| 2. |
- Lönnermark, Anders, et al.
(författare)
-
Brandsäkerhet vid lagring av avfallsbränslen
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta projekt har varit att ge ökad kunskap kring olika förekommande brandrisker och råd om hur dessa kan reduceras med olika åtgärder, primärt baserat på praktiska erfarenheter från genomfört säkerhetsarbete samt uppkomna bränder ute i olika anläggningar. Målet är att de samlade kunskaperna och erfarenheterna kan komma till nytta för hela branschen, övriga berörda intressenter och myndigheter och på sikt ligga till grund för t.ex. framtida branschrekommendationer.Projektet kan delas in metodmässigt i; statistik, workshoppar samt analys av anläggningsspecifik information.Analysen av insatsstatistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) pekar på att det inträffar i storleksordningen 60–70 bränder årligen i avfallsanläggningar och att brandorsaken i de flesta fall är självantändning eller okänd anledning. Tittar man på "brand ej i byggnad" med relevanta bränder för avfallsanläggningar så ser man en svagt ökande trend i antal bränder 2012–2015. De vanligaste materialfraktionerna som enligt statistik från MSB är kopplade till bränder i avfallsanläggningar är sopor, kompost, fluff, papper, trädgårdsavfall, däckgranulat, annat, skrot, återvinningscontainrar. Även en del av flisbränderna kan vara relaterade till RT-trä.Från avfallsindustrins sida ansågs bark, returträ, flisat material och GROT (grenar och toppar) kunna ge problem med självuppvärmning. Även krossning av avfall angavs som ett generellt problem av flera deltagare.Många incidenter och bränder anses bero på felsorterat eller feldeklarerat avfall och kontrollen av inkommande gods är därför väldigt viktig. Det är också viktigt att kommunicera uppströms i leveranskedjan för att öka chanserna att komma tillrätta med problemen. Många deltagare identifierade batterier (speciellt litiumbatterier) som ett växande problem.Hanteringen av förorenat släckvatten varierar mycket. Man påpekar att samma krav över hela landet vore bra. Man önskar tydligare riktlinjer för släckvattenanalyser, kunskap om vad vattnet kan innehålla och information om reningsmetoder för släckvatten.Det påpekas att det finns många standarder och normer att förhålla sig till så det vore därför bra att ha en lägsta nivå av krav som bestäms i samarbete med branschen som man kan förhålla sig till och någon form av vägledning från myndigheterna för göra hanteringen mer lik över riket.Diskussionerna under workshopparna och tillsammans med projektets referensgrupp har lett fram till 33 rekommendationer uppdelade på olika områden. För varje rekommendation ges i rapporten ytterligare förklaringar. Dessa rekommendationer kan ligga till grund för framtida riktlinjer.
|
|
