| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Alf, et al.
(författare)
-
Inline Process Control – a concept study of efficient in-line process control and process adjustment with respect to product geometry
- 2016
-
Ingår i: Swedish Production Symposium 2016 SPS 2016. - Lund, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- All manufacturing processes have variation which may violate the fulfillment of assembly, functional, geometrical or esthetical requirements and difficulties to reach desired form in all areas. The cost for geometry defects rises downstream in the process chain. Therefore, it is vital to discover these defects as soon as they appear. Then adjustments can be done in the process without losing products or time. In order to find a solution for this, a project with the overall scope “development of an intelligent process control system” has been initiated. This project consists of five different work packages: Inline measurement, Process Evaluation, Corrective actions, Flexible tooling and demonstrator cell. These work packages address different areas which are necessary to fulfill the overall scope of the project. The system shall both be able to detect geometrical defects, propose adjustments and adjust simple process parameters. The results are demonstrated in a demo cell located at Chalmers University of Technology. In the demonstrator all the different areas have been verified in an industrial case study – assembly of GOR Volvo S80. Efficient offline programming for robot based measurement, efficient process evaluation based on case base reasoning (CBR) methodology, flexible fixtures and process adjustments based on corrective actions regarding in going part positioning.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Amani, Payam, et al.
(författare)
-
Application of Control Theory to a Commercial Mobile Service Support System
- 2012
-
Ingår i: International Journal on Advances in Telecommunications. - 1942-2601. ; 5:3&4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Mobile Service Support system (MSS), which Ericsson AB develops, handles the setup of new subscribers and services into a mobile network. Experience from deployed systems show that traffic monitoring and control of the system will be crucial for handling overload situations that may occur at sudden traffic surges. In this paper we identify and explore some important control challenges for this type of systems. Further, we present analysis and experiments showing some advantages of proposed solutions. First, we develop a load-dependent server model for the system, which is validated in testbed experiments. Further, we propose a control design based on the model, and a method for estimation of response times and arrival rates. The main contribution of this paper is that we show how control theory methods and analysis can be used for commercial telecom systems. Parts of our results have been implemented in commercial products, validating the strength of our work.
|
|
| 5. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren : Nationell kartering av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien är en kartläggning och screening av emissioner och halter av benso(a)pyren (B(a)P) i Sverige. Syftet är att identifiera potentiella riskområden för överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN). Ett övervägande bidrag till haltnivåerna till B(a)P är emissioner från den småskaliga vedeldningen, varför studien går ut på att beräkna och fördela emissionerna från uppvärmning av småhus.Metodiken består översiktligt av tre delar; beräkning av kommunvisa emissioner av B(a)P i Sverige, fördelning av dessa årsemissioner inom kommunerna på ett raster om 1 km × 1 km samt beräkning av årsmedelhalter utifrån detta emissionsraster.För att beräkna kommunvisa årsemissioner av B(a)P utnyttjas:· Statistik från MSB över antalet eldstäder (vedpannor, lokaleldstäder, pelletspannor och oljepannor) i de olika kommunerna/räddningstjänstförbunden. Ett medianvärde över åren 2008-2012 används eftersom datamaterialet innehåller större osäkerheter för enskilda år.· Småhusens energibehov beräknas med modellen ENLOSS (Taeser och Andersson, 1984; Taeser et al., 2006) för två fall; år 2012 samt ett normalår (dvs. energibehovet för ett genomsnittligt meteorologiskt år för referensåren 1960-1990).