| 1. |
- Joshi, Peter K, et al.
(författare)
-
Directional dominance on stature and cognition in diverse human populations
- 2015
-
Ingår i: Nature. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 523:7561, s. 459-462
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Homozygosity has long been associated with rare, often devastating, Mendelian disorders, and Darwin was one of the first to recognize that inbreeding reduces evolutionary fitness. However, the effect of the more distant parental relatedness that is common in modern human populations is less well understood. Genomic data now allow us to investigate the effects of homozygosity on traits of public health importance by observing contiguous homozygous segments (runs of homozygosity), which are inferred to be homozygous along their complete length. Given the low levels of genome-wide homozygosity prevalent in most human populations, information is required on very large numbers of people to provide sufficient power. Here we use runs of homozygosity to study 16 health-related quantitative traits in 354,224 individuals from 102 cohorts, and find statistically significant associations between summed runs of homozygosity and four complex traits: height, forced expiratory lung volume in one second, general cognitive ability and educational attainment (P < 1 × 10(-300), 2.1 × 10(-6), 2.5 × 10(-10) and 1.8 × 10(-10), respectively). In each case, increased homozygosity was associated with decreased trait value, equivalent to the offspring of first cousins being 1.2 cm shorter and having 10 months' less education. Similar effect sizes were found across four continental groups and populations with different degrees of genome-wide homozygosity, providing evidence that homozygosity, rather than confounding, directly contributes to phenotypic variance. Contrary to earlier reports in substantially smaller samples, no evidence was seen of an influence of genome-wide homozygosity on blood pressure and low density lipoprotein cholesterol, or ten other cardio-metabolic traits. Since directional dominance is predicted for traits under directional evolutionary selection, this study provides evidence that increased stature and cognitive function have been positively selected in human evolution, whereas many important risk factors for late-onset complex diseases may not have been.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Industrin och pandemin
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) utses av Industriavtalets parter och består av fristå- ende ekonomer. Varje år tar IER fram en rapport på uppdrag av parterna. I år fick man i uppdrag att analysera pandemins långsiktiga effekter på svensk industri, sambanden med trender inom geopolitik, handelspolitik, klimatpolitik och hållbarhetsfrågor samt vilken betydelse statens motåtgärder haft. Kapitel 1 fokuserar på den inledande och mest dramatiska fasen av krisen, med betoning på konsekvenser för industrin samt effekten av de statliga åtgärder som inrättats för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av krisen. Kapitlet avslutas med en diskussion om åtgärderna varit tillräckliga och de risker som finns med en långvarig stödpolitik. Kapitel 2 tar upp pandemin tillsammans med en rad andra omvärldsfaktorer som kastar sin skugga över den internationellt verksamma delen av näringslivet som motsättningarna USA-Kina, oenigheten om klimatpolitiken samt störningarna av de internationella leveranskedjorna. Rapporten ställer och försöker också besvara frågan om industrin kommer att få en ny spelplan. Kapitel 3 gör avspark i de exceptionellt stora krispaketen globalt och diskuterar vad det trendskiftet får för konsekvenser för den ekonomiska politiken på tio års sikt samt de effekter det kan ge på inflation och makroekonomisk stabilitet.
|
|
| 4. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Industriunder omvandlingstryck: Regional närvaro, klimatutmaningar och globaliseringskritik
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) har fått i uppdrag att beskriva och analysera ett antal faktorer som har betydelse för industrin och för den svenska ekonomin. Flera av de senaste årens rapporter från IER har beskrivit industrins betydelse för Sverige. I den här rapporten tar vi upp vad industrin betyder regionalt och visar hur betydelsefull industrin är för landets mindre regioner. Det finns en relativt stor samstämmighet i Sverige om att landet gynnats av globaliseringen. På senare år har globaliseringen dock ifrågasatts från flera håll. Vi tar upp riskbilderna kring protektionism samt Kina och andra tillväxtländers användande av statsapparaten för att gynna det egna näringslivet. En annan riskbild utgör klimatförändringarna. Vi beskriver hur initiativ växer fram för att göra industrin till en del av lösningarna i stället för en del av problemet. I storstäderna har vi fått en sättning på bostadsmarknaden. Utgör det ett hot även mot industrin och den svenska ekonomin? Rapporten avslutas med ett kapitel om den omställningsförmåga som krävs för att hantera en föränderlig omvärld. Kan ökad omställningsförmåga förvandlas till stärkt konkurrenskraft?
|
|
| 5. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Långsiktiga trender: klimatet, teknologin, demografin och produktiviteten
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) utses av Industriavtalets parter och består av fristående ekonomer. Varje år tar IER fram en rapport på uppdrag av parterna. I år fick man i uppdrag att inför kommande avtalsrörelse beskriva och analysera ett antal faktorer som har betydelse för industrin och för den svenska ekonomin på lång sikt. Av stor betydelse är vad man kan vänta sig för utveckling för den globala ekonomin under det kommande decenniet och hur relevanta erfarenheterna från det decennium som nu går mot sitt slut är. De två första kapitlen i den här rapporten handlar om detta. I kapitel 2 analyserar vi den vikande produktivitetstillväxten och försöker besvara frågan om det är en bestående trend. I kapitel 3 tar vi upp åldrandet och de medföljande demografiska förändringarna samt migrationens effekter. Den snabba teknikutvecklingen skapar både möjligheter och utmaningar. IER har tagit upp flera olika ämnen på det temat i sina senaste rapporter. I kapitel 4 tar vi upp artificiell intelligens och ställer frågan om det blir en teknologi som kan ändra på spelplanen. Redan i förra årets rapport tog vi upp riskbilderna kring protektionism och klimatförändringarna. Vi fortsätter den analysen i i kapitel 5 och ställer frågan om handelskrig eller klimatförändringarna till och med kan utlösa en ekonomisk kris.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Vartiainen, Juhana
(författare)
-
Ny lönebildning och nya partsrelationer
- 2007
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet, Arbetsvetenskap. - 1400-9692. ; 13:3-4, s. 57-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En väsentlig styrka i den nordiska lönebildningsmodellen är att arbetsron cementeras i centrala avtal så att lokala konflikter kan undvikas, vilket också gynnar investeringar. I en ekonomi med starka och stora fackförbund är det också nyttigt att det sker någon typ av informell samordning kring den lämpliga genomsnittliga löneökningstakten. En sådan samordning utesluter inte en individuell och flexibel lönebildning på lokal nivå.
|
|
