| 1. |
- Arman, Rebecka, 1976, et al.
(författare)
-
What health care managers do : Applying Mintzberg’s structured observation method
- 2009
-
Ingår i: Journal of Nursing Management. - : Hindawi Limited. - 0966-0429 .- 1365-2834. ; 17:6, s. 718-729
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim The aim of the present study was to explore and describe what characterizes first-and second-line health care managers' use of time. Background Many Swedish health care managers experience difficulties managing their time. Methods Structured and unstructured observations were used. Ten first-and second-line managers in different health care settings were studied in detail from 3.5 and 4 days each. Duration and frequency of different types of work activities were analysed. Results The individual variation was considerable. The managers' days consisted to a large degree of short activities (<9 minutes). On average, nearly half of the managers' time was spent in meetings. Most of the managers' time was spent with subordinates and <1% was spent alone with their superiors. Sixteen per cent of their time was spent on administration and only a small fraction on explicit strategic work. Conclusions The individual variations in time use patterns suggest the possibility of interventions to support changes in time use patterns. Implications for nursing management A reliable description of what managers do paves the way for analyses of what they should do to be effective.
|
|
| 2. |
- Dellve, Lotta, 1965, et al.
(författare)
-
A stepwise qualitative approach to support a balanced time-use among health care leaders
- 2008
-
Ingår i: The 5th Nordic Interdisciplinary Conference on Qualitative Methods in the Service of Health, Stavanger.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background Stress among health care leaders may have impact of quality of care, leaders' turnover and employee stress. The need for leader support is well recognized, but there are few empirical studies about qualities, implementation and effect. Aim To develop leadership support, to handle central challenges, defined by leaders themselves. This presentation focus on methodological challenges in the stepwise development and implementing of a support program. Method (a) Qualitative in-depth interviews, and focus-groups of challenges and needed support, analysed by constructivist grounded theory. A central challenge was their time-use, i.e. working hours and time-allocation between strategic, employeeship and administrative tasks. (b) A model for observation and intervention of time-use and leadership practice was developed: each leader was shadowed during four days incl daily interviews and "calender interview" of self-reported activities. The intervention involved mirroring the leaders' everyday activities and encouraging reflective communication of their experienced challenges in a group setting. Follow-up of observation after three months. Results Two leadership strategies were used to meet different logics and demands; (a) leadership by separating the logics and fragmenting them into different spaces of time. Here, leaders strived to define, structure, divide and allocate tasks. (b) leadership by integrating different logics by the currentness of solutions and a proactive leadership style that shaped the basis for participative employeeship. Additionally, compound identities, loyalty commitments and interests shape conditions for increased or maintained influence. Strategies to achieve legitimacy were either to retaining clinical skills and a strong occupational identity or taking a full leadership role.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Törnström, Linda, et al.
(författare)
-
A corporate workplace model for ergonomic assessments and improvements
- 2008
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - Oxford, United Kingdom : Elsevier BV. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 39:2, s. 219-228
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Several companies have developed their own company-specific models for ergonomic improvements. This study aims to describe and identify factors supporting and hindering the implementation and application of one such corporate model for ergonomic assessment and improvement. The model has been developed by Volvo Car Corporation and implemented at an assembly plant in Goteborg, Sweden. The model is unique as it is intended to be used by production engineers and safety representatives in cooperation. The process for assessment of musculoskeletal risks is standardised and participatory, which also supports identification of solutions. Interviews, questionnaires, observation and document studies were used to evaluate the use of the model. The model was found to improve participation and collaboration among stakeholders; provide a more effective ergonomic improvement process; visually represent the ergonomics situation in the company; and give legitimacy to and awareness of ergonomics. However, the model was found to be rather resource demanding and dependent on support from management and unions. In particular, a substantial training programme and regular use of the model are needed.
|
|
| 5. |
- Törnström, Linda, 1975-
(författare)
-
Beständig förbättring? : om en företagsutvecklad belastningsergonomisk modell
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande arbete inriktas mot belastningsproblem inom tillverkningsindustrin och speciellt vid manuell montering och fokuserar effekter och konsekvenser av en företagsutvecklad participativ modell vars syfte är att minska risken för belastningsskador. Avhandlingens övergripande syfte är att bidra med kunskap om en företagsutvecklad belastningsergonomisk förbättringsmodell med fokus på vad som underlättar respektive försvårar implementering och tillämpning av en sådan modell. Avhandlingen bygger på litteraturgenomgång och tre studier. Samtliga är empiriska studier och genomförda i bilindustri och en av studierna har också genomförts vid konfektyrtillverkning. Resultaten är baserade på observationer, intervjuer, enkäter och företagsintern dokumentation.Den första studien rör hur förbättringsarbetet bedrivits i monteringsfabriken i en bilindustri med fokus på hur kvalitets- och ergonomifrågor integrerats i förbättringsarbetet.Den andra studien beskriver förbättringsarbetet vid både bilmontering och konfektyrtillverkning och fokuserar på vilket sätt förbättringsarbetet är participativt och till vilken grad förbättringsarbetet hanterar belastningsbesvär inom använda system.Den tredje studien beskriver en företagsutvecklad belastningsergonomisk förbättringsmodell och fokuserar implementering, tillämpning och effekter/förändringar vid användandet av denna modell samt vad som stödjer respektive försvårar en hållbar användning. På bilföretaget bedrevs förbättringsarbetet med en komplicerad struktur och i många olika grupper och med den internt utvecklade modellen BME (Beräknings Modell Ergonomi). På konfektyrföretaget var förbättringsarbetet mer informellt och hade snabba beslutsvägar med ett förslagssystem och närhet till företagsledningen. BME modellen har bland annat lett till ett ökat intresse för arbetsmiljöfrågor, förbättrat den belastningsergonomiska kompetensen i företaget, enkelt visualiserat arbetsmiljön, tydliggjort besluts- och processvägar för förbättringsarbete, skapat unika team för belastningsergonomiskt arbete, men har samtidigt en konfliktpotential, upplevts resurskrävande och komplicerar skyddsombudens granskande roll i arbetsmiljöarbetet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
