| 1. |
- Liedgren Dobronravoff, Pernilla
(författare)
-
Att bli, att vara och att ha varit : Om ingångar i och utgångar ur Jehovas vittnen
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation seeks to describe and investigate the entering and leaving of a highly structured and hierarchical religious community, exemplified in this case by the Jehovah's Witnesses. The respondents in this study were chosen from both active members of the Jehovah's Witnesses in Sweden and those who have left the organisation for personal reasons. Repeated interviews with ten active members of the organisation have been conducted in the course of the study and compared to equal numbers of former members. The interviews have been semi-structured to deal with questions of how a person has come into contact with the organisation; how they retrospectively experienced the process of entry; the reasons for becoming a member. Questions have also been asked about life in the organisation. The group of "exiters" have also been asked about the experience of leaving, why they wanted to leave, and how this process was started and carried out. In addition to this I have analysed a four-year diary describing the time inside and the process of leaving the organisation. This has given me an extra psychological insight into the inner experience of someone who has gone through the whole process. The analysis has been done by categorising the content of the transcribed interviews. The analysis of the diary has involved thorough reading, resulting in a division of it into four different parts, where each part has been given a certain key-word, signifying the author's emotional state when writing it. A person converting as an adult has to pass six phases before being considered a Jehovah's Witness by the organisation. These are: Contact with the Jehovah's Witnesses, studying the bible with members of the organisation, questioning, accepting, being active as publisher (spreading the belief), being baptised. For a person brought up in the organisation, the process to full membership is much shorter: Upbringing in the organisation, taking a stand on the belief, being baptised. The exit process contains of seven phases: Different levels of doubts, testing of doubts, turning points, different kinds of decisions, different steps in executing the decisions, floating, a period of emotional and cognitive consideration of membership and its experiences, relative neutrality.
|
|
| 2. |
- Nilsson Ranta, Daniel, 1968-
(författare)
-
Nödhjälp på villovägar : implementering av en filantropisk välfärdsidé, Norrbottens arbetsstugor 1903-1954
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis examines the implementation of a philanthropically project called Norrbottens arbetsstugor which were launched during the famine of 1903. The project initially aimed to hinder starvation among children to poor families and was arranged in a similar way as boarding-out schools. Children to poor families were offered this temporary solution and during their stay they received board and lodging as well as schooling and work practice. However, the project continues until 1954 although the threat of famine is hindered fairly promptly which indicates that new policies were introduced. Therefore, the inquiry focuses on how actors on different levels in the implementation structure adapt and transform the philanthropically policy to suit their respective needs and goals. The study is divided into two phases, a so called initial phase and an expansion phase. The implementation is investigated via archive material from the philanthropically organisation itself, Stiftelsen Norrbottens Läns arbetsstugor, as well as from local governments (kommunala skolråd) and representatives of the Swedish government (folkskoleinspektörer). The study shows how policies of childcare becomes blurry or difficult to fulfil due to insufficient means, lack of control or because of absence of recognized tools to evaluate the activity. Commonly, implementation studies sought to show how well or misused the policy has been obeyed after its introduction. This study shows rather how a policy can work fruitfully even though, or thanks to, its intentions are reformulated by different actors. This of course, awakes questions of moral characters. The study also highlights the importance to investigate, in this case a philanthropically case, not only as such, but as a project that is ongoing on several levels. This gives us the opportunity to see what, for example, the conception of ‘good childcare’ means and how it is defined depending on the level studied. To put it short: when studied in different levels, we may unveil the different meanings of a concept. Keywords: Norrbotten, early 20th century, childcare, boarding-school, philanthropy, assimilation, implementation.
