| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Duan, Yu Xia, et al.
(författare)
-
Crystal electric field splitting and f -electron hybridization in heavy-fermion CePt2In7
- 2019
-
Ingår i: Physical Review B. - : AMER PHYSICAL SOC. - 2469-9969 .- 2469-9950. ; 100:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We use high-resolution angle-resolved photoemission spectroscopy to investigate the electronic structure of the antiferromagnetic heavy fermion compound CePt2In7, which is a member of the CeIn3-derived heavy fermion material family. Weak hybridization among 4f electron states and conduction bands was identified in CePt2In7 at low temperature much weaker than that in the other heavy fermion compounds like CeIrIn5 and CeRhIn5. The Ce 4f spectrum shows fine structures near the Fermi energy, reflecting the crystal electric field splitting of the 4f5/21 and 4f7/21 states. Also, we find that the Fermi surface has a strongly three-dimensional topology, in agreement with density-functional theory calculations. © 2019 American Physical Society.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ottvall, Richard, et al.
(författare)
-
Population trends for Swedish breeding birds
- 2009
-
Ingår i: Ornis Svecica. - 1102-6812. ; 19:3, s. 117-192
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We have assessed the population trends for the 255 bird species breeding in Sweden (including distinct subspecies), based on data for the last 30 and 10 years, respectively. Over the past 30 years more species have decreased (38%) than increased (32%) in numbers. In particular, formerly common farmland species have fared poorly but this is also true for some forest species. Over the past 10 years there are more species with increasing trends (29%) than there are species with decreasing trends (19%). Trends for several species in long-term decline have levelled off and have in some cases even started to increase. It is not known whether this recent change is a result of conservation efforts or simply that population numbers have stabilised at lower levels now permitted by the environment. It is therefore essential to initiate research devoted to finding factors directly linked to ongoing population changes, particularly for species in longterm decline. To cover population trends for all Swedish species additional monitoring programmes are needed, in particular on owls and in mountain habitats.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 10. |
- Bjelke, Ulf, et al.
(författare)
-
Rödlistade arter och naturvård i sand- och grustäkter
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturligt störningspräglade sandmarker hyser en artrik och konkurrenskänslig flora och fauna. Sådana livsmiljöer har minskat drastiskt under 1900-talet. Under samma period ökade antalet sand- och grustäkter. Trots att täkterna ofta innebär stora ingrepp i naturen kan de utgöra viktiga ersättningshabitat för arter knutna till sandiga miljöer. Sedan några decennier så minskar även sand- och grustäkter starkt, beroende på att samhället vill bevara naturliga sand- och grusresurser. Produktionen har medvetet flyttats till bergkrossanläggningar och det ges idag mycket få tillstånd för utökad verksamhet eller nya sandtäkter. Från fler än 5 000 aktiva täkter på 1990-talet har antalet sjunkit till färre än 1 000. Täkter som avslutas har ofta föreskrifter om att planas ut och övertäckas vilket gör att deras naturvärden spolieras. Drygt 300 rödlistade arter har gynnats av sandtäkter när ursprungshabitaten minskat. Steklar och skalbaggar utgör de största grupperna med närmare två tredjedelar av arterna. Södra Sverige hyser störst rikedom av dessa arter men såväl täkter som arternas mer naturliga miljöer är bristfälligt undersökta, särskilt i glest befolkade delar av landet. För att bevara dessa täktlevande arter krävs att naturvården arbetar för att förhindra att avslutade täkter planas ut eller täcks över. Det är av stor betydelse att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter. Genom enkla åtgärder kan de skapade livsmiljöerna i täkter bevaras till en låg kostnad jämfört med andra alternativa biotopvårdande åtgärder. Rapporten belyser artsamhällena som kan finnas i täkter samt viktiga strategier och åtgärder för naturvård i dessa miljöer. Rapporten har finansierats av Naturvårdsverket och av SLU:s medel för fortlöpande miljöanalys.
|
|
