| 1. |
- Ellegård, Kajsa, 1951-, et al.
(författare)
-
Tid för brukarengagemang
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det går åt mycket energi i offentliga lokaler; förvaltningar, skolor, vård- och omsorgsboenden, sjukhus med mera. Små förändringar som minskar energiåtgången ger sammantaget stora resultat när de görs av många människor. Det finns mycket att spara, både i skattepengar och miljö. För att det ska bli möjligt krävs att personalen som arbetar i lokalerna får den tid och kunskap som behövs för att de ska kunna engagera sig i miljö- och energisparfrågor. Denna skrift handlar om förutsättningarna för att engagera brukarna i de offentliga fastighetsorganisationernas energieffektiviseringsarbete.
|
|
| 2. |
- Glad, Wiktoria, et al.
(författare)
-
Energy efficiency learning and practice in housing for youths
- 2011
-
Ingår i: Proceedings World Renewable Energy Congress 2011, Volume 3, Energy End‐Use Efficiency Issues. - : Linköping University Electronic Press. ; , s. 937-944
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper explores the energy efficiency learning and practices of youths aged 18–25 years. The studied youths are involved in a project, initiated by a municipally owned housing company, to educate residents and change everyday behaviour, making it more sustainable and energy efficient. This project, which forms our case study, covers socio–technical features such as energy systems and the individual metering and billing of heating, electricity, and hot and cold water. How did the youths perceive and use the systems? Have their attitudes and behaviours concerning energy-related practices changed during the project? The results indicate that a combination of technology (e.g. metering and visualized energy use) and social activities (e.g. educational activities and meeting neighbours and housing company staff) changed some practices involving what was perceived as energy wasting behaviour (e.g. using stand-by modes and taking long hot showers), while other practices (e.g. travelling and heating) were harder to change due to socio–technical barriers. The youths displayed knowledge gaps in relation to the energy system and their basic understanding of energy (the difference between heating and electricity).
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Küller, Anna, et al.
(författare)
-
När sannering blir energieffektivisering
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Byggnaders energianvändning spelar en stor roll för om Sverige ska kunna minska sin energianvändning eftersom de står för hela 39 % av Sveriges totala energianvändning. I den siffran är både byggnadernas uppvärmning, varmvatten samt fastighetselen och de boendes hushållsel inkluderad. där både energi för att värma upp byggnaden, vattenanvändning och fastigheternas samt hushållens elanvändning ingår. Den största potentialen för att minska byggnaders energianvändning finns i redan existerande byggnader som ofta har en relativt hög energianvändning. Vi har därför studerat redan existerade byggnader i denna rapport med syfte att undersöka drivkrafter och hinder för att genom renovering minska energianvändningen för hyreshus i bostadsområdet Stolplyckan-Magistratshagen. Bostadshusen är belägna i Linköping och ägs av det allmännyttiga fastighetsbolaget Stångåstaden. Vi studerar förändringar i byggnadernas energisystem i Stolplyckan-Magistratshagen i och med renoveringarna från tre perspektiv som alla är relaterade till varandra. Det handlar om byggnaderna som renoveras i området, hushållen som bor i byggnaderna och de professionella aktörerna relaterade till byggnaderna och renoveringarna. Det här är en studie som syftar till att vara tvärvetenskaplig i den meningen att gemensamma analyser är baserade på insamlad data med hjälp av metoder från flera olika discipliner. För att förstå de sociala aktörernas syn på förändringen av byggnadernas energisystem har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med professionella aktörer och hushåll i bostadsområdet. Vi har även använt oss av en enkätundersökning för att undersöka hur de boende ser på byggnadernas inomhusklimat. Vi har dessutom genomfört simuleringar i IDA ICE av en byggnad för att beräkna lägenheternas el- och värmebehov. Studien visar att renoveringen genomfördes på grund av mikrobiell tillväxt i byggnadernas fasader, och kom efterhand att också fokusera på energieffektiviseringar eftersom en sådan satsning ansågs innebära en liten del av den totala renoveringskostnaden. Arbete med energifrågor hade ett stort stöd i Stångåstaden och stöddes även principiellt av hushållen, men i praktiken var det få hushåll som var villiga att premiera energieffektiviseringar framför andra värden i sin vardag, och det fick inte gå ut över exempelvis bekvämlighet. Renoveringen innebär inga tekniska nymodigheter utan Stångåstaden satsade efter egna erfarenheter och efter inspiration från tidigare renoveringar på vad de ansåg vara säker och tillförlitlig teknik. Renoveringen skulle inte innebära något nytt eller krångligt utan handla om energisparande åtgärder som skulle vara osynliga för hushållen. Enligt enkätresultatet och simuleringarna har renoveringen varit lyckosam i fråga om att både förbättra byggnadernas inomhusklimat och för att minska byggnadernas uppvärmningsbehov. För hushållen var detta dock inget som de primärt värdesatte vid val av bostad. För de boende var energi i huvudsak el, och renoveringen hade också som ambition att sänka elanvändningen genom energisnåla vitvaror. Samtidigt utrustades alla lägenheter med egna tvättmaskiner och torktumlare och den gemensamma tvättstugan togs bort. Det gjorde att hushållens elanvändning ökade och enligt våra beräkningar ökar hushållens elkostnader med mellan 700 – 1 000 kr per år. De enskilda tvättstugorna i varje lägenhet installerades med tanken att framtida hyresgäster kommer efterfråga det. Få av de nuvarande hyresgästerna värdesatte att ha en egen tvättmaskin. Slutsatsen för vår studie är att det råder en obalans mellan de inblandade aktörernas mål med renoveringen. Stångåstaden såg att de har ett ansvar för att reducera energianvändningen för byggnaderna men inkluderade inte hushållen i arbetet med att spara energi. De boende förstod inte energiåtgärderna och betraktade renoveringen i första hand som ett saneringsprojekt
|
|
| 5. |
- Liu, Linn, et al.
