| 1. |
- Atkinson, Lucy, et al.
(författare)
-
The Environment and Political Participation in Science Education
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- There is increasing attention to the role of education in teaching environmental issues such as climate change (Teach the Future, n.d.). Whilst environmental issues are science-dependent, science is not sufficient to respond to today’s environmental challenges. Yet internationally, science and geography are those subjects most likely to include environmental content (UNESCO, 2021). In England, students can expect to learn about environmental challenges including climate change, biodiversity and pollution during their compulsory science education (DfE, 2013). These topics are often controversial, rife with moral tensions (Zeidler, Herman, & Sadler, 2019), and characterised by both descriptive facts and normative values. The values often deal with solutions to the problems, what kind of actions can be taken on an individual or societal level and even what kind of society is preferred. This makes the issues both scientific and political. Yet little is known about how politics enters the science classroom. In this study, we aim to understand how environmental politics enters the classroom, and how science teachers address different approaches to political participation with their students.In order to develop democratic environmental governance, there is a need for representation of different groups of people, opportunities for participation and for spaces for deliberation (Lidskog & Elander, 2007), i.e. for politics. Schools are potential sites for participation and deliberation and for learning democracy (Biesta & Lawy, 2006). Politics can be defined in different ways, from a narrow focus on electoral processes to broader conceptualisations which include different ways of making decisions and shaping power relations. In this study, we are concerned with power and social change (Dahl & Stinebrickner, 2003) i.e. “the capacity for agency and deliberation in situations of genuine collective or social choice” (Hay, 2007, p. 77) through science education. This definition of politics goes beyond electoral and party politics and includes activities outside formal political institutions. This is in accordance with Heywood (1999)’s characterisation of politics as an a social activity that arises out of interaction between or among people, which develops out of diversity (the existence of different interests, wants, needs and goals), and which relates to collective decisions which are regarded as binding upon a group of people. Carter (2018) identifies the environment as a policy problem for several reasons, including that the environment can be considered a public good, with complex and interdependent relationships between people and ecosystems acting across national borders with consequences felt into the future.This characterisation of politics is relevant to the study context as education is a social activity which brings together people with different views, interests and goals in relation to the environment, and it is a context in which collective decisions can be made, for example, about how the school function, what is taught (and how), and what actions or outcomes are desirable as a result of education. Not all of these actions and outcomes can be considered political and we see politics as related to societal engagement and political participation more broadly. Ekman and Amnå (2012) have developed a typology of different forms of participation in society. They distinguish between (a) non-participation (disengagement); (b) civic participation (latent political), whether social involvement or civic engagement; and (c) political participation (manifest political), which can be formal political participation or activism. Each of these three types of participation are further classified in terms of individual and collective forms. In this study, we use Ekman and Amnå’s (2012) typology to understand the ways in which teachers address the political dimensions of the environment in school science. The research question we set out to explore in the study is: how do science teachers address political participation in science education?Methodology, Methods, Research Instruments or Sources UsedAn exploratory qualitative approach was used to understand science teachers’ perceptions and approaches to environmental politics. We focused on science teachers with responsibility for teaching students aged 11-16 in England because we were interested in what students experience during their compulsory secondary science education, where the curriculum demands that they learn about ecosystems and the environment.A deductive approach to instrument design was used, drawing on Ekman and Amnå’s (2012) typology of latent and manifest political participation and non-participation (see Table 1 above) in the design of the interview guide and in the analysis of data to understand the ways in which politics enters the science classroom. Given the potentially sensitive nature of some of the questions, we used one-to-one interviews, conducted online to increase the geographical reach, and minimise the need for travel. The interview guide contained open-ended questions on science teachers’ perspectives on and experiences of teaching environmental politics in science education. We deliberately did not ask about educational policy; only about teachers’ own experiences, practices, personal perspectives and barriers they encountered. Participants were provided with an infographic using examples from Ekman and Amnå’s (2012) typology and asked to mark ways of participating in society which they had:planned and taught (green); mentioned in passing or in response to a question from a student (orange); and, never addressed (red). The interview focused on reasons for these decisions. Interviews were conducted by three members of the research team and