| 1. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Intressent- och behovsanalys för resvaneundersökningar : resultat från intervjuer och enkätundersökning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige genomförs en nationell resvaneundersökning med viss regelbundenhet med Trafikanalys som ansvarig myndighet. Undersökningen har problem med bortfall, täckning, kostnader och uppgiftslämnarbörda. Ett projekt pågår som syftar till att utveckla nya metoder för att samla in data om personers mobilitet. Projektet är indelat i fem arbetspaket, varav detta arbete är ett. Syftet är att utföra en intressent- och behovsanalys avseende framtida resvaneundersökningar. I detta ingår att identifiera syften och frågeställningar som resvaneundersökningar ska kunna hantera och besvara.Det genomfördes 20 telefonintervjuer och utskick av webbenkät till 142 personer (svar från 81 personer, svarsfrekvens 57 procent). Intressenterna delades in i tre olika grupper: offentlig sektor, forskningsorganisation och övriga aktörer. Tillsammans med egna erfarenheter har en analys gjorts av vad som efterfrågas från den nationella resvaneundersökningen. Frågeställningar som centrala för användare av resvaneundersökningar är val av färdsätt, resans ärende samt mått på hur resvanorna förändras över tid och hur olika grupper reser. För detta behövs både uppgifter om individen och resorna. Utöver detta önskar man bra data på kommunal nivå eller lägre. Dock kan Trafikanalys i nuläget inte erbjuda den möjligheten, men här finns det möjlighet för kommuner, regioner och andra aktörer att välja ett extraurval från den befintliga nationella resvaneundersökningen.
|
|
| 2. |
- Forsberg, Inger, et al.
(författare)
-
Det nya hastighetssystemet : fokusgruppsintervjuer på landsbygd och i tätort
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats beskriva olika trafikantgruppers samt boendegruppers tankar kring de nya hastighetsgränserna gällande framkomlighet och trafiksäkerhet. Genom fokusgrupper har två trafikantgrupper på landsbygd träffats för att diskutera upplevelser av de nya hastighetsgränserna; en grupp med oskyddade trafikanter och en med boende utmed landsväg. I tätort har tre trafikantgrupper träffats; en grupp med oskyddade trafikanter, en med bussförare och en med taxiförare. Sammantaget tycks det som att trafikanter dels uppfattar att hastighetsgränsen förändrats för ofta, dels att det inte alltid finns någon logik bakom hastighetsförändringarna samt att de anses som ”plottriga”.Det är svårt att uttyda om det är skillnader mellan landsbygd och tätort, men det är skillnader i åsikter mellan olika trafikantgrupper; fotgängare tycker visserligen att det är bra med hastighetsgränser men upplever inte att de efterlevs varken i tätort eller på landsbygd. Bilförare uttalar att sänkt hastighet är en dålig åtgärd och nämner vikten av att följa trafikreglerna, boende på landsbygd tänker mer på sin egen bilkörning än att vara fotgängare och anser inte att sänkningarna lett till något positivt. Taxiförare är inte positiva till den sänkta hastighetsgränsen i tätorten eftersom de känner sig stressade av att köra långsammare. Bussförare är mer positiva eftersom de inte känner sig påverkade av den. Fokusgrupperna på landsbygd upplever plottrighet och pekar på en oförståelse varför olika hastighetsgränser införts och en mer negativ än positiv syn på det nya hastighetsgränssystemet framkommer.
|
|
| 3. |
- Frisk, U., et al.
(författare)
-
The Odin satellite - I. Radiometer design and test
- 2003
-
Ingår i: Astronomy and Astrophysics. - 0004-6361 .- 1432-0746. ; 402:3, s. L27-L34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Sub-millimetre and Millimetre Radiometer (SMR) is the main instrument on the Swedish, Canadian, Finnish and French spacecraft Odin. It consists of a 1.1 metre diameter telescope with four tuneable heterodyne receivers covering the ranges 486-504 GHz and 541-581 GHz, and one fixed at 118.75 GHz together with backends that provide spectral resolution from 150 kHz to 1 MHz. This Letter describes the Odin radiometer, its operation and performance with the data processing and calibration described in Paper II.
|
|
| 4. |
- Strålin, Kristoffer, et al.
