| 1. |
-
(Un)contested Heritage. Archives, Museums and Public spaces
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This anthology is the result of an international workshop with the aim to initiate new discussions and new research on cultural heritage – contested as well as uncontested. The workshop was held at the Department of Society, Culture and Identity at Malmö University, in October 2022. Contested heritage, sometimes also referred to as “dissonant heritage” or “difficult heritage” has been discussed, explored and studied by cultural heritage scholars from various disciplines over the last two decades. However, there is still limited knowledge about what contested or dissonant heritage is. How, when and by whom heritage can be contested and how it is related to or understood in relation to uncontested heritage are also unresolved questions. The contribution of this anthology thus falls at an intersection between the process-perspectives of critical heritage studies of cultural heritage, the empirical-historical studies of power and agency in social and cultural history (after the archival turn), and the conceptual fields that examine the use of history and history mediation. It rests firmly on the collective expertise drawn from historians and other scholars, at different stages of their careers, from researchers with theoretical proficiency as well as practical experience from cultural heritage work, both within and outside of traditional cultural heritage institutions. The result, if not a comprehensive rendering, is a range of multifaceted insights into research on why and how cultural heritage can be both contested and (un)contested.
|
|
| 2. |
-
Det förflutna som film och vice versa : om medierande historiebruk
- 2004
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I antologin “Det förflutna som film och vice versa – om medierade historiebruk” skriver nio historiker och filmvetare om massmedial historieförmedling. Ämnet är lika aktuellt som när boken kom ut för några år sedan. Olika former av webbaserad och televisuell iscensättning av det förflutna rör sig alltmer obesvärat mellan historiska fakta och underhållande fiktion. Syftet med boken är att uppmärksamma och undersöka hur audiovisuella medieringar av det förflutna blivit allt viktigare för vår uppfattning om historia.
|
|
| 3. |
- Grufstedt, Ylva, 1986-, et al.
(författare)
-
Cultural Heritage and Game Design : A Discussion of Natural Friends
- 2023
-
Ingår i: (Un)contested Heritage. - Malmö : Malmö universitet. - 9789178773855 - 9789178773862 ; , s. 190-199
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this chapter is to introduce cultural heritage through the lens of game design. The game industry should be studied within cultural heritagestudies on similar terms that museums, archives and other cultural heritage actors are studied, namely as creators and mediators of cultural heritage.
|
|
| 4. |
-
I folkets namn : Högerpopulism på film
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I antologin som Björn Horgby och Cecila Trenter redigerat diskuteras film och högerpopulism. Boken innehåller analyser av hur filmer gestaltar och förmedlar folkets förmenta vilja; genus, våld och frihet; populism i politiska partiers historiebruk; identitet och gemenskaper i centrum och periferi; nationellt laddade landskap i svenska filmer; förintelseförnekelse; vetenskapsförakt och fascistoida fantasier.
|
|
| 5. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Collective Immersion by Affections : How Children Relate to Heritage Sites
- 2021
-
Ingår i: Public History Review. - Sydney, Australia : U T S ePRESS (University of Technology Sydney). - 1037-9851 .- 1833-4989. ; 28, s. 1-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores, through group-interviews and in terms of peer-culture, the ways in which pupils negotiate experiences from school-excursions to three heritage sites, Vadstena Castle, a former Royal Castle connected to the royal dynasty of Vasa; Witches’ forest, the place for interrogation by torture and executions of nine women, accused of witchcraft in 1617, and Linköping Cathedral Ages at the visitor programs “Middle Ages in the Cathedral”. The article, which is part of a larger project on learning processes and historical sites, investigates how pupils collectively load the heritage site with values reflected in immersion by affections, and what significance immersion of affections can have on the pupils’ process of stock of knowledge. The following research questions are asked: What kind of affections are evoked? Which situations and circumstances during the visit at the heritage site, mould impressions and immersion in the collective recalling?By drawing on affection, peer culture and critical heritage studies’ verb “heritaging”, we have studied how the pupils collectively load the heritage sites with values reflected in immersion by affections, and what significance immersion of affections have on the pupils’ process of historical understanding. To understand how the heritage site in terms of a material and physical place loaded with narratives of the past affects the children, the analysis aimed to explore under what circumstances the immersion took place.The article localize three situations that led to surprise and thereby friction between the expected (the stock of knowledge) and what was experienced at the site (the immediate experience), namely conflicts caused by expectations and experiences at the site, conflict caused by replicas in relation to originals, and finally conflict between lived experiences and insights at the site.