(författare)
-
Exploring indoor climate and comfort effects in refurbished multi-family dwellings with improved energy performance
- 2012
-
Ingår i: Smart innovations, systems and technologies. - Berlin Heidelberg : Springer Berlin/Heidelberg. - 9783642366444 - 9783642366451 ; , s. 463-478
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The building stock in Sweden includes many older residential dwellings often with inadequate building envelopes and poor insulation resulting in high energy use and uncomfortable indoor climate. Improving energy performance in multi-family dwellings by refurbishment processes is the key factor to success in order to meet national and European energy goals to reduce energy use in the building sector by 50 % through 2050. How is indoor environment affected when dwellings are refurbished to become low-energy dwellings? This paper aims to explore parameters for indoor climate and comfort in refurbished dwellings transformed into low-energy dwellings from an inter-disciplinary perspective, taking into account both quantitative and qualitative aspects of indoor climate using technical measurements, a questionnaire survey, and qualitative interviews. Based on a combination of methods, the results show that the indoor climate has largely been improved and user satisfaction was high in the refurbished dwellings. Results also showed that however indoor temperatures were too high during summer, resulting in dissatisfaction from residents. Overheating can be prevented by providing information to the residents about the functionality of the heating system and by adding shade in front of the windows.
|
|
| 6. |
- Palm, Jenny, 1973-, et al.
(författare)
-
Strategies and implications for network participation in regional climate and energy planning
- 2014
-
Ingår i: Journal of Environmental Policy and Planning. - : Routledge. - 1523-908X .- 1522-7200. ; 16:1, s. 3-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Regional climate and energy planning in Sweden has long been fairly weak. Starting in 2008, however, the regional administrative level was strengthened, when the County Administrative Boards (CABs) were commissioned to develop regional climate and energy strategies. Coordinating and involving various stakeholders in the strategy work was essential to the assignment. The process of developing these strategies is the present focus. The paper analyzes CAB use of various participation approaches when establishing networks, in order to examine how these strategies have influenced the implementation of regional climate and energy strategies and, consequently, the realization of their goals. From case studies of four Swedish counties, we conclude that different network participation approaches result in different implementation outcomes. A meta-governor using a policy participation strategy when establishing networks facilitates implementation, while a meta-governor using deliberative or learning strategies for network participation has few opportunities for implementation.
|
|
| 7. |
- Thoresson, Josefin, 1983-, et al.
