| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv : Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har en variationsrik natur med storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker, vattendrag och sjöar, kust och hav, skogar och odlingslandskap, alla med ett rikt växt och djurliv. Den här fantastiska biologiska mångfalden tas ofta för given och ibland som en lyx, men oavsett vilket är det en förutsättning för vår överlevnad.2019 rapporterade Sverige statusen till EU för perioden 2013–2018 för de naturtyper och arter i Sverige som är listade i art- och habitatdirektivet. Den berättar att 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna mår bra. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder.Den här rapporten sammanfattar Sveriges rapportering och innehåller beskrivningar av status för naturtyper och arter, påverkan, hot och trender. Rapporten ger kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige med hjälp av de arter och naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv.Rapporten visar hur naturmiljöerna i Sverige förändas, och sammanfattar den senaste kunskapen om vilka faktorer som driver dessa förändringar. Även exempel på hur vi genom restaurerings- och skötselåtgärder kan hejda förlusten av biologisk mångfald tas upp.
|
|
| 3. |
- Bergquist, Björn, et al.
(författare)
-
Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur och kulturmiljöer : delmål I Levande sjöar och vattendrag
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket har fastställt denna nationella strategi för genomförande av skydd enligt delmål 1 Levande sjöar och vattendrag. Dokumentet är myndigheternas redovisning av åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd, vilket i delmålet åläggs berörda myndigheter att ta fram.För att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag behöver särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och hållbart förvaltas. Strategin är gemensam och tvärsektoriell och skall bidra till genomförande av skydd enligt delmålet. Ytterligare preciseringar samt vägledningar för tillämpning av styrmedel tas fram av respektive myndighet, medan planering, val av åtgärder och genomförande sker på regional och lokal nivå. Erfarenheterna och resultaten från arbetet med strategin utgör ett viktigt underlag för den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet. Underlaget kommer att användas för att bedöma resurs- och åtgärdsbehov samt för att ge förslag till åtgärder som underlättar genomförandet på lång sikt.Strategin riktar sig till länsstyrelser, skogsstyrelser, kommuner, andra berörda myndigheter på central och regional nivå samt till infresseorganisationer, mark-, vatten- och fiskerättsägare.Arbetet med uppdraget har bedrivits gemensamt av Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Fiskeriverket under medverkan av länsstyrelserna. I arbetsgruppen har från de centrala myndigheterna deltagit Björn Bergquist och Jonas Pettersson FiV, Daniel Nilsson RAÄ, Henrik Schreiber och Lena Tranvik(projektledare) NV.
|
|
| 4. |
- Larsson, Artur, et al.
(författare)
-
Portaler för träd och musslor
- 2013
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 108, s. 38-39
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Våtmarker
- 2015
-
Ingår i: Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer - rödlistade arter i Sverige 2015. - 9789187853135 ; :17, s. 41-45
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våtmarker, bl.a. myrar och sötvattensstränder, hyser totalt drygt 800 rödlistade arter, och för nästan 470 av dessa är våtmarkerna särskilt viktiga livsmiljöer. De flesta artgrupper har representanter här, men kärlväxter, lavar, tvåvingar och skalbaggar är särskilt artrika. Även mossor, fjärilar, fåglar och landmollusker är väl representerade. Rikkärr och sötvattensstränder är de artrikaste våtmarksmiljöerna. De rödlistade våtmarksarterna hotas främst av igenväxning, dikning, vattenreglering och eutrofiering. Restaurering, fortsatt och utökad hävd samt nyskapande av våtmarker är viktiga åtgärder, liksom återgång till naturlig vattenföring och vattenståndsdynamik i strandnära miljöer.
|
|
| 6. |
- Tranvik, Lena, et al.
(författare)
-
"Gemensamma värderingar"
- 2009
-
Ingår i: Miljötrender från SLU. - 1403-4743. ; , s. 2-2
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Tranvik, Lena, et al.
(författare)
-
Reglerad mångfald
- 2014
-
Ingår i: Älvräddaren. - 0282-1354. ; 2014, s. 17-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ingress: Vattendrag med opåverkade flöden och stränder har stora förutsättningar för höga naturvärden. Vattnets dynamik skapar variation i både strandstruktur och bottensubstrat och därmed förutsättningar för variationsrika livsmiljöer.
|
|