took place in January - June 2022. Each lasted approximately 1 hour.Interviews with 11 teachers were recorded and transcribed and interpretive phenomenological analysis (IPA) (Smith, 2004) used to analyse the data. This approach aims not at generalisation but rather to understand how individuals make sense of their own experiences (Guihen, 2019), namely, how politics enters the science classroom. IPA is typically used to generate meaningful insights from a small dataset, often in psychology and health sciences. It is appropriate here because it provides a way to understand how participants make sense of their social world, it allows for diversity of perceptions rather than looking for a single objective truth and it allows researchers to interpret these experiences and understand the perspective of an insider and then interpret what it means for them to have this perspective (Reid, Flowers, & Larkin, 2005). An iterative approach to data analysis was used, with reflexive discussions between each stage of analysis. Conclusions, Expected Outcomes or FindingsTeachers participating in this study saw a place for politics in science education. However, it was described as almost absent in lessons. Teachers were more likely to discuss individual, legal, forms of participation, focusing on civil (latent political) actions rather than collective, manifest forms of participating. Even when politics enters the classroom, it tends to be students rather than teachers who introduce the topic, unless there are links to the curriculum or other legal and political frameworks. Policy (national and school) and colleague and student perceptions prevented teachers from planning to discuss manifest forms of political participation with students. Politics (especially collective aspects) are experienced as off-limits to teachers in the study. This post-political logic distances people (here, young people but also teachers) from involvement in decision-making and reduces their capacity to be involved in environmental decision-making now and in the future. These absences, we argue, contribute to a broader societal trend which closes off spaces to discuss and celebrate disagreement (Blühdorn & Deflorian, 2021), and which diminish the potential for young people to learn democracy. In order to develop democratic governance of environmental issues, there is a need for representation, opportunities for participation and for spaces for deliberation (Liskog & Elander, 2007). Schools are in many ways ideal sites to encourage political participation as they are shared spaces of learning - both about forms of participation but also how to participate and to deliberate across disagreement, or as one of the teachers in this study put it ‘we need to teach them how to use their voice properly and how to be heard’. This requires those who are in positions where they can act to listen to these voices and engage in deliberation and bring politics - as the capacity to deliberate and make collective decisions - into the science classroom.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Caiman, Cecilia, et al.
(författare)
-
Didaktiska perspektiv på hållbar utveckling
- 2018
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Kapitlet ger en introduktion till lärande i hållbar utveckling. Det görs genom att ge en bild av hur de komplexa och ämnesövergripande hållbarhetsfrågorna kan karaktäriseras. Kapitlet lägger vikt vid att diskutera och problematisera de viktiga frågorna, varför behövs en undervisning i hållbar utveckling, vad ska undervisningen innehålla samt hur ska den organiseras.
|
|
| 4. |
- Caiman, Cecilia, et al.
(författare)
-
Hela skolan för hållbar utveckling
- 2018
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Den här delen avslutar modulen samtidigt som den blickar framåt mot arbetslagets och skolans utveckling. Syftet med delen är att bidra till hur skolans personal kan arbeta med att utveckla en skola som har som mål att i verksamheten som helhet arbeta med hållbarhet.I delen presenteras en modell för hur en skola kan arbeta med skolutveckling som en demokratisk process. Delen diskuterar Framtidsverkstad, som är en metod för att starta en förändringsprocess. Den visar ett exempel från en skola och hur ett arbetslag genomför en framtidsverkstad. Ni får även möjlighet att pröva att genomföra en framtidsverkstad på den egna skolan. Delen tar också upp idéer om organisationsförändring.
|
|
| 5. |
- Dunlop, Lynda, et al.
(författare)
-
Treading carefully : the environment and political participation in science education
- 2024
-
Ingår i: Cultural Studies of Science Education. - Dordrecht : Springer Netherlands. - 1871-1502 .- 1871-1510.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Politics and science are inextricably connected, particularly in relation to the climate emer-gency and other environmental crises, yet science education is an often overlooked site forengaging with the political dimensions of environmental issues. This study examines howscience teachers in England experience politics—specifically political participation—inrelation to the environment in school science, against a background of increased obstruc-tion in civic space. The study draws on an analysis of theoretically informed in-depth inter-views with eleven science teachers about their experiences of political participation in rela-tion to environmental issues. We find that politics enters the science classroom primarilythrough informal conversations initiated by students rather than planned by teachers. Whenplanned for, the emphasis is on individual, latent–political (civic) engagement rather thanmanifest political participation. We argue that this is a symptom of the post-political condi-tion and call for a more enabling environment for discussing the strengths and limitationsof different forms of political participation in school science. © The Author(s) 2024
|
|
| 6. |
- Eriksson, Helena, 1978-, et al.
