| 1. |
- Aradhya, Siddartha, et al.
(författare)
-
Maternal age and the risk of low birthweight and pre-term delivery : a pan-Nordic comparison
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Epidemiology. - : Oxford University Press (OUP). - 0300-5771 .- 1464-3685. ; 52:1, s. 156-164
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Advanced maternal age at birth is considered a risk factor for adverse birth outcomes. A recent study applying a sibling design has shown, however, that the association might be confounded by unobserved maternal characteristics.Methods: Using total population register data on all live singleton births during the period 1999–2012 in Denmark (N = 580 133; 90% population coverage), Norway (N = 540 890) and Sweden (N = 941 403) and from 2001–2014 in Finland (N = 568 026), we test whether advanced maternal age at birth independently increases the risk of low birthweight (LBW) (<2500 g) and pre-term birth (<37 weeks gestation). We estimated within-family models to reduce confounding by unobserved maternal characteristics shared by siblings using three model specifications: Model 0 examines the bivariate association; Model 1 adjusts for parity and sex; Model 2 for parity, sex and birth year.Results: The main results (Model 1) show an increased risk in LBW and pre-term delivery with increasing maternal ages. For example, compared with maternal ages of 26–27 years, maternal ages of 38–39 years display a 2.2, 0.9, 2.1 and 2.4 percentage point increase in the risk of LBW in Denmark, Finland, Norway and Sweden, respectively. The same patterns hold for pre-term delivery.Conclusions: Advanced maternal age is independently associated with higher risk of poor perinatal health outcomes even after adjusting for all observed and unobserved factors shared between siblings.
|
|
| 2. |
- Bevelander, Pieter, et al.
(författare)
-
Vem blir medborgare och vad händer sen? : Naturalisering i Danmark, Norge och Sverige
- 2015
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien undersöker två separata, men relaterade, frågor om naturalisering bland utrikes födda i Danmark, Norge och Sverige. Avsikten är såväl att belysa likheter som skillnader mellan de skandinaviska länderna vad gäller bestämningsfaktorerna för och konsekvenserna av naturalisering. I den första delen ställer vi frågan om varför utrikesfödda personer blir medborgare i ett nytt land. Detta gör vi genom att undersöka i vilken grad utrikes födda personer erhåller medborgarskap och i vilken utsträckning kontextuella faktorer i ursprungs- och destinationslandet påverkar individens benägenhet att naturalisera. I rapportens andra del ställer vi istället frågan om huruvida förvärvet av det nya medborgarskapet påverkar utrikesföddas ekonomiska integration. Data för studien är både på individ- och landnivå, det vill säga på kontextuell nivå. Våra individdata består av registerdata från respektive lands statistiska centralbyrå, där individer kontinuerligt följs under sin vistelse i respektive land, från mitten av 1980-talet och framöver. Resultaten visar, å ena sidan, tydliga skillnader i naturaliseringsfrekvens mellan Danmark, Norge och Sverige. I Sverige observeras en högre naturaliseringsfrekvens för samtliga grupper av ursprungsländer än i Norge och Danmark. Med undantag för utrikesfödda från Västeuropa och Norden, har Norge en högre naturaliseringsgrad för samtliga grupper migranter än Danmark har. Å andra sidan visar resultaten i alla tre länder att personer från Norden och Västeuropa har en relativt låg benägenhet att bli naturaliserade i sitt nya hemland medan Asien, Afrika och Östeuropa, har en mycket högre naturaliseringsgrad. Individer från Latinamerika placerar sig någonstans i mitten. Granskningen av kontextuella faktorer – som rör såväl sociala och ekonomiska förhållanden samt naturaliseringsregelverk i både ursprungslandet och destinationslandet – visar att skillnader mellan ursprungslandets och destinationslandets ekonomiska utveckling har ett genomgående samband med människors benägenhet att söka medborgarskap i det nya landet. Om en migrant kommer från ett land med en lägre ekonomisk utvecklingsnivå, är sannolikheten för naturalisering i Sverige, Norge och Danmark högre. Ett annat mönster som dock enbart framgår i Sverige är att migranter vars hemländer tillåter dubbelt medborgarskap mer eller mindre genomgående observeras med en förhöjd sannolikhet att naturaliseras. Att detta mönster enbart kan observeras i Sverige tolkas som ett resultat av att det formella förbud mot dubbelt medborgarskap som före 2001 existerade i Sverige tillämpades i mycket liten utsträckning. Detta till skillnad