| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hellmark, Thomas, et al.
(författare)
-
Biomedicinsk utbildning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Utbildning och arbetsliv – en alumnundersökning
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Strax under 100 alumner som avslutat biomedicinsk utbildning vid Lunds universitet mellan 2005-vt 2007 har tillfrågats om utbildningens mål och arbetsmarknad. Svarsfrekvensen är 67%. Frågorna har ställts till biomedicinare som varit ute på arbetsmarknaden några år. Syftet är att utnyttja alumnernas erfarenheter för att få kunskap om utbildningen och krav i yrkeslivet särskilt med inriktning mot de allmänna målen för grundläggande högskoleutbildning. Alumnerna bedömer i hög utsträckning att de mål som framgår av Högskolelagen uppnåtts. Undantag är beredskap att möta förändringar i arbetslivet som enligt svaren tränats i mindre omfattning under utbildningen än övriga färdigheter. Cirka 70% av respondenterna är nöjda med sitt val av utbildning. Intresset för forskarutbildning är stort och den vanligaste sysselsättningen är också att vara doktorand. Graden av sysselsättning är hög även om någon anser sig arbeta inom områden som inte kräver biomedicinsk examen. 80% av respondenterna har arbeten inom det biomedicinska området. Då är doktoranderna inkluderade. Alumnerna anger den starka forskningsinriktningen, de problembaserade studieupplägget och bra föreläsare som styrkor i utbildningen. Svagheter som anges är bristen på laborativ träning och svag kontakt med och ställning på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsanknytningen har förbättrats sedan respondenterna gick utbildningen. Bland annat har kurser i professionell utveckling lagts in som en röd tråd genom utbildningen. En särskild enkät med fokus på arbetsmarknad har gått ut till samtliga biomedicinare som disputerat vid Lunds universitet före ht 2009. Även några som disputerat vid annat universitet har fått enkäten. Sammanlagt har 70 doktorer tillfrågats. Svarsfrekvens är 87%. Disputerade biomedicinare har arbete. Bland de 50 biomedicinare som disputerat före 2009 har 49 arbeten. De flesta inom akademin. 15% av de disputerade biomedicinarna har dock en period av sammanhängande arbetslöshet bakom sig. Arbetsmarknaden för biomedicinare från Lund, oavsett om de har utbildning på grund- och anvancerad nivå eller forskarnivå, tycks vara bättre än sitt rykte.
|
|
| 7. |
- Thomé, Göran, et al.
(författare)
-
Grundkursen - en ny start på läkarutbildningen vid Lunds universitet
- 2006
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 103:30-31, s. 30-2227
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A new eight-week introductory course to the medical program has been developed and launched. The core idea is to give the students an overview of the program in order to understand how its different parts are interrelated. Central themes include research as part of clinical practice, the role of the doctor as a professional and the different working methods of the program, in particular the problem-based learning method. The overall aim of the course is to facilitate the transition from upper secondary school to professional training at medical school. The students are enthusiastic about the course although the portfolio and research elements are not fully appreciated by all of them. A firm management and decision-making process has been essential for the successful introduction of this major change in the program.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Thomé, Göran, et al.
(författare)
-
Når läkarutbildningen de resultat som yrkeslivet förväntar? – alumnundersökningar 3 och 7 år efter läkarexamen.
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningens uppläggning Enkäter skickades i maj 2005 till dem som tagit läkarexamen i Lund 2001 och 2002. Frågorna berör både medicinsk och allmän akademisk kompetens. En uppföljningsenkät gick samtidigt till dem som tagit examen 1997 och 1998 och ingått i en tidigare alumnundersökning. Avsikten med uppföljningen är att ge en bild av hur arbetsuppgifterna förändras i den tidiga delen av läkarkarriären. Svarsfrekvensen var hög i bägge undersökningarna. Resultat Den allmänna medicinska kompetensen är tillräcklig och ligger på samma nivå som i 2001 års undersökning. Tillfredsställelsen med utbildningen har ökat inom samtliga områden. Allra mest inom området IT. Utbildningen i "att ta upp anamnes" och "att bedöma somatisk status" har blivit bättre trots en redan tidigare hög nivå. Träningen i olika aspekter av kommunikation har förbättrats. Beslutsfattande och förmågan att samarbeta i team med andra personalgrupper tränas inte tillräckligt. Examinationerna bedöms svara bättre mot kraven i yrkeslivet jämfört med den tidigare undersökningen. Tillfredsställelsen med valet av läkaryrket är större, särskilt för de manliga läkarna. Handledning och de kliniska placeringarnas effektivitet ifrågasätts i de fria kommentarerna. Likaså kommenteras att alltför mycket sällan behövda specialkunskaper tas upp. Uppföljningsundersökningen visar att kraven på att kunna kommunicera och delta i förändringsarbete ökar mest. Slutsatser Läkarna har efterhand blivit nöjdare med utbildningen i förhållande till de krav som den tidiga fasen av yrkeslivet ställer. Teamarbete och träning tillsammans med andra personalgrupper är dock ett område som behöver utvecklas. Grunden är lagd genom de utbildningsavdelningar som redan finns. Kritik mot handledningen på klinikerna återkommer. De längre avdelningsplaceringarna i den nya uppläggningen av läkarutbildningen är tänkta att förbättra situationen i detta avseende. Det finns genusbaserade skillnader i tillfredsställelsen med yrkesvalet som bör undersökas vidare. Området kommunikation i bred bemärkelse har fått ökat utrymme men behöver utvecklas ytterligare. En koncentration på kärnkunskaper i den gemensamma delen av utbildningen framstår som angelägen. Alumnundersökningar bidrar till att öka kunskapen om vilka utbildningsmoment som behöver förstärkas och kan minska oron kring de moment där vi redan uppnår goda resultat.
|
|
| 10. |
- Thomé, Göran, et al.
(författare)
-
Portfolio as a method for continuous assessment in an undergraduate health education programme.
- 2006
-
Ingår i: Medical Teacher. - : Informa UK Limited. - 0142-159X .- 1466-187X. ; 28:6, s. 171-176
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A portfolio assessment system has been introduced into a biomedical science programme to promote both continuous learning and deep approaches to learning. Attention has been focused on creating harmony between the assessment system and the PBL curriculum of the programme. Biomedicine and laboratory work are central in the curriculum. The portfolio included evidence of laboratory work, personal reflections and certificates from the PBL tutor. The portfolio was assessed on three occasions over 20 weeks. The grades were 'pass' or 'fail'. The tutor certificate appeared to be a crucial part of the portfolio since a 'fail' in this part usually led to an overall 'fail'. Both students and teachers were concerned about ensuring that enough factual knowledge, as measured by a traditional test, had been achieved. The agreement was good enough for the pass or fail level but some expected differences were found at the detailed level. The course, including the portfolio, was evaluated orally during weekly whole-group meetings and using a questionnaire at the end. The students felt comfortable with the portfolio system and preferred it to a traditional test. The teachers felt that they needed to develop their teacher-student discussion skills and to improve their feedback on the reflections. Peer assessment between students is proposed as a line of action to enhance the credibility of the crucial tutor certificate. The portfolio might be an efficient tool for the students to concentrate their efforts on the most central concepts of medical laboratory work. The model will be developed through further discussions and better consensus among faculty.
|
|
