| 1. |
- Andersson, Kristina, et al.
(författare)
-
Smarta urbana trafikzoner : en del av den flexibla staden där fordon rör sig på människors villkor - resultatrapport steg 2
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Smarta urbana trafikzoner har genomfört tre demonstrationer av smarta zoner som kan bli ett kraftfullt verktyg för att bidra till tystare, säkrare och hälsosammare urbana miljöer. Den smarta zonen bygger på digitala verktyg såsom uppkopplade sensorer och geofencing. Ett geofence är ett digitalt definierat område där fordonet styrs av digitalt uppsatta regler, vilket möjliggör kontroll av hur ett fordon körs inom zonen, utan mänsklig inblandning.
|
|
| 2. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Rumble Strips, Continuous Shoulder, and Centerline
- 2021
-
Ingår i: International Encyclopedia of Transportation. - Oxford : Elsevier. ; , s. 549-553
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rumble strips in the center of two-lane rural roads and on the shoulder of motorways are a countermeasure aimed to help drivers who unintentionally are about to leave the lane, for example, due to fatigue or inattention. Rumble strips are widely used. They are installed in the raised profile or as in-ground (milled or pressed). The design varies in width, depth, length, and design. The most effective are the in-ground ones. Evaluations show an effect of 10% reduction of all injury crashes and 37% reduction on target crashes (head-on, single crashes to the left, etc.). Rumble strips contribute to speed reduction of 2–5 km/h and an increased distance to them with 10–15 cm, something that is good for vehicle-to-vehicle interactions, but less good for pedestrians and cyclist using the shoulder. To summarize, rumble strips save lives to a rather small cost in relation to other infrastructure-based countermeasures.
|
|
| 3. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
The alerting effect of hitting a rumble strip--a simulator study with sleepy drivers.
- 2008
-
Ingår i: Accid Anal Prev. - : Elsevier BV. - 1879-2057 .- 0001-4575. ; 40:6, s. 1970-6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The alerting effect of hitting a rumble strip--a simulator study with sleepy drivers.Anund A, Kecklund G, Vadeby A, Hjälmdahl M, Akerstedt T.Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, SE-177 71 Stockholm, Sweden. anna.anund@vti.seA moving base driving simulator experiment was carried out in order to investigate the effects of milled rumble strips on driver fatigue. There were rumble strips both at the edge line and centre line. Four different physical designs of milled rumble strips (yielding noise values from 1.5 to 16 dBA) and two placements on shoulder were used in the experiment. Sound and vibrations from real milled rumble strips were reproduced in the simulator. In total 35 regular shift workers drove during the morning hours after a full night shift. The main results showed an increase in sleepiness indicators (EEG alpha/theta activity, eye closure duration, standard deviation of lateral position, subjective sleepiness) from start to before hitting the rumble strip, an alerting effect in most parameters (not subjective sleepiness) after hitting the strip. The alertness enhancing effect was, however, short and the sleepiness signs returned 5 min after the rumble strip hit. Essentially no effects were seen due to type of strip. It was concluded that various aspects of sleepiness are increased before hitting a rumble strip and that the effect is very short-lived. Type of strip, as used in the present study did not have any effect.
|
|
| 4. |
- Hurtig, Per, et al.
(författare)
-
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2022 : Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2030
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det svenska trafiksäkerhetsarbetet utgår från Nollvisionen och etappmål på vägen dit. Det nuvarande etappmålet för vägtrafiken innebär en halvering av antalet omkomna, från 266 (medelvärde 20172019), till max 133 omkomna år 2030. Etappmålet innebär också att antalet allvarligt skadade i vägtrafiken ska reduceras med 25 procent utifrån ett motsvarande utgångsvärde.I denna rapport redovisas och analyseras utvecklingen av säkerheten i vägtrafiken utifrån utpekade indikatorer och antalet omkomna. Antalet allvarligt skadade redovisas inte då en ny metod för bortfallsuppräkning av antalet allvarligt skadade tas fram under 2023. Utöver beslutade nationella etappmål finns även ett etappmål på EUnivå som innebär en halvering av antalet omkomna till 2030, jämfört med 2019.
|
|
| 5. |
- Hurtig, Per, et al.
(författare)
-
Analysis of road safety trends 2022 : Management by objectives for road safety work towards the 2030 interim targets
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Swedish road safety work is based on Vision Zero and designated interim targets to track progress towards its achievement. The current interim target for road safety is to halve the number of fatalities from 266 (the average annual number 20172019) to a maximum of 133 fatalities in 2030. The interim target also specifies that the number of seriously injured on the roads is to be reduced by 25 per cent from a corresponding number.This report describes and analyses current road safety trends in terms of road safety performance indicators and the numbers of fatalities. The number of seriously injured is not reported, as a new method for non-response compensation of the number of seriously injured is being developed in 2023. In addition to the adopted national interim targets there is also an interim target at the EU level that specifies a halving, by 2030, of the number of fatalities recorded in 2019.