|
|
| 3. |
- Hansson, Erik, 1990-
(författare)
-
"Det känns fel" : Om det svenska samhällets reaktioner på närvaron av tiggande EU-medborgare, 2014-2016
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis offers a psychoanalytic critique of ideology in order to understand the Swedish society’s reactions to the presence of begging EU citizens during the period 2014 – 2016. The so-called ‘EU migrants’ are impoverished people, often from Romania, and commonly identified as Roma. The analysis is based upon empirical material consisting of media articles, interviews, social media, and auto-ethnography. The theoretical approach blends Lacanian psychoanalysis with historical-material dialectics and is inspired by the critique of ideology as formulated by Slavoj Žižek. The presence causes a multilayered crisis in Swedish society along political, juridical, moral, social, and psychic lines. This because it is a symptom of the Lacanian Real and capitalism’s contradictions. This is manifested in the contradiction embodied in the Swedish authorities’ denial of social help to ‘EU migrants’ on the one hand, while seeking on the other hand to reproduce the image of Sweden as promoting welfare and equality, solidarity, and anti-racism. The contradiction’s material base is the political deadlock between left and right regarding the labor and housing markets. Providing ‘EU migrants’ (being neither citizens nor refugees) access to welfare would risk disrupting the societal moral economy, causing political turmoil. The solution to this dilemma is to expunge ‘EU migrants’ while framing this as an act of poverty-reduction.Meanwhile, the unresolved occurrence of begging and ‘rough sleeping’ creates anxiety and provokes aggression among Swedish subjects, resulting in hate crimes and everyday racism. Poor people without shelter are forced to use public rooms as their private space, disturbing aesthetic and normative orders, which in turn is unconsciously registered as existential transgressions risking the destruction of the psychic investments of Swedes in their material surroundings.A main focus of the analysis is the anxiety triggered by the confrontation with a begging individual on the sidewalk. Due to our human empathic transitivity, the visible suffering of the ‘beggar’ becomes involuntarily experienced as suffering within the observer. Furthermore, when the subject is forced to choose whether or not to help, s/he unconsciously experiences how the Other’s desire threatens to dissolve the subject. These anxieties are typically transformed into sympathy, antipathy or apathy.
|
|
| 4. |
- Lorentzen, Mikael, 1970-
(författare)
-
Multikulturella visioner : hedersrelaterat våld och socialt arbete i medierna
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie fäster intresset vid de senaste årens ökade uppmärksamhet runt femomenet hedersrelaterat våld. En uppmärksamhet som tagit sig uttryck i exempelvis statliga satsningar och offentlig debatt.Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att studera det samtal som förts i den medierade offentligheten, för att däri finna uttryck för idéer och ståndpunkter om hur staten skall reagera på hedersrelaterat våld.För att kunna uppnå det övergripande syftet var det nödvändigt att med hjälp av tidigare teori konstruera ett analysinstrument, detta är studiens andra syfte. Analysverktyget som användes i undersökningen bestod av fyra olika socialpolitiska åtgärder för att komma till rätta med hedersvåld: reglering typ 1, reglering typ 2, exit (ingenting alls) och dialog. De socialpolitiska åtgärderna i analysverktyget betraktas som operationaliserade visioner om det multikulturella samhället. Det multikulturella samhällsidealet assimilationism, där det ivras för gemensamma värderingar och där gruppens betydelse tonas ner, ligger bakom den socialpolitiska åtgärden reglering typ 1. Kosmopolitism är det multikulturella ideal vilket åtgärdsformen reglering typ 2 är en yttring av. Här betonas tolerans för skillnader och mänskliga rättigheter, men ovilja inför omständigheter då individer ställs inför gruppers tvång till anpassning och underkastelse. Den multikulturella formen som benämns fragmentiserad pluralism och där gruppgemenskap, respekt för grupprättigheter och gruppers särart är viktiga ståndpunkter, reflekteras i interventionsformen exit (ingenting alls). I den sista varianten av multikulturalism, interaktiv pluralism, påtalas betydelsen av samspel mellan grupper och ömsesidig förståelse av olikheter, interventionsformen som speglar denna form av multikulturalism är dialog.Ett ytterligare mindre syfte med licentiatavhandlingen består i att belysa hur socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld lyfts fram i medierna.Licentiatavhandlingen är vetenskapsteoretiskt grundad i kritisk realism och teoretiskt är studien förankrad i tankegångar om multikulturalism. Speciellt betydelsefulla är de teoretiska diskussioner där man fokuserar på konflikten mellan jämställdhetsideal och frihetsideal i multikulturella västerländska stater. Följande frågor söker