| 1. |
- Hipkiss, Anna Maria, et al.
(författare)
-
Teaching in Flexible Spatial and Digital Conditions
- 2021
-
Ingår i: EARLI 2021. ; , s. 314-314
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study explores the opportunities and challenges of teaching under flexible spatial and digital conditions of the learning environment of a newly build school, analyzing how teaching is organized and what curricular genres can be discerned, what resources and practices are offered to stimulate students meaningmaking and what framing, relations and accessibility can be distinguished by the flexibility of furniture and classroom space. The analyses of a teacher team’s planning and teaching of the thematic work project on Space in years 2-3 (ages 8 to 9) and another teacher team’s thematic work project onCommunication in years 4-7 (ages10 to12) reveal varied teaching strategies between teacher-led and student-centered forms offering students linguistic, visual and audiovisual resources to make meaning of shared content in different school subjects. The young students practice reading comprehension, both of written texts and films, that also serves their knowledge-building about space. The older students display skills relating to different subjects through different technological and digital resources.
|
|
| 2. |
- Leino Lindell, Tiina, 1973, et al.
(författare)
-
Empowering School Staff: Designing AI-systems for achieving fairness in education
- 2023
-
Ingår i: European Conference on Information Systems (ECIS 2023), June 11th –16th, 2003, Kristiansand, Norway.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Currently, schools are facing challenges due to rapid advancements in technology. Artificial intelligence (AI) is now integrated into many tools that schools use, such as learning management systems, scheduling programs, and textbooks. However, the problem is that these technologies are not specifically designed to meet local needs, but rather for addressing generic issues (Selbst, 2019). This pose challenges for schools whose mission is to provide just and fair education for all students, as AI systems may not be easily adaptable to local requirements (Utterberg Modén et al., 2021). Our research aims to advance the understanding of empowering school staff in designing AI systems for fairness in education. Specifically, we investigate how participants envision designing an AI system that meets their requirements for providing individualized support to students. We will identify and highlight the recurring conflicts that become visible during the design process and explore how they are resolved. The aim of the research is explored through the following research questions: •What conflict of motives do participants express while designing an AI- system for offering individualized support to students in the context of fair education? •How can participants be stimulated to address these conflicts during the design process? In this study, we combine Cultural Historical Activity Theory (CHAT) interventions with the Meta-design framework (Fischer & Scharff, 2000). We assume that not all potential uses and issues related to AI-systems can be fully anticipated during design and development (design time). Users often discover mismatches between their needs and the actual functionality of the technology only after implementation (use time). Meta-Design overcomes this limitation by allowing teachers to contribute to functionalities, meanings, and contents of AI-systems, as they cannot be definitively defined during design time. The data is drawn from seven workshops involving in total 40 participants, including students, teachers, principals, and school developers in Sweden. Our findings indicate a contradiction betweenabstracted fairness and situated fairness. This refers to, on the one hand, fairness as a property of the AI system itself and, on the other hand, fairness as an ongoing process that takes place within the environment where the AI system is used. This was manifested in conflict of motives, such as, how to handle individual student needs within a class framed as collective endeavor, the division of labor between teachers and students, and how to exercise authority to control and adjust various functions of the AI-system in order to ensure fairness. During the process, the participants were stimulated by provotypes (Boer & Donovan, 2012) to develop shared visions on how to address the conflicts they encountered. They designed concrete proposals of how AI systems could transform their current activities and provide individualized support for students. Furthermore, participants highlighted that the design process of the AI system sparked new insights on how schools could reorganize for learning beyond the traditional class-based structure. In the workshop, we will share examples from our findings and discuss the advantages and disadvantages of adopting meta-design in CHAT.
|
|
| 3. |
- Lindström, Berner, 1947, et al.
(författare)
-
Kunskapsbildning om IKT och lärande
- 2012
-
Ingår i: Framtidens lärande 2012, invited address.. - Nacka Strand, Stockholm.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Player-Koro, Catarina, et al.
(författare)
-
One Laptop on Each Desk: Teaching Methods in Technology Rich Classrooms.