· Antaganden om eldvanor och andel bränsle görs utifrån erfarenheter från Västerbottenprojektet (Omstedt et al., 2014) samt kännedom om antal anslutna småhus till fjärrvärmenät per kommun.· Emissionsfaktorer per typ av eldstad samt verkningsgrad används utifrån en sammanställning över dagens kunskapsläge (överensstämmande med Västerbottenprojektet).De kommunvisa emissionerna fördelas sedan inom kommunen i ett grid om 1 km × 1 km utgående från antal kvadratmeter boyta småhus per km2 från fastighetsregistret. För pannor används dessutom tätortsvis statistik från Energimarknadsinspektionen över antal anslutna småhus till fjärrvärmenät, som vi enligt egen fördelning applicerar tätortsvis.Slutligen beräknas årsmedelhalter av B(a)P utifrån emissionsrastret på 1 km × 1 km utgående från linjära samband mellan emissioner och halter från tidigare genomförda lokalskaliga spridningsberäkningar med SIMAIR-ved i Västerbottenprojektet. Olika faktorer används för områden som domineras av vedpannor respektive lokaleldstäder, eftersom emissionerna är större och mer koncentrerade från vedpannor. De haltmått som tas fram är kartans högsta värde (KHV) samt kartans ytmedelvärde (KYM), vilket sedan sammanställs kommunvis för maximala gridrutan i varje kommun i syfte att identifiera potentiella riskområden för överskridande av MKN.Huvudslutsatserna från studien är följande:Årsemissioner av B(a)P· Beräkningarna i studien ger nationella totalemissioner av B(a)P från småskalig uppvärmning (år 2012) på 880 kg år–1 för vedpannor, 630 kg år–1 för lokaleldstäder, 3.6 kg år–1 för pelletspannor och 4.3 kg år–1 för oljepannor.· Beräkningarna av kommunvisa totala årsemissioner av B(a)P från småhusens småskaliga uppvärmning (summan av vedpannor, lokaleldstäder, pelletspannor och oljepannor) ger nivåer på mellan 300 – 25 000 g år–1. Störst totalemission (mellan 20 000 och 25 000 g år–1) beräknas för Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Norrtälje och Gotland.· De högsta årsemissionerna av B(a)P från vedpannor, som står för i särklass högst emission per enhet och därmed har störst påverkan på den lokala luftkvaliteten, beräknas för Skellefteå (18 200 g år–1) följt av Örnsköldsvik (13 600 g år–1), Gotland (13 500 g år–1), Sundsvall (12 900 g år–1) och Hudiksvall (12 300 g år–1).Årsmedelhalter av B(a)P· Utifrån ett linjärt antagande mellan emissioner och halter fås kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P 2012 på 0.03 – 1.03 ng m–3 för haltmåttet kartans högsta värde (KHV). Motsvarande värden för kartans ytmedelvärde (KYM) är 0.01 – 0.25 ng m–3.· Beräkningarna indikerar att det föreligger risk för överskridande av MKN (>1.0 ng m–3) i vissa enskilda gridrutor i tätorterna Sollefteå och Laholm (avseende årsmedelhalt av B(a)P uttryckt som KHV). Höga årsmedelhalter (>0.8 ng m–3) fås även för Kramfors, Säffle, Arvidsjaur, Boden, Skellefteå och Trollhättan. Detta är kommuner med en stor andel vedpannor i förhållande till lokaleldstäder.· Merparten (273 av 290) av kommunerna i Sverige har haltnivåer (KHV) högre än miljökvalitetsmålet Frisk luft (>0.1 ng m–3). Här är påverkan även betydande för utsläpp från trivseleldning med lokaleldstäder.· Skillnaden är liten mellan år 2012 och normalåret avseende referensåren 1960-1990; halterna (och emissionerna) är generellt 4 % högre för normalåret, men värdet varierar mellan olika län eftersom energibehovet är beräknat länsvis (från 1 % lägre halter/emissioner i Kronobergs län till 7 % högre halter/emissioner i Örebro län för normalåret).Resultatens osäkerhet och användning· Studien ska ses som en översiktlig kartläggning och screening av emissioner och halter av B(a)P från småskaliga vedeldningen. Beräkningarna kan anses representera ett ”worst case”.· Det finns många osäkerheter och felkällor att beakta. Exempel på indata som påverkar beräkningarna är antalet eldstäder per kommun, antalet småhus anslutna till fjärrvärme, antaganden om eldvanor och emissionsfaktorer.· Den i särklass största osäkerheten vad gäller indata är statistiken från MSB över antaleteldstäder per kommun, samt hur eldstäderna fördelas mellan olika kommuner i gemensamma räddningstjänstområden. Detaljeringsgraden av underlaget samt klassificeringen av eldstäderna kan variera betydligt mellan olika kommuner/räddningstjänstförbund.