(författare)
-
Strategier för höjd utbildningsnivå : Slutrapport från en studie i Falkenbergs kommun
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien är att undersöka och förstå den bristande utbildningsbenägenheten i Falkenbergs kommun utifrån de ungas perspektiv. Studiens frågeställningar är:– Hur definierar unga ett ”framgångsrikt” liv och vilka vägar har de för att nå dit?– Vad har unga för attityd till högre utbildning?– Vilken betydelse har omgivningen (hem, skola, arbetsmarknad) för de ungas utbildnings- och framtidsval?För att fånga studiens syfte så allsidigt som möjlig valdes ett upplägg med fyra delstudier där ett flertal olika aktörer fick möjlighet komma till tals, så som unga, skolpersonal, arbetsförmedlare och företrädare för arbetslivet. Den första delstudien består av en enkätstudie bland unga i tre åldersgrupper; grundskoleelever i årskurs nio, gymnasieelever i avgångsklasserna på tredje året och 25-åringar. I den andra delstudien fördjupas resultaten från enkätstudierna bland unga genom intervjuer med ett flertal 25-åringar med anknytning till Falkenbergs kommun. Den tredje delstudien består av intervjuer med föräldrar tillsammans med sina barn samt med lärare och studie- och yrkesvägledare. Den fjärde delstudien består av en enkätstudie bland företrädare från det privata och kommunala näringslivet i Falkenbergs kommun samt intervjuer med arbetsförmedlare.Resultatet av studien visar att den dominerande synen på högre utbildning i Falkenberg är att det är ett medel för att få ett arbete, även om det också i viss utsträckning framkommer perspektiv på högre utbildning som något som leder till personlig utveckling och mer kunskap. Det senare perspektivet står främst de unga som studerar eller har studerat på högskola eller universitet för. Den sammantagna bilden som ges av de unga, lärare, studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare och näringslivet, är att Falkenberg är en kommun där högre utbildning inte värderas så högt och att Falkenberg inte är en kommun där högre utbildning är särskilt betydelsefullt. Högre utbildning ses inte av unga i Falkenberg som så betydelsefullt för att skapa sig vad man själv anser vara ett bra och framgångsrikt liv. De unga värderar främst fritid, vänner och trygghet i form av till exempel arbete med stabil inkomst för ett gott liv. Detta förefaller vara möjligt att uppnå utan högre utbildning för dem som bor i Falkenberg. Särskilt gäller detta för männen, vilka prioriterar att bygga upp ett kontaktnät för att erhålla ett arbete i Falkenberg. Denna strategi är gångbar då den del av näringslivet som inte värderar högre utbildning bland sin personal tenderar att rekrytera män i sitt eget kontaktnät. Kvinnor däremot ser i högre utsträckning vikten av att vidareutbilda sig, men har då svårt att se möjlighet till karriär i Falkenberg.Studien visar, liksom tidigare forskning, att socioekonomiska faktorer och kön påverkar motivation och benägenheten att studera vidare på högskola eller universitet. De unga som har föräldrar som har högre utbildning är mer benägna att själva studera på högskola eller universitet och flickor/kvinnor studerar i högre utsträckning på högskola eller universitet än pojkar/män. Utöver dessa faktorer har anknytning till Falkenberg en betydelse för de ungas motivation och utbildningsval. Har man minst en förälder som är född utanför Falkenberg ökar motivationen att studera vidare. De som är motiverade till högre studier vill i stor utsträckning flytta från Falkenberg och de (25-åringar) som har flyttat från Falkenberg har högre utbildningsnivå än de som bor i Falkenberg.Studien visar att unga som är engagerade i sina studier i grund- och gymnasieskolan ofta också uppger att de är motiverade till högre studier. De sammantagna resultaten synliggör att stödet från vuxna, speciellt föräldrar och lärare, i de ungas studier har avgörande betydelse för deras engagemang i studierna. Föräldrar med högre utbildning stöttar oftare sina barn i deras skolarbete än föräldrar utan sådan utbildning. Om föräldrarna inte har tillräckliga kunskaper för att stötta sina barn blir stödet från vuxna i skolan avgörande för deras studiemotivation. Resultaten visar att flickor inte är lika beroende av stödet i hemmet eftersom de i högre utsträckning