| 1. |
|
|
| 2. |
- Udd, Staffan, 1970-
(författare)
-
Informationsdesign i samhällsinformation : fallstudier i ett flerkontextuellt perspektiv
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen har arbetats fram inom ramen för forskningsprofilen Innovation och Design. Temat är informationsdesign i samhällsinformation.Texten tar utgångspunkt i utställningen Toppmötet och debatten går vidare… Utställningen används som en informationsartefakt genom hela avhandlingen. Ytterligare fallstudier inom samhällsinformation knyter an till utställningens tema om massmedier, politik och kommunikationen mellan medborgare och myndigheter.Avhandlingen diskuterar metoden att studera informationsmaterial i tre kontexter: en inre kontext, en närkontext och en yttre kontext. I den inre kontexten studeras informationsmaterialets innehåll och språkliga utformning, i närkontexten den rumsliga och kommunikativa processen och i den yttre kontexten studeras informationsmaterialet i ett socialt och kulturellt sammanhang. Resultatet visar att ett kontextuellt synsätt på informationsmaterial är en framkomlig väg för forskningsarbete inom informationsdesign och att traditionen av kulturstudier ger en lämplig arbetsmetod för detta.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Udd, Staffan, 1970-, et al.
(författare)
-
Rumsligheter i Mälardalen : Platser och representationer
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken handlar om Mälardalen ur ett rumsligt perspektiv. Vi låter ett antal utvalda platser berätta om den allmänna rumsligheten Mälardalen. Vår utgångspunkt är studier av tecken, begrepp och representation. Vi försöker fånga in platsens tecken, vår uppfattning om platsen samt de representationer – de konkreta informationsmaterial vi kan läsa om platsen. Denna metod bygger på Stuart Halls arbete om tecken, begrepp och representation (Hall, 1997). Därmed har vi lagt några få pusselbitar till vår kunskap om hur begreppet och regionen Mälardalen konstrueras. Detta tryck är ett arbete utfört inom ämnet informationsdesign vid utbildningsprogrammet Rumslig Gestaltning vid Mälardalens Högskola. Texterna har utvecklats under mycket kort tid, endast två veckor har använts för text- och bildproduktion. För närvarande heter vår högskola Mälardalens Högskola, enligt en logik om högskolans geografiska placering. Möjligen ger namnet en rättvis beskrivning av vår verksamhet då de flesta studenter, lärare och samarbetsorganisationer också finns i den geografiska region vi kallar Mälardalen. Mälardalen, eller Stockholm- Mälarregionen, består av Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Södermanlands län. Här bor cirka 3 miljoner människor – nästan en tredjedel av Sveriges befolkning. Fram till 2030 väntas befolkningen öka i regionen med 600 000 personer, vilket motsvarar två Malmö. Många bor och arbetar på skilda orter. Den viktigaste pendlingen sker från de andra länen i Mälardalen till Stockholms län. Cirka 50 000 personer pendlar så varje vardag och antalet ökar för varje år (Wijnbladh, 2007). Catharina Karlsson och Maja Petri berättar i kapitlet Tre rum och rörelse om de frustrationer som drabbar tågpendlare i Mälardalen. Alltsedan vår konstruktion av begreppet Mälardalsregionen började ta form för cirka tjugo år sedan har kommunikationsfrågorna varit framträdande. Det finns många situationer att berätta om då den goda visionen om ett välfungerande transportsystem i Mälardalen inte stämmer med den vardagliga verkligheten för resenärerna. Komplikationer med ”signalfel”, omoderna tågvagnar eller ickefungerande och dyra biljettsystem är exempel på transportsystemets dåliga anpassning till användarna. Vid pendling finns koder och tysta överenskommelser mellan passagerare om hur vi förväntas uppträda på tågresan, här syns spår av den nya pendlarkultur som utvecklats i Mälardalen. Den ökade pendlingen i regionen kräver funktionella och effektiva platser. Ett återkommande tema i informationsmaterial om Mälardalen handlar om förflyttning och riktning. Karin Gustafsson skriver om hur planerna för Uppsala resecentrum kommuniceras med allmänheten. Det nya resecentrumet i Uppsala kommer att bli ett viktigt nav för det ökande resandet i regionen och ombyggnationen utgör ett tydligt tecken för denna expansion och rörelse i det stora ”rummet” Mälardalen. En intressant iakttagelse är att de framtida visionerna om hur det nya resecentrumet kommer att se ut kommuniceras starkt medan informationen om hur stadsmiljön kommer att se ut under byggtiden inte presenterats lika tydligt. Det finns också mindre rum, specifika platser i Mälardalen där kultur markeras på ett tydligt sätt. Camilla Thunell och Emma Wodén har studerat en plats för ett särskilt subkulturellt uttryck i Eskilstuna, Café Sylvia på Eskilsgatan är en träffpunkt för en krets som manifesterar sitt kulturella kapital genom användning av caféet. Platsens exklusiva läge vid Eskilstunaån och dess absolut definierade inredningsestetik utgör koder och nycklar till gruppens gemensamma kulturella föreställningsvärld. Mälardalens platser skiljer sig åt i tempo och stämning. Jenny Eriksson och Kathrine Brännman berättar om en miljö där Mälardalens kulturvärden skapas och konserveras, de ställer frågan om vad som syns och vad vi egentligen räknar som kulturarv. De gamla Rademachersmedjorna i Eskilstuna är ett kulturminne som vårdas av Eskilstuna Museer, vid smedjorna finns både ursprungliga och iscensatta miljöer. Besökare upplever en kombination av gamla byggnader, hantverk, utställning och restaurang och detta sammantaget konstruerar historien om platsen Eskilstuna i Mälardalen. Den så kallade Mälarmattan – en karta över Mälardalen stor som en handbollsplan har en intressant funktion för visualisering och offentlig planering för Mälardalsregionen. I det sista kapitlet skriver Staffan Udd om hur denna jättelika informationsartefakt används i sitt sammanhang. Mälardalsrådet är en gemensam intresseorganisation för fem landsting och nära sextio kommuner i regionen. Gränserna för vår region Mälardalen eller Stockholm-Mälardalen vilket vi bör kalla den enligt Mälardalsrådet har expanderat från Stockholm och sträcker sig nu till Gävle i norr, Karlstad i väst och Norrköping i syd. Mälardalen är ännu ingen formell storregion även om planerna för att skapa en sådan diskuteras. Sammantaget ger de olika kapitlen i den här antologin en ögonblicksbild av platser i Mälardalen – med Eskilstuna som utgångspunkt. Staffan Udd Mälardalens Högskola Januari 2008
|
|
| 5. |
- Udd, Staffan, 1970-
(författare)
-
The representation of entrepreneurship and its context
- 2008
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There is a growing genre of public information that is aimed to inspire new business endeavours. The urge to promote the entrepreneurial spirit among us is followed by a flood of information. This paper reports part of findings from a research project on the representations of the entrepreneurial idea. Interviews, observations and information artefacts collected from three community contexts were analysed to discuss the general research question; what knowledge can information artefacts give us on the entrepreneurial discourse? In other words; which different practices of Information Design are applied to construct the entrepreneurial identity? The research project compares practices to promote entrepreneurship in the city of Luton in the UK, Kista Science City in Stockholm and the city of Eskilstuna in Sweden. The research project develops into a discussion on the construction of power, ethnicity, gender and class and how this is expressed in the representations. The academic framework for this research is Information Design with a complementary inspiration from the tradition of Cultural Studies.
|
|