(författare)
-
När tiden är mogen : innovativ energieffektivisering hos fastighetsbolag? en analys av socio-tekniska regimer
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energianvändningen i sektorn bostäder och service står för en tredjedel av Sveriges energianvändning och har ett stort ansvar för att minska sin energianvändning och därmed sin klimatpåverkan. I dagsläget ser dock inte sektorn ut att klara av att minska sin energianvändning med 20 % till 2020 enligt de nationellt uppsatta målen. En viktig komponent i fastighetssektorn är fastighetsförvaltning som handlar lika mycket om människorna som använder byggnaden som dess tekniska delar samt den fysiska byggnaden. Syftet med den här rapporten är att presentera en kartläggning och analys av fyra fallstudier som utgörs av fyra fastighetsorganisationer som alla arbetar med olika upplåtelseformer och har olika ägandeform. Rapporten behandlar fallstudieorganisationernas arbete med avseende på energieffektiviseringar och energisparåtgärder i drift, förvaltning och renovering av byggnader, samt möjligheter och hinder för arbetet.Den övergripande teoretiska utgångspunkten är att byggnaders energisystem är socio-tekniska system och implementering av innovationer för ökad hållbarhet och minskad energianvändning måste ta hänsyn till såväl social organisation som tekniska installationer. Den grundar sig i en tvärvetenskaplig flernivåmodell där förutsättningar på samhällsnivå, företags-/organisationsnivå, och fastighets- och tekniknivå analyseras och bildar en stomme för att kunna undersöka möjlighetsutrymmet för implementering av innovationer. Vi har genomfört studien som en kvalitativ intervjustudie med totalt 25 intervjuer med medarbetare i de fyra fallstudieorganisationerna, samt med ytterligare en representant från vardera nio referensorganisationer med syfte att undersöka liknande organisationers energiarbete med liknande ägandeform och fastighetsinnehav.Resultaten från studien visar att så gott som samtliga organisationer i studien har ekonomiska motiv till att försöka minska sin energianvändning. Att minska användningen av energi ses både som en konkurrensfördel genom att det kan spara pengar, samt att det kan attrahera nya hyresgäster och fylla vakanser i mindre populära bostadsområden. Flera medarbetare i fallstudieorganisationerna drivs också av ett stort personligt intresse för energifrågor. Hinder för arbetet med att minska energianvändningen var generellt brist på kunskap och förståelse bland både medarbetare som hyresgäster för att energianvändningen behöver minska. Brist på tid och personella resurser var andra hinder.En slutsats från studien är att alla fallstudieorganisationer har satt upp någon form av energi- eller miljömål. Målen är dock i flera fall mycket högt satta utan djupare undersökningar vad som är möjligt att genomföra, och vi uppfattar dem i vissa fall som svåra att nå. Organisationerna saknar generellt en strategi för arbetet med att nå sina mål. Vetskap och kunskap om målens existens samt innehåll skiftar också beroende på organisation.Flertalet fallstudieorganisationer har identifierat att hyresgästernas energianvändning påverkar byggnadernas och därmed organisationens energianvändning. Få fallstudieorganisationer har dock gjort en ansats till att arbeta med att inkludera sina hyresgäster i arbetet med att spara energi. Flera medarbetare i fallstudieorganisationerna har också ett bristfälligt intresse samt saknar kunskap för energi- och miljöfrågor. Ett visst undantag är en fallstudieorganisation som har identifierat att hela organisationen behöver öka sin kunskap och arbetar med att stimulera ett växande intresse för energifrågor bland medarbetarna. Ett externt hinder är fjärrvärmebolagens avgifter och taxor som i och med att de rörliga kostnaderna minskar och de fasta ökar, gör att återbetalningstiden för energisparande åtgärder ökar. Fjärrvärmebolagen försvårar på så sätt för fastighetsbolagen att sänka sin energianvändning.Generellt har fallstudieorganisationerna svårt att ta till sig nya innovationer som är relevanta för verksamheten. Organisationerna har svårt att passa in nya innovationer i befintlig verksamhet och verksamheten består vidare av ett flertal tekniska inriktningar som är vägledande för vilka energisparande åtgärder som organisationen sedan prioriterar och genomför. Organisationerna är också generellt skeptiska mot forskningsinstitutioner och teoretiska ansatser gällande energisparande åtgärder.
|
|
| 8. |
- Thoresson, Josefin
(författare)
-
Omställning – Tillväxt – Effektivisering : Energifrågor vid renovering av flerbostadshus
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Flerbostadshus anses viktiga för att minska energianvändningen i byggnader, och potentialen att energieffektivisera i samband med renovering är stor. Denna studie behandlar hur arbete med energifrågor genomförs i renovering av flerbostadshus byggda under miljonprogrammet i stadsdelen Östra Sätra i Gävle. Avhandlingens analytiska verktyg baseras på perspektiv utvecklade inom teknik och vetenskapsstudier (STS) och aktörsnätverksteori (ANT) samt urbana studier. I studien utvecklas och tillämpas verktyget energisammansättningar. Genom en symmetrisk ansats studeras energifrågors definition och innehåll i renoveringen genom att spåra kedjor av översättningar. Det empiriska underlaget är kvalitativa intervjuer, mål- och strategidokument, beslutsprotokoll och observationer.Avhandlingen visar att energiarbetets innehåll flätades samman med exempelvis kommunal planering och energipolitik, med bostadsbolagets befintliga arbetssätt för renoveringar och dess relationer till sina kunder, samt med lagen för allmännyttiga bostadsbolag. Studien identifierar också att spänningar uppstod i energiarbetet inom flera områden. Dessa rör hur de ekonomiska vinsterna och kostnaderna för energiarbete ska beräknas och fördelas, översättningar av energimål, var och hur energiarbete ska prioriteras i den bebyggda miljön, i vilken takt energiarbetet ska ske och hur de boende ska delta i energiarbete. Studien visar att energieffektiviserande åtgärder prioriterades i renoveringen så länge som de beräknades vara ekonomiskt affärsmässiga och en del av det allmännyttiga arbetet, men även hur förändringar var svåra att genomföra om de utmanade eller förändrade befintliga relationer och arbetssätt. Det gällde särskilt i relationen till de boende i området och till ekonomiska kostnader för renoveringen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Thoresson, Josefin, 1983-, et al.