|
|
| 6. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Here and Now at Historic Sites : Pupils and Guides Experiencing Heritage
- 2024. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- The study explores the meaning-making of cultural heritage in school field trips to five sites in the region Östergötland in Sweden. It treats the materiality of the place and experiences of the guides and the pupils, obtained in school as well as in other contexts, as meaning-making resources during the site visits. It emphasises that sites should be seen as processes, open to interpretations and reinterpretations. The visitor is steered by expectations and common values as well as by the ways in which the heritage site is displayed and presented. In the present study, both adults (guides) and children (pupils) are defined as visitors. The authors draw on theories from history education research and from heritage studies when interpreting how pupils encounter heritage sites, they underline the centrality of 'the flesh and embodied agency' in the experience of sites.
|
|
| 7. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Primary school pupils learning through haptics at historical sites
- 2022
-
Ingår i: Education 3-13. - : Taylor & Francis. - 0300-4279 .- 1475-7575. ; 50:5, s. 684-695
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Haptics in the sense of active touch, as well as internally felt bodily sensations, add an important dimension to learning sessions at historical sites. Drawing on observations of primary school pupils visiting historical sites in Sweden, and interviews with pupils, teachers, and site educators following the visits, this study investigates in which ways haptics affect how young pupils learn history. Three aspects of haptics are identified as important to learning in history education: touch, internally felt bodily sensations, and visual and auditory senses, the latter interacting with haptics. The study argues that visits to historical sites help pupils develop their historical understanding through knowledge by acquaintance. It also emphasises that for historical learning to take place, the experience must be put in relation to a historical frame of reference.
|
|
| 8. |
- Ludvigsson, David, 1971-, et al.
(författare)
-
Skolbarn relaterar till historiska platser
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien ”Skolbarn relaterar till historiska platser” analyserar hur kulturarvsmiljöer används i skolans undervisning, och som en viktig del därav hur skolbarn relaterar till sådana miljöer. Studien baseras på en digital enkät, observationer av skolklassers besök i kulturarvsmiljöer, intervjuer med elever, lärare och kulturmiljöpedagoger, samt berättelser och teckningar som producerats av elever i anslutning till deras besök. Teoretiskt används begreppen plats, haptik (haptics), affektiva praktiker (affective practices, immersion), kamratkultur (peer culture) och kunskap genom bekantskap (knowledge by acquaintance).Studien visar att grundskolelärare inom ramen för sin undervisning i historia besöker en varierad mängd kulturarvsmiljöer med sina elever. Många lärare har nämnt muséer, hembygdsgårdar, slott, kyrkor, klosterruiner, kyrkogårdar, torp, gamla industrier, forntidsbyar, fornminnen och även andra typer av historiska spår. Variationen speglar det historiska landskapet i den del av Sverige där studien genomförts. Men svaren knyter också tydligt an till grundskolans kursplan. Ett antal grundskolelärare besöker dock inte kulturarvsmiljöer; enligt vår enkätstudie är det en minoritet bland lärarna, men på grund av osäkert bortfall går det inte att säkert säga hur stor andelen är som inte besöker kulturarvsmiljöer.Flertalet lärare i studien uppger att de brukar kontakta guider, museipedagoger eller andra företrädare för kulturarvsmiljön inför ett besök. Besöken är enligt lärarna ofta men inte alltid integrerade med övrig undervisning. Ett annat motiv