· En annan osäkerhet vad gäller indata är statistik från Energimarknadsinspektionen över antalet anslutna småhus till fjärrvärmenät, men de indata bedöms emellertid vara mindre osäkra än antalet eldstäder, åtminstone på kommunnivå. Osäkerheten ligger främst i den geografiska spridningen av de anslutna fastigheterna.· Metodiken vad gäller att beräkna lokala halter från emissionsraster på 1 km × 1 km med antagande om linjära samband är också givetvis osäker. Många lokala parametrar som påverkar spridningen fångas inte i beräkningarna. Dock verkar metodiken ändå reproduceragradienter bra och fungerar tillfredställande till översiktliga kartläggningar såsom denna studie.· För kommuner som enligt beräkningarna har haltnivåer som överskrider eller är nära att överskrida MKN rekommenderas, i ett första steg, att en noggrannare granskning/inventering görs av indata som används i beräkningarna, i synnerhet antalet eldstäder
|
|
| 6. |
- Boers, Yvo, et al.
(författare)
-
A Track Before Detect Algorithm for Tracking Extended Targets
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For certain types of sensor-target configurations, a point target model or approach is not suitable and the physical extent of the target is accounted for during processing. An extended target track-before-detect (TBD) algorithm is presented and the performance is compared to an algorithm based on the point target assumption. Simulations illustrate the gain in performance obtained by using the extended target model where a particle filter is used for the TBD implementation.
|
|
| 7. |
- Boers, Yvo, et al.
(författare)
-
A Track Before Detect Algorithm for Tracking Extended Targets
- 2006
-
Ingår i: IEE Proceedings - Radar Sonar and Navigation. - : Institution of Engineering and Technology (IET). - 1350-2395 .- 1359-7086. ; 153:4, s. 345-351
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- For certain types of sensor-target configurations, a point target model or approach is not suitable and the physical extent of the target is accounted for during processing. An extended target track-before-detect (TBD) algorithm is presented and the performance is compared to an algorithm based on the point target assumption. Simulations illustrate the gain in performance obtained by using the extended target model where a particle filter is used for the TBD implementation.
|
|
| 8. |
- Bommarco, Riccardo, et al.
(författare)
-
Genetic and phenotypic differences between thistle populations in response to habitat and weed management practices
- 2010
-
Ingår i: Biological Journal of the Linnean Society. - : Oxford University Press (OUP). - 0024-4066 .- 1095-8312. ; 99:4, s. 797-807
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Rapid evolutionary change is increasingly being recognized as commonplace, but the evolutionary consequences for species and ecosystems under human-induced selection regimes have not been explored in detail, although many species occur in such environments. In a common garden experiment and with amplified fragment length polymorphism markers, we examined whether genetic differentiation has taken place between spatially intermixed populations of creeping thistles Cirsium arvense (Asteraceae) collected from a natural habitat (maritime shores), a semi-natural habitat (road verges) and arable fields under two management regimes: conventional and organic farming. Populations of C. arvense have altered genetically and locally adapted their growth patterns with changed land use. Although plants from different habitats showed similar total biomass production, shoot and root production was higher for maritime populations, suggesting selection for increased competitive ability. Competitive ability then declined in the order semi-natural, conventional farms and organic farms. Thistles in arable fields may be more selected for tolerance against disturbances from herbicides and mechanical weed control. In addition, early shoot sprouting and genetic analysis showed differentiation between plants originating from conventional farms and farms that were converted to organic 9–30 years ago, suggesting some adaptation to altered crop cultivation practices
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