(författare)
-
Performance of PCR/electrospray ionization-mass spectrometry on whole blood for detection of bloodstream microorganisms in patients with suspected sepsis
- 2020
-
Ingår i: Journal of Clinical Microbiology. - : American Society for Microbiology. - 0095-1137 .- 1098-660X. ; 58:9, s. e01860-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Blood culture (BC) often fails to detect bloodstream microorganisms in sepsis. However, molecular diagnostics hold great potential. The molecular method PCR/electrospray ionization-mass spectrometry (PCR/ESI-MS) can detect DNA from hundreds of different microorganisms in whole blood. The aim of the present study was to evaluate the performance of this method in a multicenter study including 16 teaching hospitals in the USA (n=13) and Europe (n=3). First, on 2,754 contrived whole blood samples, with or without spiked microorganisms, PCR/ESI-MS produced 99.1% true positive and 97.2% true negative results. Secondly, among 1,460 patients with suspected sepsis (sepsis-2 definition), BC and PCR/ESI-MS on whole blood were positive in 14.6% and 25.6% of cases, respectively, with the following result combinations: BC+/PCR/ESI-MS-, 4.3%; BC+/PCR/ESI-MS+, 10.3%; BC-/PCR/ESI-MS+, 15.3%; and BC-/PCR/ESI-MS-, 70.1%. Compared with BC, PCR/ESI-MS showed the following sensitivities (coagulase-negative staphylococci not included): Gram-positive bacteria, 58%; Gram-negative bacteria, 78%; and Candida species, 83%. The specificities were > 94% for all individual species. Patients treated with prior antimicrobial medications (n=603) had significantly increased PCR/ESI-MS positivity rates compared with patients without prior antimicrobial treatment, 31% vs 22% (p<0.0001), with pronounced differences for Gram-negative bacteria and Candida species. In conclusion, PCR/ESI-MS showed excellent performance on contrived samples. On clinical samples, it showed high specificities, moderately high sensitivities for Gram-negative bacteria and Candida species, and elevated positivity rates during antimicrobial treatment. These promising results encourage further development of molecular diagnostics on whole blood for detection of bloodstream microorganisms in sepsis.
|
|
| 5. |
- Ullberg, Martin, et al.
(författare)
-
Att främja gåendet : resultat från en enkätstudie
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är den tredje i projektet ”Planering och utformning för ett ökat gående”. Den redovisar resultat från en enkätstudie om gåendes förflyttningsvanor och åsikter om goda och mindre goda miljöer för gående. Studien är genomförd i fem orter – Luleå, Östersund, Västerås, Älmhult och Båstad. Enkäten innehöll frågeställningar kring hur ofta personer rör sig som gående, skälen till att personer förflyttar sig som gående, varför personer väljer att gå i vissa specifika miljöer samt nöjdhet kring planering för gående. Studien har behandlat människors gående, vad som upplevs som positivt med gåendet, och vad som hindrar människor från att gå. Ett resultat är att många färdas till fots till arbete eller skola. Särskilt tydligt är att människor tycker om att färdas till fots, och också ofta går på fritiden för rekreation och motion.
|
|
| 6. |
- Varhelyi, Andras, et al.
(författare)
-
Utvärdering av programmet Intelligent Vehicle Safety Systems (IVSS)
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fokus för den föreliggande utvärderingen har legat på yttre effekter (d.v.s. om man gjort rätt saker) av forsknings- och utvecklingsprogrammet om fordons- och trafiksäkerhet kallat IVSS (Intelligent Vehicle Safety Systems) och som pågick från år 2003 till år 2010. Utvärderingsgruppen genomförde en systematisk genomgång av ett urval (13) av slutrapporter för enstaka IVSS projekt. Det gjordes vidare intervjuer med aktörer, såsom företagsrepresentan-terna i Programråd, Beredningsgrupp samt projektledare och slutligen gjordes en sammanställning av den förväntade samhällsnyttan av de olika projekten. Av intervjuerna framgår att få har kunnat ge något tydligt svar när det gäller effekter och introduktion. Många svarar istället att kunskapsuppbyggnaden får ses på lång sikt. Man kan därför inte vänta sig några påtagliga resultat inom fem år, som sades vara ett mål för IVSS-programmet. Eftersom skattningar av effekter inom fem år på detta osäkra underlag skulle ha begränsat värde har vi valt att istället vända på resonemanget och genomföra räkneexempel där vi försöker ta reda på vad som skulle behöva inträffa på kort eller lång sikt för att motivera IVSS-programmet enbart utifrån framtida trafiksäkerhetsvinster och kostnad för utrustning. Metodiken vid beräkningarna illustreras av bilden nedan. Med tillgång till all kunskap inom IVSS-programmet skulle räkneexemplen kunna göras ännu bättre.
|
|
