was to enhance the quality of the interactions among the key individuals from these organizations in their efforts to strengthen productive cooperation between the public and the private sectors. Informal public-private collaboration is important. Thus, more understanding of how such collaboration can be used effectively is paramount. This thesis shows that it is feasible to develop collaboration in a specific Swedish non-urban context when successful private firms and a municipality work well together with relevant, not-for-profit organizations that are also located in, and concerned with, the same region. Therefore, when addressing the competitive potential of a location, the quality of the informal public-private collaboration, should be considered. The abductive research approach of this study aims to offer an understanding of how informal collaboration between firms and local, non-commercial partners may take place, aiming for firms to flourish
|
|
| 6. |
- Svensson, Lotten, 1969-, et al.
(författare)
-
Arbetsintegrerat lärande som metod för värdeskapande samverkan mellan industri och högre utbildning : Work in progress
- 2023
-
Ingår i: Bidrag från den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - Västerås : Mälardalens universitet. - 9789174856200 ; , s. 270-274
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ett mycket stort intresse har visats från industrin att delta i pilotprojektet ”Yrkestrainee Skaraborg” i vilket de har öppnat upp sina verksamheter och lokaler för att kunna genomföra praktiska moment i kurser samt att tillhandahålla medarbetare som får gå handledarutbildning. Studentgruppen är liten på grund av att få söker ingenjörsutbildningar eller tekniska utbildningar. Förhoppningen är att en stark studentmedverkan och närhet till blivande arbetsgivare att öka relevansen för fler att söka sig till bristyrken. Lärarteamet får ställa om en del i sitt ”hur” i undervisningen och arbeta mer flexibelt vilket kan bidra till framtida lösningar kring hur integration mellan utbildning och industri kan komma att kunna se ut. Arbetsintegrerat lärande provas som pedagogisk metod inom ett yrkestraineeprojekt som ska stärka värdeskapande genom samverkan mellan högre utbildning och industri.
|
|
| 7. |
- Svensson, Lotten, 1969-, et al.
(författare)
-
Digitala lärmiljöer driver utveckling av interaktioner och lärande – ett sociokulturellt perspektiv
- 2023
-
Ingår i: Konferensen Forskning om högre utbildning, Stockholm 11-12 maj 2023. ; , s. 59-60
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Undervisning i den högre utbildning har de senaste åren genomgått stora förändringar till följd av omställningen under pandemin och de förväntningar och erfarenheter som följt i spåren av detta. Lärare har utvecklat nya former av undervisning med digitala verktyg vilket också föranlett behov av support från nya roller kopplat till undervisning. Hrastinski (2018) poängterar att digitaliseringen kräver fortsatt pedagogisk utveckling och genomtänkta strategier. Detta innebär att lärare vid högskolor och universitet behöver delta i digitaliseringsprocessen, skapa välstrukturerade och ändamålsenliga studieanvisningar samt att använda rätt digitalt verktyg för rätt ändamål. Det krävs förändrade kunskaper, kompetenser och ett ökat lärande mellan olika roller för att undervisning ska ske med hög kvalitet. En viktig utgångspunkt är därmed att det inte bara handlar om att som lärare erhålla support utan det som tidigare i mångt och mycket var lärarprofessionens område och ansvar delas nu också med andra och nyare yrkesgrupper.Studien handlar om hur interaktionen mellan lärare och andra roller så som tex. IKT-medarbetare möjliggör och skapar förutsättningar för nya former av kollegialitet liksom organisering av undervisning i den högre undervisningen.När lärare, IKT-pedagoger och andra medarbetare i högre utbildning ställs inför nya utmaningar – såsom till exempel den ökade digitaliseringen i högre utbildning – sker det kollegiala lärandet utifrån nya premisser. Studiens teoretiska ramverk utgår från den sociokulturella synen på undervisning och lärande där lärandet är en ständigt pågående och social process vilket sker i nära samverkan med andra människor. Det betyder att det finns en kollektiv syn på bildande av kunskap där den omgivande