(författare)
-
Regionala klimat och energistrategier i Skåne och Västra Götalands län : Planering, aktörer och samverkan
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelserna har under en längre tid arbetet med att konkretisera de nationella miljömålen i länen men i och med regleringsbrevet för 2008 fick Länsstyrelserna också uppdraget att driva ett strategiskt planeringsarbete att ta fram regionala klimat- och energistrategier i respektive län. Det är dock flera aktörer i länen som arbetar med klimat- och energifrågor, såsom kommunerna, kommunalförbunden och energikontoren. Skåne och Västra Götaland har också inrättat regionkommuner som bland annat ska arbeta med regionala utvecklingsfrågor. Syftet med detta arbetsnotat är att diskutera och analysera Länsstyrelsens arbetsuppgifter för klimat- och energifrågor med avseende på ansvar och legitimitet i förhållande till övriga aktörer i länen såsom regionkommunerna, kommun/kommunalförbund, kommuner och energikontoren. Hur uppfattar dessa aktörer att Länsstyrelserna hanterar sitt uppdrag att ta fram klimat- och energistrategier? Hur ser dessa aktörer på Länsstyrelsernas ansvar och legitimitet att driva planering av regionalt klimat- och energiarbete och vilket ansvar har regionkommuner, kommun/kommunalförbund, kommuner och energikontor i det regionala klimat- och energiarbetet? Metoden för att ha möjlighet att diskutera och analysera studiens syfte har baserat sig på djupintervjuer av semistrukturerad karaktär med representanter för Länsstyrelserna, regionkommunerna, kommun/kommunalförbunden, kommunerna samt energikontoret i Skåne och Västra Götaland. Länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland har båda tagit fram klimat- och energistrategier genom planeringsprocesser som inkluderat regionkommunerna men där få andra aktörer har införlivats i processen. I Skåne fick kommunerna vara remissinstans men i båda länen har arbetet mer karakteriserats av dialog med redan upparbetade kontakter från tidigare sammanhang. De övriga regionala aktörerna hade också i flera fall vag kännedom om klimat- och energistrategiernas form och innehåll och menade att de inte inkluderats i planeringsprocessen av strategin. Ett problem när inblandade aktörer inte införlivats i planeringsprocessen är om övriga aktörer kommer att ta till sig strategin, se den som legitim och integrera den in den egna verksamheten som är en förutsättning när det kommer till klimat- och energiåtgärder eftersom det är främst kommunerna som ska leda det praktiska arbetet. Ansvarsfördelningen för klimat- och energifrågor är oklar i båda länen, mycket genom att regionkommunerna också hade tagit fram strategiska dokument för klimat- och energiarbetet i länen vilket försvårade uppfattningen för främst kommunala aktörer över vem som egentligen ska göra vad i länet när det kommer till klimat- och energifrågor. Flera aktörer uppfattar att Länsstyrelserna och regionkommunerna driver samma frågor ur liknande perspektiv. Det här blir problematiskt för kommunerna som efterfrågar hjälp och stöd i det kommunala klimat- och energiarbetet. I och med den oklara ansvarsfördelningen mellan främst Länsstyrelserna och regionkommunerna vet inte kommunerna vilken aktör de ska följa och vägledas av. Flera kommuner ser att Länsstyrelserna ska arbeta med dessa frågor nu och i framtiden, medan andra ser att klimat- och energistrategiska frågor är en naturlig uppgift för regionkommunerna och de borde ta över ansvaret för klimat- och energistrategiska frågor. Hur framtiden ser ut gällande vem som ska leda klimat- och energiarbetet i länen är oklar och beror mycket på hur Länsstyrelse och regionkommun fördelar eller samordnar sitt arbete, samt vilken av aktörerna som kommunerna anser vara legitima att driva en sådan planeringsprocess som är avgörande för verkställandet av åtgärder för klimat- och energifrågorna.
|
|