- 2015
-
Ingår i: Seminar.net : Media, technology and lifelong learning. - 1504-4831. ; 11:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article takes its point of departure from the main findings from research in four upper secondary schools in a 1:1 initiative (one laptop per student) and reports on a deeper analysis of four classrooms that are part of the empirical study. This study aims to investigate how teaching and learning in technology-rich classrooms are structured and thus contribute to the development of knowledge about the impact of technology on the structuring of teaching and learning in educational practices.Bernstein’s theoretical concept of the pedagogic discourse is used to make visible how the main incentive for teaching methods is the evaluation system that recontextualises traditional discourses about teaching and learning. The conclusion is that fundamental transformations of education is less about technology and more about the changing of the structures and discourses concerningteaching, learning and education.
|
|
| 6. |
- Player-Koro, Catarina, et al.
(författare)
-
Traditional teaching with digital technology.
- 2014
-
Ingår i: Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference 2014. - Waynesville : Association for the Advancement of Computing in Education. - 9781939797070 ; , s. 947-951
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper is based on data produced in upper secondary school in a municipality that has an on-going effort to provide every teacher and student with a laptop computer, a so called one-to-one project. The results indicate that teachers and students use ICT and that fundamental elements of contemporary teaching and learning have remained largely untouched. Findings like these have over again been described in research as failures. This is often done in relation to a preconvention that ICT-based teaching and learning will inevitable change and innovate education. Our point is that this argumentation is too simplistic and need to be challenged. Change and transformation should be viewed upon as changes that takes place in the frame of traditional schooling and need to be analysed and understood in relation to the complex web of policy demands, different expectations and requirements that teachers must relate and that also constrains what is possible to do.
|
|
| 7. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969, et al.
(författare)
-
Tema, rum och digitalisering i ny skolverksamhet. Slutrapport från ULF-projektet DigiFLEX: Didaktisk design i samverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges befolkning ökar och med det följer om- och nybyggnation av skolor med förväntningar på innovativa skolmiljöer som erbjuder god arbetsmiljö för elever och lärare och främjar en modern, elevcentrerad och elevaktiv pedagogik. Detta projekt var baserat i en sådan nybyggd skola som erbjuder flexibilitet i variation av rum och öppna ytor, flyttbara möbler och digital teknologi i sin utformning. Syftet med projektet har varit att utveckla förståelse för den nybyggda skolans lärmiljö och studera hur skolans flexibla rumsliga och digitala ramar påverkar lärares undervisning och elevers kunskapsutveckling med utgångspunkt i följande frågeställningar: 1. Hur används skolans fysiska och digitala rum i lärares undervisningsdesign? 2. Hur kan elevers kunskapsutveckling stöttas genom rumslig och digital undervisningsdesign? 3. Hur utnyttjas fysiska och digitala rum för att lyckas med det kompensatoriska uppdraget? Projektets har tillämpat co-design metoder, en kombination av aktionsforskning och design-baserad forskning, där lärare och forskare systematiskt och tillsammans studerat förändring och utveckling av undervisning i skolans lärmiljö över tid. Projektet har fokuserat på lärares didaktiska planering, undervisning och reflektion, möblering och rörelse i och mellan rummen, användning av digitala resurser, anpassning till elever samt ledarskapets roll. I utvecklingen av undervisningsdesign ingick kollegial planering, uppföljning, reflektion och re-design av undervisning i workshopsformat utifrån en tidigare utvecklad meta-tänkande modell för didaktisk design kallad Tanketärningar. Undervisningsdesignen har prövats i småskaliga interventioner och studerats genom observationer av lärares och elevers praktiker. En återkommande enkät har använts för att fånga lärarnas individuella röster. Dessutom genomfördes samtal och intervjuer med lärare och ledare på skolan. Resultaten