som lärare anför för att genomföra besöken är att eleverna ska lära sig mera om lokalsamhället och att besöket har att göra med lärarens ambition att ge eleverna lokal förankring, bildning och bidra till deras lokala identitet. Ett betydande antal lärare anför också elevernas lärande som det primära skälet till att besök i kulturarvsmiljöer genomförs. Dessa lärare talar om att mötet med fysiska platser erbjuder konkretion, vilket kontrasteras med det abstrakta historieämnet. Ord som används är till exempel ”visualisera”, ”konkretisera”, ”mer verkligt”, ”levande”. Dessa röster uttrycker att besöken ger en extra dimension till undervisningen och erbjuder en egen unik väg till historisk kunskap.En väsentlig aspekt av skolelevers möte med kulturarvsmiljöer är, som pekades ut av en del lärare ovan, att lärande kan stimuleras och ske med hjälp av flera sinnen. Vi har under analysen av observationer och intervjuer med elever fokuserat på kroppsliga, fysiska upplevelser och har ställt frågan på vilka sätt haptik leder till lärande när unga elever besöker historiska miljöer? Det haptiska lärandet sker på tre sätt. Den första aspekten av haptik handlar om beröring vilket i vårt material visas genom några uppenbart starka upplevelser då eleverna fått arbeta med sina händer. Det andra aspekten, andra kroppsliga erfarenheter, som att vandra, klättra och möta värme, kyla, buller och knott fick också eleverna att reflektera och fundera över livsvillkoren i det förflutna. Även det skolbarnen såg och hörde gjorde starkt intryck på dem under besöken i kulturarvsmiljöerna. I praktiken samspelar många sinnen under besök i en kulturarvsmiljö, varför det lärande vi definierat som baserat på syn och hörsel i praktiken också hänger ihop med lärande genom andra sinnen.Vid flera gruppintervjuer blev det tydligt att eleverna förhandlade med varandra om exkursionernas mening. Denna iakttagelse är i sig en bekräftelse på vårt grundantagande att kulturarv konstrueras genom en process och att besökarna kan finna olika saker meningsfulla. I elevernas tal om besöken i kulturarvsmiljöer finns ett starkt inslag av känslor, inte minst skratt och glädje. Elevernas humoristiska tolkning av händelser och iakttagelser under besöket tyder på att det är deras egen fysiska och mentala erfarenhet som är utgångspunkt när de talar om kulturarvsmiljön, snarare än den historiska berättelse som presenteras av vuxna. Elevernas egna livsvärldsreferenser påverkar hur eleverna relaterar till det förflutna.Genom att lyfta fram materiella aspekter, som kulturarvet, och koppla det till ett teoretiskt perspektiv (affektiva praktiker) har vi i detta projekt kunnat visa på de möjligheter som finns i ett bredare perspektiv på historiskt lärande.
|
|
| 9. |
- Stolare, Martin, 1969-, et al.
(författare)
-
The educational power of heritage sites
- 2021
-
Ingår i: History Education Research Journal (HERJ). - : UCL Press. - 2631-9713. ; 18:2, s. 264-279
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to problematise the use of visits to heritage sites in history education in primary school. The empirical basis for the study is a questionnaire and interviews with teachers in Sweden. Theoretically, the perspective is linked to the discussion of affective practices. The results show the connection that some, but not all, teachers recognise between different forms of historical knowledge. According to these teachers, visits to heritage sites activate the sensory experiences of the pupils, which has a positive impact on the pupils’ learning. Two ideal approaches can be discerned when it comes to the use of visits to heritage sites in history education. Such visits form either a teacher-driven, integral part of the education, or the teacher assigns the display of the site to local guides. The two approaches can be related to the history subject that appears in education, although this is ultimately determined by the educational setting.
|
|
| 10. |
|
|
