| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Blom, Åsa, 1977-, et al.
(författare)
-
Utomhuskonstruktioner i trä : några erfarenheter från byggnation i trä av flerbostadshus
- 2017
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Användandet av materialet trä i produkter är ett lån från naturen som förr eller senare genom nedbrytning av vedsubstansen ska återföras till det naturliga kretsloppet. Avseende användningen av solitt trä i produkter bestäms tidsperioden innan återföringen till naturen av produktens konstruktion och trämaterialet i sig självt i relation till den omgivande miljön samt användningen och hanteringen av produkten. En produkts förmåga att motstå, eller behålla sina egenskaper trots dessa yttre påfrestningar benämns dess beständighet.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Nilsson, Bengt, 1982-, et al.
(författare)
-
Hanteringens inverkan på skogsbränslets barrandel och fukthalt : – en jämförande studie mellan grönrisskotning och traditionell brunrisskotning av grot
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande studie har vi analyserat hur grotens barrandel påverkas av grönrisskotning jämfört med traditionell brunrisskotning. En hypotes har varit att den traditionella brunrisskotningen inte medför så stort barravfall som man tidigare trott. Om grönrisskotning skulle accepteras skulle det öppna möjligheter för nya tekniker, minskade kostnader, kortare ledtider samt ett större totalt uttag från den enskilda avverkningstrakten. Observera att även grönrisskotning ger ett torkat bränsle och inte skall förväxlas med färsk grot. Bestämning av fraktionsfördelning och fukthalt har genomförts i det material som levereras till den energiomvandlande industrin i anslutning till flisning av groten. Resultaten visar att grönrisskotning medför en kraftig avbarrning och innehåller betydligt mindre andel barr än färsk grot. Resultatet visar även att traditionellt brunrisskotad grot innehåller en hel del barr. I praktiken innebär det att grönrisskotad grot innehåller dubbelt så mycket barr (ca 8 % av grotens total torrmassa) som den traditionellt brunrisskotade (ca 4 % av grotens total torrmassa) vid leverans till den energiomvandlande industrin. Både grönrisskotning och brunrisskotning ger en tillfredsställande torkning och resultatet visar att det endast skiljer 5 procentenheter i medelfukthalt mellan grönrisskotad (36 %) för och brunrisskotad (31 %) grot. Det har även kunnat konstaterats att groten behöver ligga större delen av sommaren i små processorhögar för att uppnå den rekommenderade avbarrningen. All grot som skotas ihop tidigare än augusti månad är därmed att betrakta som mer eller mindre grönrisskotad. Slutsatsen blir att en stor del av den grot som idag levereras till den energiomvandlande industrin snarare är grönrisskotad än brunrisskotad och innehåller ca 5–10 % barr.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Bengt, 1982-, et al.
(författare)
-
Regional Amount of Forest Fuel in Sweden
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är ett delprojekt i Work Package 5 i CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS är finansierat av Europeiska Unionen och SvenskaEnergimyndigheten. Projektet syftar till att demonstrera framställning av väterik syntetiskgas för tillverkning av fordonsbränsle. Framställningen skall ske genom förgasning avbiomassa i en pilotanläggning, VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo. Syftet med denna studien är att visa hur mycket biomassa lämpat förenergiomvandling det svenska skogsbruket kan bidra med på regional nivå i form avhyggesrester, stubbar och biprodukter från sågverken. Den regionala indelningen är delsgjord på länsnivå i Sverige, samt en fördjupning beträffande upptagningsområdet förförgasningsanläggningen VVBGC (100 km radie från Värnamo).Enligt Energimyndigheten (2007) var Sveriges totala energitillförsel 640 TWh under2005, av detta utgjorde biobränslen, inklusive torv och avfall 109 TWh. Kommissionenmot oljeberoende (2006) har även sammanställt olika aktörers bedömningar om hur storökningspotentialen är för produktion av råvara för bioenergi. De har sedan gjort enbedömning att till år 2020 skall Sverige använda 154 TWh bioenergi och år 2050 skallanvändningen av bioenergi uppgå till 228 TWh, varav skogsbränsle utgör en betydande del.Behovet av förnyelsebar energi ökar i hela världen då utsläppen av växthusgaser skaminska och de fossila energikällorna inte räcker för all framtid. Sveriges skogar får i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidensenergiförsörjning. Effektiviteten i uttaget måste bli bättre för att på bästa sätt förvalta denråvara som finns och på det sättet få ut mer energi till en låg kostnad. Enligt Skogsstatiskårsbok (2007) utgör ägoslaget skogsmark ca 23 miljoner hektar, eller 55 % av Sverigestotala landareal. I skogsvårdslagens §1 fastslås: ”Skogen är en nationell tillgång som skallskötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiskamångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen”.Denna lag lägger grunden för hur den svenska skogen får utnyttjas och hur det svenskaskogsbruket skall skötas. Det som blir allra mest påtagligt för skogsbränsleuttag är delensom säger att skogen skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning. Ett uttag avskogsbränsle får därför inte äventyra uthålligheten i skogsbruket i form avnäringsförluster.För att beräkna potentialen av hur mycket grot respektive stubbved som finns per hektaranvänds de biomassafunktioner