än pojkarna svarar att de får stöd av lärare. Det framgår att lärarna känner till att flickorna få mer stöd men upplever en avsaknad av strategier för stötta pojkar att bli mer engagerade i sina studier.Studien visar att en övervägande majoritet av grundskole- och gymnasieeleverna är osäkra på sitt val av framtida utbildning och yrke. Valet att studera på högskola eller universitet görs många gånger redan vid valet av gymnasieprogram, även om det i vissa fall har gjorts senare. Många unga uttrycker en påtaglig avsaknad av stöd från omgivningen, i synnerhet från vuxna i skolan, när det gäller val av yrke och utbildning. Lärarna och studie- och yrkesvägledarna beskriver hur de bör vara aktiva i förhållande till att få eleverna att tänka på framtiden samtidigt som de anser att de ska vara passiva i förhållande till att påverka och styra eleverna, exempelvis till att gå vidare till högre studier. Lärarna uppger att frågor som rör framtidsval berörs utanför ordinarie undervisning eftersom de inte anser att de har stöd i det styrande regelverket för att ta upp frågan om framtiden (inkluderat högre studier) inom ramen för undervisningen. De beskriver att det saknas strategier kring att belysa frågor som rör arbetsliv och högre studier. Samtidigt framhåller studie- och yrkesvägledarna att de saknar strategier för att möta dagens unga som de beskriver som okunniga om arbetsliv och utbildning och därmed allt för omogna för att göra några framtidsval. Sammanfattningsvis åläggs de unga ett stort eget ansvar för sina utbildnings- och framtidsval parallellt med att vuxenvärlden saknar strategier för att öka unga kunskaper om deras framtida möjligheter och abdikerar på grund av sin rädsla för att påverka.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Helena, 1978-, et al.
(författare)
-
Young people, higher education and choice : The lack of support from guidance counsellors and teachers
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In a changing and complex world, young people are expected to make decisions and choices regarding their education and future. The purpose of this paper is to illustrate how guidance counsellors and teachers view their role in supporting students in these choices, and how young people regard the support they receive and have received during their years in school. The empirical data used in this paper is part of a larger study conducted in a municipality in Sweden. Interviews with teachers, guidance counsellors and young adults who live in or grew up in the municipality are presented and analysed in the paper. The empirical data also consists of surveys with students in their ninth year as well as students in their last year at school. The analysis is based on Pierre Bourdieu’s theory of field, capital and habitus. The analysis shows that there are differences in how the professionals and the young people view the support regarding education and the future. Young people feel that they have received little support from the school and want more guidance/help from teachers and guidance counsellors regarding their educational choices and their future. From the professionals’ side, there is an explicit fear of influencing the young and therefore they take a more passive approach. How to understand this fear and its consequences from a gender and class perspective is discussed in the conclusion of the paper.
|
|
| 8. |
- Hasslöf, Helen, et al.
(författare)
-
Konsekvenser av handlande i en komplex värld
- 2018
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Syftet med delen är att bidra till hur skolan kan arbeta med komplexa sammanhang, människans betydelse i förhållande till lokala och globala perspektiv av påverkan och ansvar, betydelsen av hur vi tolkar kunskaper genom olika värdegrunder och vilken betydelse vi ger individens handlingar. Det konkretiseras med exempel på fördelar och nackdelar med olika val. Det förs även resonemang om hur människans handlingar bidrar till och ifall de har betydelse för en hållbar utveckling i en komplex värld.Deltagarna får genomföra en undervisning som bygger på livscylelanalys (LCA) och redogöra för den. Erfarenheterna används för ämnesövergripande diskussioner om hur undervisningen kan utvecklas.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