från Norge och Danmark som har sådana förbud som också efterlevs. I detta samband är det vidare en viktig observation att den nya lagstiftning som ägde laga kraft i Sverige 2001, som innebar ett formellt tillåtande av dubbelt medborgarskap, hade en överlag positiv effekt på migranters naturaliseringsgrad. I synnerhet är detta fallet för migranter från länder som typiskt kännetecknas av en låg naturaliseringsgrad. Analysen visar även att personer från mer ofria länder söker medborgarskap Bevelander, Helgertz, Bratsberg, Tegunimataka vi i sitt nya land i högre grad än andra. Även i Sverige finns detta samband, om än mindre tydligt. Vad gäller analysen av medborgarskapets effekter på sysselsättning och inkomster, är det främst bland migranter från länder som överlag präglas av sämre arbetsmarknadsintegration i Danmark, Norge och Sverige, där ett samband mellan naturalisering och bättre integration på arbetsmarknaden kan observeras. Naturaliserade individer från dessa länder är klart bättre integrerade på arbetsmarknaden än vad de icke-naturaliserade är. Det är dock endast i ett fåtal fall där det förbättrade utfallet på arbetsmarknaden direkt kan kopplas till naturaliseringstillfället. Därför finns det skäl att avstå från att dra slutsatsen att det finns ett kausalt orsakssamband mellan naturalisering och förbättrad arbetsmarknadsintegration för migrantgruppen i stort. Analysen har dock indikerat vissa undantag till denna mer generella slutsats, i Sveriges fall bland mer marginaliserade grupper på arbetsmarknaden. Den avslutande delen av rapporten diskuterar resultaten både i förhållande till tidigare nationella och internationella studier och i förhållande till dagens medborgarskapslagstiftningar i Danmark, Norge och Sverige.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Elwert, Annika, et al.
(författare)
-
Cohabitation Premiums in Denmark : Income Effects in Immigrant–Native Partnerships
- 2016
-
Ingår i: European Sociological Review. - : Oxford University Press (OUP). - 0266-7215 .- 1468-2672. ; 32:3, s. 383-383
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Intermarriage with natives has the potential to enhance immigrant integration, as intermarried immigrants gain access to resources such as language skills, information about institutions and customs, and native networks. Due to these spillover effects, immigrants in intermarriages are more likely to be successful in the labour market. However, a positive relationship between intermarriage and economic integration can also be caused by selection based on unobserved characteristics. In previous studies, spillover effects have only been studied from the time of marriage but could occur in a period of cohabitation before marriage. Using unique register data from Denmark, we are able to identify cohabiting couples to analyse both intermarriage and exogamous cohabitation premiums. We study these effects and address selection in a panel data framework, obtaining a time profile of income in relation to the start of cohabitation. Results show comparatively high premiums for male and female immigrants from countries with lower levels of overall economic development and these income increases are directly related to relationship formation.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Helgertz, Jonas, et al.
(författare)
-
Naturalization and Earnings: A Denmark-Sweden Comparison
- 2014
-
Ingår i: European Journal of Population. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0168-6577 .- 1572-9885. ; 30:3, s. 337-359
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The determinants and consequences of the naturalization of immigrants is a hot topic in the political debate in Europe. This article compares the effect of naturalization on the income attainment of immigrants in two Scandinavian countries, Denmark and Sweden, using longitudinal register data from 1986 and onward. Sweden is characterized by low obstacles to naturalization, and existing studies provide inconclusive evidence regarding the impact of naturalization on labor market outcomes. Denmark is instead characterized by higher barriers to naturalization, as well as a virtual inexistence of previous studies on the topic. Results, obtained through individual fixed-effect regression analysis, suggest similar effects in both countries. A consistent naturalization premium is detected for immigrants of Asian and African descent, but not for any other immigrant group. The similarity across contexts arguably questions the use of more stringent naturalization laws to promote the economic integration of immigrants.
|
|
| 7. |
- Helgertz, Jonas, et al.