visar på att skolans flexibla rumsliga och digitala lärmiljö ställer nya krav på lärare att tänka organisatoriskt runt elevflöden och digitala resurser i undervisningen. Lärares varierande rumsliga inramningar av undervisningen mellan fri rörlighet och statiska arrangemang ger möjligheter till olika relationsbyggande. Skolans goda digitala infrastruktur erbjuder lärarna ett multimodalt planeringsstöd och flexibilitet i feedback och anpassning av innehåll till eleverna. Dock kan den digitala undervisningen även framkalla hårt paketerad och ”klicka-sig-fram” undervisning som minskar lärares handlingsutrymme och elevinflytande. Lärare skolar in elever till en strukturerad flexibilitet för att hantera rumslig och digital variation som uppfattas även ge utrymme att möta eleverna individuellt när andra elever i gruppen arbetar mer självständigt. Samtidigt är inte lärmiljön anpassad för elever som kräver en högre grad av didaktiskt ledarskap. Samverkansambitioner har utmanats under projektets gång av coronapandemin men också oregelbundenheten i möten utöver workshoppar. Personalomsättning har påverkat relationsbygget mellan lärare och forskare över tid. Verksamhetens kollegiala arbete i lärarlag och ämnesövergripande undervisning utifrån ett fokus på tematiskt arbete har visat sig utmana lärarrollen, främst i de högre årskurserna. Projektets resultat pekar tydligt på vikten av kollegial samsyn och ledarskapets roll i det pedagogiska arbetet. Flexibiliteten behöver tolkas och kräver omfattande kollektiv planering i lärarlag som behöver ges tid och handlingsutrymme. Projektets resultat har spridits kontinuerligt genom skolans webbsida, vetenskapliga publikationer, presentationer och workshoppar på forskningskonferenser, föredrag i Göteborgs stad som listas i slutet på rapporten. En film har samproducerats om arbetet med tanketärningsmodellen. Under projektets gång producerades sex examensarbeten på lärarutbildningarna och en masteruppsats inom informatik. Masteruppsatsen skrevs om till ett vetenskapligt prisbelönt bidrag. Mer information om projektet: www.gu.se/forskning/digiflex
|
|
| 8. |
- Tallvid, Martin, 1956
(författare)
-
1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i förändring
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna avhandling analyseras resultaten från två utvärderingsprojekt av 1:1-införande som genomförts på två gymnasieskolor (2007-2011) och fyra gymnasieskolor (2012-2014) i Sverige. Data från enkäter, intervjuer och observationer har analyserats för att svara på frågeställningar om hur olika aspekter av den pågående digitaliseringen påverkar verksamheten i skolan. Den teoretiska utgångspunkten tas i ett sociokulturellt perspektiv på skola som verksamhet, på teknologi som medierande redskap och på utveckling och lärande som socialt grundade. För att beskriva komplexiteten i läraruppdraget används det teoretiska ramverket TPACK. Ramverket beskriver integrationen mellan de teknologiska, pedagogiska och innehållsliga kunskapsdomäner som tillsammans bildar kärnan i en lärares kompetens i en digitaliserad skola. Resultaten visar att det krävs kunskap om och förståelse för praktikens förutsättningar för att kunna avgöra huruvida digitalisering och 1:1-satsningar påverkar. Ur ett makroperspektiv förefaller klassrumsaktiviteterna vara i stort sett opåverkade av 1:1-införandet. Undervisningen tycks pågå som tidigare och förefaller i huvudsak traditionell och kontrollerad av en reglerande diskurs. Å andra sidan, när skolan studeras ur ett meso-perspektiv är det möjligt att urskilja ett antal väsentliga förändringar av verksamheten. Teknologin påverkar verksamheten, men det innebär inte automatiskt en förändring av den övergripande strukturen för hur utbildningen praktiseras. Ett 1:1-införande leder först till förändringar på praktiknivå med utmaningar av lärares och elevers verksamhet. Delstudierna i avhandlingen visar att digitaliseringen påverkar lärares lektionsplanering, och att elevers användning av de digitala redskapen förändras över tid. Dessutom diskuteras lärares argument för att inte integrera digitala verktyg i den pedagogiska praktiken. Avhandlingen har konsekvenser för praktikfältet genom att den identifierar och diskuterar några av följderna av digitaliseringen av skolan. De klassrumsnära studierna visar att IT-användningen är varierande och ojämn, och att införandet av 1:1 är en komplicerad process som utmanar verksamheten i skolan på flera nivåer.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
