| 1. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Hälsorisker i miljön : En sammanställning av hälsorisker i Blekinge, Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsa och hälsorisker är diffusa begrepp. Vad som är ohälsa för en person behöver inte vara ohälsaför någon annan. Många av de hälsorelaterade miljöriskerna som har identifierats i Östergötlands,Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län är kopplade till livsstilsval eller är svåra att påverka påregional och lokal nivå. Det är viktigt att övervaka och arbeta med åtgärder kring riskerna, men detbör samordnas nationellt.De miljöfaktorer som människor (18-80 år) utsätts för enligt Miljöhälsorapport 2009 presenteras i tabell 1. [tabell 1 har dock utelämnats här] Daniel Albertsson, miljöansvarig läkare på Landstinget Kronoberg, har sammanställt ohälsotal utifrånMiljöhälsorapport 2009, och gjort en grov skattning av mätbara ohälsofaktorers betydelse försjukdom, dödsfall och förlorade levnadsår: Luftföroreningar (partiklar, ozon, NO-halter mm) beräknas förkorta svenskarnas medellivslängdmed 6-8 månader (Socialstyrelsen 2009), vilket motsvarar cirka 70 000 förlorade levnadsår iSverige varje år. Medellivslängden beräknas minska mer i södra Sverige än i norra, och mer itätorter än på landsbygden. Fysiskt inaktiva levnadsvanor kan förkorta livet med upp mot fem år, vilket nationellt beräknasmedföra runt 35 000 förlorade levnadsår varje år. Värmeböljor skattas medföra 12 000 förlorade levnadsår, framförallt hos äldre människor. Hudcancer medför i Sverige 8 000 förlorade levnadsår. Radonexponering av rökare orsakar 5 000 förlorade levnadsår årligen. Miljöeffekterna av miljögifter och buller är svåra att kvantifiera, men det betyder inte att de kanlämnas obevakade och utan åtgärder. Bullerexponering och luftföroreningar förekommer oftasamtidigt.Samhället kan med riktade insatser minska dessa ohälsofaktorer, hälsoeffekt har i grova tal beräknatsi form av ”förebyggbara förlorade levnadsår”: Av luftföroreningsorsakad ohälsa bedöms runt hälften kunna förebyggas långsiktigt, d.v.s. cirka35 000 levnadsår. Ett fysiskt inaktivt liv går, till skillnad från andra aspekter (miljögifter, UV-strålning, radon,värmeböljor) lättare att förändra för den enskilde. Men samhället kan ändå underlätta dagligfysisk aktivitet, genom motionsslingor och grönområden, cykelvägar, skolgymnastik mm. Minst3 000 -10 000 av dessa levnadsår bedöms kunna förebyggas. För hudcancer, radon och värmeböljor var för sig bör runt 2 000-3 000 levnadsår kunnaförebyggas årligen nationellt. Negativa hälsoeffekter av radon är nära kopplat till rökning.Åtgärder som t.ex. antirökkampanjer genomförs inom folkhälsoarbetet. Enskilda hushåll börmäta radon och vid behov genomföra radonsanering.Det har utkristalliserat sig tre områden med stor påverkan på befolkningens hälsa och där det också finns goda möjligheter att påverka exponeringen; buller, luftföroreningar och radon. Dessa tre områden är viktigast att övervaka och att genomföra åtgärder för på regional och lokal nivå.
|
|
| 2. |
- Jayawardena, Umesh, et al.
(författare)
-
Pyrogenic effect of respirable road dust particles
- 2009
-
Ingår i: Inhaled Particles X. - : Institute of Physics Publishing (IOPP). ; , s. 012015-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Because pyrogenic (fever-inducing) compounds on ambient particles may play an important role for particle toxicity, simple methods to measure pyrogens on particles are needed. Here we have used a modified in vitro pyrogen test (IPT) to study the release of interleukin 1β (IL-1β) in whole human blood exposed to respirable road-dust particles (RRDP). Road dusts were collected from the roadside at six different streets in three Swedish cities and particles with a diameter less than 10 μm (RRDP) were prepared by a water sedimentation procedure followed by lyophilisation. RRDP (200 μl of 1 - 106 ng/ml) were mixed with 50 μl whole blood and incubated at 37 °C overnight before IL-1β was analysed with chemiluminescence ELISA in 384-well plates. Endotoxin (lipopolysaccharide from Salmonella minnesota), zymosan B and Curdlan (P-1,3-glucan) were used as positive controls. All RRDP samples had a pyrogenic effect and the most active sample produced 1.6 times more IL-1β than the least active. This formation was of the same magnitude as in samples with 10 ng LPS/ml and was larger than that evoked by zymosan B and Curdlan (by mass basis). The method was sensitive enough to determine formation of IL-1β in mixtures with 10 ng RRDP/ml or 0.01 ng LPS/ml. The endotoxin inhibitor, polymyxin B (10 μg/ml), strongly reduced the RRDP-induced formation of IL-1β at 1μg RRDP/ml (around 80 % inhibition), but had only marginal or no effects at higher RRDP-concentrations (10 and 100 μg /ml). In summary, all RRDP tested had a clear pyrogen effect in this in vitro model. Endotoxin on the particles but also other factors contributed to the pyrogenic effect. As opposed to the limulus amebocyte lysate (LAL) assay (which measures endotoxin alone), IPT measures a broad range of pyrogens that may be present on particulate matter. The IPT method thus affords a simple, sensitive and quantitative determination of the total pyrogenic potential of ambient particles.
|
|