sociala och kulturella omgivningen formar en individs sätt att tänka och agera (Elmgren & Henriksson, 2010).Syftet med studien är att synliggöra nya former av interaktioner mellan lärarkollegor och IKT-personal samt hur organiserandet av undervisning förändras utifrån den digitala lärmiljön. Studien undersöker på vilket sätt undervisningen och arbetet i lärarkollegiet med stödjande funktioner förändrats i övergången från campusbaserad undervisning till delvis eller helt distansbaserad undervisning under och efter pandemin.Analysen bygger på att lärande kan delas in i två delar, en intermental (tillsammans med andra) och en intramental (inom den enskilde) (Vygotskij, 1962, 1978). I studien analyserar vi hur olika roller kopplade till undervisning med ökade digitala inslag har supportat varandra liksom genom detta lärande skapat nya kollegiala lärmiljöer. Genom att studien lyfter fram och diskuterar aspekter av hur olika roller ser på sin egen kunskap och sin egen förmåga att bidra till andras kunskaper diskuterar vi i studien hur ett sociokulturellt synsätt på den digitala lärmiljön kan bidra till goda förutsättningar att organisera undervisning som främjar studenters lärande.Studien har en kvalitativ forskningsdesign där data samlats in med semistrukturerade intervjuer (15 stycken) vid två lärosäten i Sverige. Informanterna har olika roller i undervisning såsom, lärare, IKT-personal samt roller med lednings-chefsansvar.Preliminära slutsatser från studien pekar mot att fler roller än den traditionella lärarrollen har kommit att bli en viktig part i undervisning som sker i digital lärmiljö och ökat behov av interaktion för att utveckla lärarskapet. Interaktionen mellan lärare och övriga kollegor samt interaktion mellan lärare och studenter verkar kräva mer digital närvaro än fysisk närvaro vid traditionell undervisning. Behovet av att känna sig som en del i ett kollegium är viktig och den digitala utvecklingen skapar möjligheter till flexibilitet men också en känsla av ensamhet där kollegor inte finns i närheten som tidigare.
|
|
| 8. |
- Svensson, Lotten, 1969-
(författare)
-
Kamratgranskning som pedagogisk metod - skapa interaktion och engagemang för itermentalt/ intramentalt lärande
- 2023
-
Ingår i: Bidrag från den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - Västerås : Mälardalens universitet. - 9789174856200 ; , s. 409-412
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Pandemin har skapat nya arbetssätt som testats och utvecklats där digital teknik underlättar kommunikation och interaktion mellan lärare och studenter. Fördelar med digital undervisning är att fler kan delta i ett flexibelt upplägg och arbeta med egen tidsplanering från vilken plats som helst. Det finns också möjlighet att repetera och se inspelade föreläsningar flera gånger. Nackdelar som studenter nämner är avsaknad av kamrater, socialt stöd och avstånd till läraren som gör att det är svårt att aktivera sig i en zoom-sändning eller att ställa frågor. Detta skapar avstånd och isolering. Workshopen lyfter kamratgranskning som pedagogisk metod att använda, med dess för- och nackdelar, i digitala lärandemoment för att minska upplevda avstånd och skapa social integration, detta förenklar för lärare och öka studenters möjligheter att utveckla kunskap och förståelse för förbättringsmöjligheter av studiearbeten.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Svensson, Lotten, 1969-
(författare)
-
The Image of Places : How to use cultural expressions and landmarks in rural areas
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is inspired by the work done by Kevin Lynch, Lynch (1960), where the image of the city has focused on how to build cities for people to work and live in with respect for human needs, and logistical and practical care. The ideas taken from Lynch (1960) are here interpreted to fit more rural areas or non-urban areas in smaller cities and municipalities and places for reflection and retreat such as an island of sand surrounded by water. The angle of this interpretation also narrows down into how cultural entrepreneurship can help rural areas to attract visitors and broaden the views for their inhabitants, all for the benefit of citizen dialogue, investments and to identify resources for building sustainable competitive advantages.
|
|