|
|
| 6. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Effectiveness and acceptability of milled rumble strips on rural two-lane roads in Sweden
- 2017
-
Ingår i: European Transport Research Review. - : Springer. - 1867-0717 .- 1866-8887. ; 9:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: The study sought to estimate the effects of centreline milled rumble strips on rural two-lane roads in Sweden in a wide perspective. Traffic safety effects (i.e., fewer crashes and injuries), driver experience, and driver opinions of centreline milled rumble strip usage on rural roads are investigated.Methods: To evaluate the traffic safety effects, an Empirical Bayes study comparing the outcome before and-after the introduction of rumble strips was conducted. This study is based on data from 2003–2012 from the Swedish national traffic accident database, STRADA. To capture driver experience and opinions about milled centreline rumble strips, focus groups and road-side interviews were performed.Results: The results indicate a significant decrease in all types of severe injury crashes, a 20% (±13%) reduction in the number of fatalities and seriously injured people (all crash types) and a 27% (±18%) reduction in the number of fatalities and severely injured people in single-vehicle crashes. Participants in focus groups and road-side interviews generally favoured centreline rumble strips on rural roads, and up to 90% of the interviewed motorcyclists and commuters stated that the rumble strips would help improve traffic safety.Conclusions: Rumble strips in the centre of two-lane rural roads are a countermeasure to help drivers who are unintentionally about to leave the lane, for example, due to sleepiness or inattention. Based on the results of this study, installing centreline milled rumble strips on two-lane rural roads 8–10 meters wide is a measure to consider to increase safety.
|
|
| 7. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien redovisar den tredje mätningen som följer upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. Resultaten visar att de genomsnittliga reshastigheterna ligger under gällande hastighetsgräns, men att bristande hastighetsefterlevnad fortfarande är ett problem. År 2009 fattades ett riksdagsbeslut som innebar ett mål att antalet dödade i vägtrafiken skulle halveras mellan åren 2007 och 2020. En av indikatorerna för att följa utvecklingen är ”hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet”. Ett delmål är att minst 80 procent av trafikarbetet ska ske inom gällande hastighetsgräns. År 2012 var startår för mätserien och under 2015 genomfördes den tredje uppföljande mätningen.
|
|
| 8. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. År 2012 var startår för mätserien och under 2014 genomfördes den andra uppföljande mätningen. Enbart det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser mellan 40 km/tim och 70 km/tim studerades. Mätningarna genomfördes under september månad i 23 olika orter. Resultaten visar att för alla fordon år 2014 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 49 km/tim. Vad gäller andelen överträdelser var det totalt sett 37 procent av den studerade trafiken som körde över gällande hastighetsgräns år 2014, det vill säga 63 procent höll hastighetsgränsen. Hastighetsefterlevnaden var sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där 54 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 61 procent, på 60 km/tim var det 68 procent och på 70 km/tim var det 77 procent som höll hastighetsgränsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomsnittliga reshastigheterna i tätort ligger under gällande hastighetsgräns, men bristande hastighetsefterlevnad är fortfarande ett problem. För att nå målet att 80 procent av trafiken ska följa gällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med lägre hastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 9. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är dels att utveckla en metod för att följa upp förändringar av trafikanternas hastigheter på det kommunala huvudvägnätet i tätort, dels att redovisa resultaten av trafikanternas hastighetsnivåer och hastighetsefterlevnad efter de två första årens mätningar. Resultaten visar att 2013 var den genomsnittliga reshastigheten 49,3 km/tim. För hastighetsgräns 40 km/tim är reshastigheten 39,2 km/tim, för hastighetsgräns 50 km/tim 46,9 km/tim, för hastighetsgräns 60 km/tim 54,9 km/tim och på 70 km/tim är den genomsnittliga reshastigheten 61,9 km/tim. Jämför man med 2012 har det inte skett några signifikanta förändringar av reshastigheten. Det är en stor spridning mellan hastighetsnivåerna för de olika punkterna inom varje hastighetsgräns, vilket är naturligt i tätort då det är många andra faktorer såsom till exempel korsningstäthet, vägbredd, förekomst av gatuparkering och gångbanor, förutom skyltad hastighetsgräns som påverkar trafikanternas hastighetsval. Vad gäller andelen överträdelser så är det totalt sett 37 procent av den studerade trafiken som kör över gällande hastighetsgräns år 2013, det vill säga 63 procent håller hastighetsgränsen. Hastighetsefterlevnaden är sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där 53 procent av trafiken håller hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim är det 61 procent, på 60 km/tim 69 procent och på 70 km/tim 77 procent som håller hastighetsgränsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att för att nå målet att 80 procent av trafiken följer gällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med lägre hastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 10. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar år 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. År 2012 var startår för mätserien och under 2017 genomfördes den femte uppföljande mätningen. Enbart det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser 40–70 kilometer i timmen studerades. Mätningarna genomfördes under september månad på 23 orter i Sverige.Resultaten visar att för alla fordon år 2017 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 47 kilometer i timmen. Vad gäller efterlevnaden av hastighetsgränserna var det totalt sett 67 procent av den studerade trafiken som höll hastighetsgränsen år 2017. Hastighetsefterlevnaden är sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 kilometer i timmen där endast 53 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 kilometer i timmen var det 66 procent, på 60 och på 70 kilometer i timmen var det 81 procent som höll hastighetsgränsen. I årets mätningar ligger resultaten för 60 och 70 kilometer i timmen därmed på den målnivå om 80 procents hastighetsefterlevnad som finns för år 2020. Om hastigheterna i de studerade punkterna 2017 jämförs med hastigheterna uppmätta 2016 kan vi inte notera någon signifikant skillnad.Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomsnittliga reshastigheterna i tätort ligger under gällande hastighetsgränser, men bristande hastighetsefterlevnad är fortfarande ett problem, framförallt på gator med hastighetsbegränsning 40 kilometer i timmen. För att nå målet att 80 procent av trafiken ska följa gällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med låg hastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
