| 1. |
- Fredricsson, Malin, et al.
(författare)
-
Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2017 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2016.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget MKN för hälsa.
|
|
| 2. |
- Fredricsson, Malin, et al.
(författare)
-
Nationell luftövervakning Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m 2019
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2019 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2018.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 20 och 40 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget (2019) MKN för hälsa.
|
|
| 3. |
- Klemetz, Viktor, et al.
(författare)
-
Nationell luftövervakning : Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t. o. m. 2021
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL),Institutionen för Miljövetenskap vid Stockholms universitet (SU), Institutionen för Mark och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Chalmers tekniska högskola och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) till och med 2021 samt regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2020. För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 20 och 45 år sedan, generellt skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö.Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av marknära ozon överskrider i dagsläget MKN för hälsa vid ett flertal mätstationer i södra Sverige.För såväl partiklar (i form av PM2,5) och bensen (i urban bakgrund) är risken låg att haltnivåer överstiger miljömålens preciseringar.
|
|
| 4. |
- Stridh, Bengt, Universitetslektor, 1957-, et al.
(författare)
-
Förbättrad beräkning av solelproduktion i Sverige
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nordligt läge med lägre solstrålning än exempelvis södra Europa och förhållandevis lågt elpris gör att noggranna förutsägelser av energiutbyte från solcellsanläggningar är av stor vikt när man gör investeringskalkyler i Sverige. Noggrannare beräkningar av förväntad solelproduktion ger mindre ekonomisk osäkerhet, vilket resulterar i en mer resurseffektiv utveckling. Val av meteorologiska data och beräkningsmetod för kalkyler av solelproduktion är därför av stor vikt.En fråga är därför vilket simuleringsprogram för solelproduktion som är bäst att använda i Sverige. OptiCE, Polysun, PVsyst och PV*SOL med programmens meteorologiska databaser visade sig här vara relativt likvärdiga för Stockholm, Norrköping och Visby. Överensstämmelsen är relativt god med de uppmätta värdena för solelproduktion under 2019, med skillnader på mindre än ±5%. Men de ger alla 13%-15% för höga värden för Kiruna. PVGIS med databas ERA5 ger lite större avvikelser för Stockholm, Norrköping och Visby än ovan nämnda program men ger ett värde nära det uppmätta under 2019 i Kiruna. SAM och PVGIS med databaserna SARAH eller COSMO ger större avvikelser än ovan nämnda program. Då SARAH i en jämförande studie hade bäst noggrannhet är det tänkbart att beräkningarna i PVGIS skulle kunna förbättras genom att välja SARAH i kombination med ett lägre värde än grundinställningen 14% för systemförluster.Den största osäkerheten vid uppskattning av solcellssystems elproduktion kommer från solstrålningsdata. Genom att förbättra solstrålningsdata och göra dem allmänt tillgängliga hjälps investerare att fatta beslut med minskad osäkerhet. Det finns behov av en branschstandard för solstrålningsdata i Sverige. En vidareutveckling av STRÅNG-modellen för solstrålningsdata är önskvärd. Ett standardförfarande hur man beräknar inverkan av skuggning skulle vara värdefullt, då skuggning vid sidan om val av solstrålningsdatabaser kan ha en stor inverkan på utbytet av solel.Solstrålningsklimatet kan förändras över tid, vilket man kan se i uppmätt solstrålning för Sverige. I framtiden kan även pågående klimatförändring ha betydelse för solinstrålning och därmed solenergiproduktion. Data för solstrålning, vind, temperatur och albedo från klimatscenarion för två tidsperioder (2030-2065 och 2066-2095) användes för att uppskatta hur solelproduktionen kan komma att påverkas. Resultatet pekar på att solelproduktionen minskar något men att förändringen endast är statistiskt signifikant i det scenario som representerar fortsatt höga koldioxidutsläpp och då endast för norra Sverige under den senare tidsperioden. Sett över hela landet beräknas förändringen för denna period hamna mellan -9% (10:e percentilen) och -2% (90:e percentilen) med medelvärde på ca -6%.De kartor för Sverige för optimerade lutningar, solstrålning och solelproduktion som tagits fram med den utvecklade modellen OptiCE är ett verktyg för att bättre förstå, utforma och förbättra installationer av solcellssystem i Sverige.Bland de undersökta modellerna för uppdelning av global horisontell solstrålning i diffus och direkt strålning för att ta fram egna solstrålningsdata för användning i simuleringsprogram är slutsatsen att för timvärden är Engerer2 eller Paulescu och Blaga lämpliga val. För 1-minutvärden visar Yang2 bäst prestanda.
|
|
