| 1. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Du sköra nya värld - introduktionskapitel
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 11-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är en skör tid vi lever i. De senaste åren har på olika sätt präglats av osäkerhet och turbulens. Först ställdes världen inför en pandemi som påverkade stora delar av samhället och relationen människor och nationer emellan. Det saknades initialt vaccin och rutiner för hur de svårast sjuka bäst skulle vårdas. Hälso- och sjukvården har mött stora prövningar, många länders ekonomier har utmanats och medborgarna har fått se sin rörelsefrihet begränsas. När gränser stängde, öppna- des dock möjligheter. För ett ögonblick minskade världens koldioxidutsläpp när den industriella produktionen gick ner och bilarna stod kvar hemma. När pandemin så efter två år gick in i ett slags avmattningsfas, åtminstone i Europa, händer det som många nog inte längre trodde var möjligt – ett europeiskt land utsattes för ett massivt militärt angrepp. Reaktionerna på Rysslands aggressiva invasion av Ukraina lät knappast vänta på sig. Den säkerhetspolitiska temperaturen ökade i rekordfart, och för Sveriges och Finlands del blev frågan om en anslutning till försvarsalliansen Nato plötsligt brännande het. Så pass att länderna tillsammans lämnade in varsin ansökan den 18 maj 2022. I detta inledande kapitel riktar vi fokus både mot framtiden och mot det som varit. Det första området som granskas närmare är svenska folkets framtidsoro, med särskilt fokus på klimat. Därefter riktar vi blicken mot allmänhetens upplevelser av coronapandemin och bedömningar av dess långsiktiga konsekvenser. Vi landar slutligen i ett kluster av frågor som berör demokrati och politik, där vi dels följer den svenska opinionens utveckling över tid i politiska sakfrågor, dels blickar framåt mot det kommande valet och de implikationer som medborgarnas oro, bedömningar och prioriteringar kan tänkas få för valet 2022.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Ovisshetens tid – inledningskapitel
- 2023
-
Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673540 ; , s. 11-24
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vi befinner oss i ovisshetens tid. Säkerhetsläget i omvärlden är påtagligt försämrat. Det rasar ett krig i Europas östligaste delar. Ingen vet hur länge det kommer att pågå, om fler länder kommer att drabbas eller hur omfattande förlusterna kommer att bli. Kriget pågår här och nu. Men det påverkar generationer framöver. Ovisshet och oro kring vårt eget lands säkerhet har bidragit till ett paradigmskifte där tvåhundra års alliansfrihet brutits i samband med att Sverige ansökte om medlemskap i Nato. När det svenska inträdet kommer att ske är oklart. Det har sagts att ovisshet ofta härstammar från en känsla av förvåning, och förvåning är nog en adekvat beskrivning av reaktionerna på Turkiets, och senare även Ungerns, rävspel kring ratificeringen av Sveriges ansökan. När känslan av förvåning hunnit pågå under en tid övergår den ofta i ovisshet. Och det är ungefär där vi står nu. I detta inledande kapitel riktar vi blicken mot hur den svenska befolkningen upplever utvecklingen i Sverige, både generellt och med avseende på den ekono- miska situationen. Allmänhetens oro för ekonomisk kris, ett nytt världskrig och inskränkningar i yttrandefriheten granskas, likaså i vilken mån och i vilka situationer det möjligen skulle vara befogat att begränsa det fria ordet. I kapitlet analyseras också förtroendet för våra politiska institutioner och för våra politiker; det senare med utgångspunkt i hur uppskattade olika partiledare är.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eberl, Jakob-Moritz, et al.