jag svar på: I vilken omfattning återspeglas olika multikulturella idéer, i form av åtgärder eller socialpolitiska interventioner mot dem som utför hedersrelaterat våld, i den medierade offentligheten? Vilken betydelse har faktorer som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt på vilka socialpolitiska interventioner som lyfts fram? Hur ser skillnaden mellan olika aktörer ut vad gäller vilken socialpolitisk åtgärd som lyfts fram och finns det skillnad mellan aktörer i vilken omfattning som de förekommer i tidningsartiklarna? I vilken mån har dikotomin multikulturalism/assimilationism någon bäring och relevans i den svenska debatten om hedersvåld? I vilken grad och på vilket sätt skildras socialtjänsten i debatten om hedersrelaterat våld?Empirin består i grunden av 1755 artiklar ur fem av Sveriges största dagstidningar (i några av analyserna har endast vissa delar av detta material används). Tidningsartiklarna har behandlats utifrån den textanalysiska metoden innehållsanalys. Som hjälp har använts ett speciellt datorprogram (QDA Miner) som utvecklats bl.a. för detta ändamål. Vissa delar av analysen har utförts genom manuell kodning medan andra delar har datorn genom instruktioner automatiskt sökt och hämtat specifika ord. Viss enklare deskriptiv statistisk beräkning har skett. Resultaten redovisas i frekvenstabeller och i vissa fall även med exemplifierande citat hämtade från tidningsartiklarna.Resultaten i studien visar att: (1) intresset för hedersvåld har ökat de senaste åren och att detta tycks ha sammanfallit med de två hedersmorden på Fadime Sahindal och Pela Atroshi; (2) det går att påvisa fyra olika former av socialpolitiska åtgärder i artikelmaterialet samt att en av dessa, reglering typ 2 (dvs. den kosmopolitiska visionen) tycks ha en särställning genom att vara den mest förekommande, även då man testar mot variabler som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt; (3) dikotomin multikulturalism/ assimilationism stämmer dåligt i de sammanhang där hedersrelaterat våld diskuteras; (4) de socialpolitiska åtgärderna förefaller oftast vara reaktiva; (5) politiker och debattörer utgör aktörer som man oftast finner bakom uttalanden om socialpolitiska åtgärder; och slutligen (6) socialtjänsten nämns i ringa grad i förhållande till andra myndigheter samt framställs i tämligen negativ dager.En central implikation av studiens resultat är att resta krav på statliga ingripanden mot dem som utövar hedersvåld inte nödvändigtvis innebär en assimilationistisk ståndpunkt. Den springande punkten är hur ”kraven på ingripanden” motiveras. Ur en assimilationistisk ståndpunkt ämnas statliga åtgärder mynna ut i en delad ”livsstil”, medan det utifrån en kosmopolitisk ståndpunkt snarare handlar om att åtgärderna skall säkerställa efterlevnad av lagar och mänskliga rättigheter. Det gäller således att inte förväxla dessa två på ytan lika men ändå i grunden olika ställningstaganden.
|
|
| 5. |
- Svensson, Lupita, 1970-
(författare)
-
Häktad eller omedelbart omhändertagen? : en studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis deals with the question of how Swedish society responds when juveniles commit crimes. The focus is social work co-operating with the legal system and the interaction between these two. The aim of this study is to make visible/analyse factors that affect the choice between treatment and correction of juveniles in an emergency situation, when there is a necessity to choose between immediate preventative custody on the one hand, and detention on the other. This study analyses the selection through outcome patterns. Theoretically the base is six concepts; system/practice, and treatment/correction. Together they form a model where the actors (the social services/the police/the attorney/county administrative courts/district courts) on this juvenile field can be situated. The strategies of the actors’ decision-making are implied by either norm-rational decision-making or goal-rational decision-making. Empirical data is studied through records of immediate custody and detention of juveniles aged 15-18 years old. The immediate denial of freedom represents, in the Swedish legislation, a process whereby social services and law enforcers meet and decide whether to treat or correct the juvenile. This selection is the focus of the empirical study of this thesis. In 1992, 1998 and 2003 a national overall survey was made of all juveniles aged 15-18 years that have been either in immediate custody or in detention or both. Documentation was obtained from the courts. The results show that the general denial of freedom of juveniles have increased greatly during the years 1992, 1998 and 2003, and especially from 1998 to 2003. Almost all of the acts concern boys, even though girls are making at break-through in 2003. There are differences between the groups that either have been in detention or in immediate custody in ways of “survey-year”, “ethnic background”, “age” and “categorising of crime”. This study shows a large discrepancy between legislation and the legal practice.
|
|