som Marklund (1988) har utvecklat för trädslagen tall,gran och björk. Den potential som beräknas är den biomassa som finns i det växandeträdet, därefter tillkommer hantering och lagringsförluster av biomassan. Hur mycketgrot som kan levereras till den energiomvandlande industrin påverkas av hur effektiva deolika hanteringsmetoderna är vid hopsamlandet och hanteringen av skogsbränslet iskogen till industrin. Beroende på vilken hanteringsmetod som används försvinnermellan 30-50 % torrmassa av den potentiella mängd som finns på hygget vidavverkningen (Nilsson 2007). Förutom avverkningsresterna finns det även mycket skogsbränsle att hämta från sågverkens biprodukter. Enligt Sågverksinventeringen (2002)producerar sågverken årligen drygt 16 miljoner m3 sågad vara, den sågade varan utgörknappt hälften den totala volym virke som tillförs produktionen. Sågverket säljer dock enstor del av detta till andra industrier, främst till massaindustrin. Den biomassa som blirtillgänglig för övriga aktörer på energimarknaden är därmed endast ca 12 % av den ingående biomassan.När biomassan som kan bli tillgängligt för energiomvandling från grot, stubbar samtsågverkens biprodukter summeras blir den totala biomassan ca 6,7 miljoner tontorrmassa per år i hela Sverige. Detta motsvarar ca 32 TWh per år, fördelat på 18,3 TWhgrot, 6,5 TWh stubbar samt 7,6 TWh biprodukter från industrin. För att bedömaökningspotentialen av tillgängligt skogsbränsle måste den totala potentialen sättas irelation till hur mycket skogsbränsle av olika sortiment som används redan idag. EnligtBioenergiutredning (2004) förbrukas årligen 8,4 TWh avverkningsrester (grot) i Sverige.Det betyder att ökningspotentialen är ca 10 TWh från grot, om barren tillåts ingå iuttaget. Om man istället vill ha ett avbarrat grot minskar den tillgängliga biomassan ochökningspotentialen från grot halveras och blir endast ca 5 TWh. En sådan minskning avdet totala utbudet är inte att förringa, men det är inte heller troligt att alla grotuttag alltidkommer att innefatta barren. Ett rimligt antagande torde vara att hälften av allt grotuttagkommer att kunna innehålla barr vilket totalt skulle ge ca 16 TWh grot. Den verkligaökningspotentialen för grot skulle därför vara drygt 7 TWh. Vad gäller stubbar ärbrytningen idag marginell. Det gör att all framtida stubbrytning i princip utgör enökningspotential motsvarande drygt 6 TWh sett till hela Sverige. Den störstabegränsande faktorn i ökningspotential från stubbrytning utgörs av hur stora arealer somverkligen kan bli aktuella. Beträffande sågverkens biprodukter används i princip allt redanidag. Det som inte blir cellulosaflis eller går till skivtillverkning, eldas upp för internt brukeller säljs vidare till värmeverk eller pelletstillverkare. Det betyder att om nya aktörer påmarknaden vill använda sågverkens biprodukter måste man konkurrera med redan befintliga aktörer.Den regionala indelningen i föreliggande rapport visar tydligt vilka delar av Sverige somhar mest tillgång på skogsbränsle, vilket torde vara intressant om man vill anlägga nyaförgasningsanläggningar. De områden med mest tillgängligt skogsbränsle utgörs avJönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Ett annat område som skulle kunna varaintressant är Svealand där det finns ett tydligt område med mycket skogsbränsle iförhållande till totalarealen (se figur 10).De allra flesta värmeverk vill ofta ha ett avbarrat skogsbränsle, vilket begränsar det totalautbudet samtidigt som det uppstår dyra ”förädlingskostnader” då barren skall lämnas iskogen. CHRISGAS borde som pionjär inom förgasningstekniken se över möjlighetenatt även förgasa grot med barr. Inte bara för att tillgången på skogsbränsle skulle öka,utan även för att hålla kostnaderna nere. Genom någon form av buntning skullekostnaden kunna sänkas med 25–30 % (Nilsson 2007).
|
|
| 9. |
- Nilsson, Daniel, et al.
(författare)
-
Amount of nutrients extracted and left behind at a clear-felled area using the fresh-stacked and dried-stacked methods of logging residue extraction
- 2018
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research. - : Taylor & Francis Group. - 0282-7581 .- 1651-1891. ; 33:5, s. 437-445
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nutrient removal has been one of the key issues since the harvesting of logging residues started in Sweden. This study examined the actual removal of nutrients by measuring the amounts of biomass removed (from a forest products perspective) combined with their respective nutrient concentrations (N, P, Ca, K and Mg), from a clear-felled area when using the dried-stacked and fresh-stacked methods. The most important finding is that the two methods were very similar regarding nutrients remaining at the clear-felled area. Of the nutrients remaining there, most were found to be well distributed between the harvester heaps. Both methods fulfilled the requirements of the Swedish Forest Agency. A sensitivity analysis showed that even if the dried-stacked method left more needles, or the fresh-stacked method extracted more logging residues, there would only be a small impact on the levels of nutrients removed. The sensitivity analysis also showed that the amount of logging residues remaining between the harvester heaps seems to be much more important for nutrients left behind, regardless of extraction method. With this in mind, it is highly probable that improvements to the extraction of logging residues, without increasing nutrient removal, can be made.
|
|
| 10. |
|
|