(författare)
-
The European Media Discourse on Immigration and Its Effects : A Literature Review
- 2018
-
Ingår i: Annals of the International Communication Association. - New York : Routledge. - 2380-8985 .- 2380-8977. ; 42:3, s. 207-223
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To understand public opinion about immigration in Europe, one has to understand the media’s role in it. We present a literature review on research on media discourse on immigration and their effects. Despite differences in the way immigration and migrant groups are represented in European media, we can observe common patterns. Migrants are generally under-represented and shown as delinquents or criminals. Although, media framing differs based on specific migrant groups the discourse is focusing on, immigration coverage is often negative and conflict-centred. Frequent exposure to such media messages leads to negative attitudes towards migration, may activate stereotypical cognitions of migrant groups, and even influence vote choice. In addition to discussing these issues in depth, the present review also focuses on comparative findings.
|
|
| 7. |
- Fredén, Annika, 1981, et al.
(författare)
-
Insurance voting in the centre: An experimental approach
- 2024
-
Ingår i: International Journal of Public Opinion Research. - 0954-2892 .- 1471-6909. ; 36:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recent research suggests that to help their preferred coalition win an election, voters are willing to vote for a political party other than their preferred choice. In this field, voting for smaller parties under proportional representation is an under-studied feature. A crucial factor to estimate the chances for smaller parties is polls. In this study, we analyze the influence of opinion polls on switching vote choice to a smaller party when the party polls are at different levels. Building on an original survey experiment, we elaborate the potential differences in impact on insurance voting for a small party with looser or stronger association with a government alternative. The focus is the 2022 Swedish general election and the three smallest parties in parliament: the Green Party (center-left), the Christian Democrats (right), and the Liberals (center-right). The experiment had nine different conditions where each of these parties was placed at different levels of opinion: below, at, and above the parliamentary threshold, while holding all other factors constant. We find that poll-induced insurance voting is most prevalent for the party with the strongest preference for a government alternative (the Christian Democrats) and least prevalent for the party with a more issue-focused stance (the Greens).
|
|
| 8. |
- Jönsson, Erik, 1987, et al.
(författare)
-
Väljarnas uppfattningar om partiernas profilfrågor 2010–2018
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en representativ demokrati bör politiska sakfrågor ha en stor betydelse för väljarnas partival. Den ökade sakfrågeröstningen bland väljarna innebär att det blir allt viktigare för partierna att nå ut med sina viktiga frågor. Mot den bakgrunden syftar denna rapport till att undersöka hur väl partierna lyckas med detta. Mer specifikt vill vi besvara följande fyra frågeställningar: (1) Vilka partier är mest respektive minst framgångsrika när det gäller att nå ut till väljare med olika sakfrågor? (2) Vilka frågor når de olika partierna ut med, (3) I vilken utsträckning uppfattar väljarna att partierna profilerar sig i frågor som partierna själva vill fokusera på? (4) Är de upplevda profilfrågorna viktiga för väljarnas partival? Resultaten från Valundersökningarna visar bland annat att de tre största partierna – Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna – generellt sett är mer framgångsrika vad gäller att nå ut till väljarna med profilfrågor än övriga partier. Vidare indikerar resultaten bland annat att partiernas upplevda profilfrågor är viktiga för väljarnas partival.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Meltzer, Christine E., et al.
(författare)
-
Media effects on policy preferences toward free movement: evidence from five EU member states
- 2021
-
Ingår i: Journal of Ethnic and Migration Studies. - 1369-183X .- 1469-9451. ; 47:15, s. 3390-3408
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In a time when freedom of movement is being challenged by an increasing number of European Union member states, and where immigration has been dominating public debate for years, this study investigates the effects (i.e. frame salience and frame sentiment) of migration news on individuals’ attitudes about free movement. We are taking into account respondents individual media diet by linking a two-wave online survey in five European countries (n = 7,794) with an automated content analysis of online news coverage in these countries (n = 26,696). Findings indicate that overall the salience of specific frames (i.e. labour market and security), as well as sentiment, positively influence free movement attitudes among citizens. However, there are country-specific differences for both salience and sentiment effects. These findings have implications for our understanding of media effects on immigration attitudes and policy preferences as well as for comparative media effects research in general.
|
|