(författare)
-
Stepfamily formation and the educational outcomes of children in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Journal of Marriage and Family. - 1741-3737. ; 86:1, s. 72-94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ObjectiveWe examine the impact of stepfamily exposure on the educational outcomes of children, considering factors such as age at stepfamily formation, gender of the stepparent, presence of step/half-siblings, and the stepparent's socioeconomic resources.BackgroundThe prevalence of stepfamilies across the Global North highlights the urgency of the issue. Despite a sizeable existing empirical literature, much research has been conducted on small datasets, characterized by a limited ability to examine heterogeneities in the stepfamily experience.MethodWe analyze Swedish register data, examining a population of 1.1 million individuals born between 1973 and 1998. Examining four separate school outcomes, we investigate the influence of different aspects of the individual's stepfamily experience, measured continuously throughout the individual's childhood and adolescence using OLS regression.ResultsExamining hypotheses based on the risk and resilience framework, there are few indications that children exposed to a stepfamily during childhood or adolescence perform worse in school than a child with parents who divorce but without remarrying. Additionally, the results highlight differences between the consequences of exposure to a stepfather or a stepmother as well as due to the socioeconomic resources possessed by stepparent.ConclusionThe results demonstrate the complexities that characterize the stepfamily experience, with challenges particularly affecting the stepmother. Despite these, the study highlights the absence of negative effects on children's education, also emphasizing the considerable importance of both intellectual and financial resources brought by stepparents.
|
|
| 8. |
- Hillbom, Ellen, et al.
(författare)
-
How do Small Island Developing States Meet the Sustainable Development Goals?
- 2023
-
Ingår i: Journal of Sustainable Development. - : Canadian Center of Science and Education. - 1913-9063 .- 1913-9071. ; 16:1, s. 17-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- States in the Global South are facing a double challenge of achieving socio-economic development while adapting to climate change impacts. This study maps to what extent Small Island Developing States (SIDS) manage to meet the Sustainable Development Goals (SDGs). The SIDS are at the front line of climate change and while they share numerous challenges, the SIDS are also a heterogeneous group containing a great variation in terms of economic development, institutional structures, and factor endowments. This paper complements the existing broader international evaluation of SDG outcomes by highlighting SIDS specifically, a group that has been only sporadically covered in the literature. By improving our understanding of different SIDS’s development status and challenges we hope both to make the group more visible in the global debate and to contribute useful knowledge to the ongoing development work in and between the SIDS themselves. We compare the SIDS development performance, defined as meeting the SDGs, to a Global Average (GA), in the three dimensions of sustainable development – economic, social, and environmental. Our investigation confirms that the SIDS are overrepresented among the countries in the world with the poorest data coverage and shows the magnitude of the problem. Further, in our global comparison, we find that they stand out in three aspects – having relatively low levels of poverty, high levels of adult obesity, and low levels of gender equality especially manifested in the share of women in parliament.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Tegunimataka, Anna
(författare)
-
Does First Language training matter for Immigrant children’s School Achievement? Evidence from a Danish school reform
- 2021
-
Ingår i: Nordic Journal of Migration Research. - : Helsinki University Press. - 1799-649X. ; 11:3, s. 316-340
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores municipal variation in the implementation of a Danish educational reform. The aim of the reform was to increase the assimilation of immigrants, and removing mother-tongue training for first- and second-generation immigrants was believed to increase their proficiency in Danish. This article uses a difference-in-differences method to explore the effect of this removal on children’s educational outcomes in terms of grades in standardised tests in class nine, assessing both grades in the majority language Danish and grades in mathematics. This study, furthermore, takes potential heterogeneities in terms of gender and immigrant generation into consideration. This study shows that the expected results of the reform were not obtained. Rather the opposite that the removal of mother-tongue training leads to lower grades in Danish for boys and in mathematics for both boys and girls.
|
|
