| 1. |
- Arvidsson, Maria, 1970-, et al.
(författare)
-
En ojämlik skolplikt? : Problematisering av skolfrånvaro i en decentraliserad skola
- 2020
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 29:1, s. 7-24
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- All children in Sweden have the right to attend school from the year they reach the age of six. But are all children obliged to be there? Sweden have had compulsory schooling since the end of the 19th century. This means that there is an obligation to be in the school and attend its activities. A changed governance of the school during the last decades of the 20th century, from centralized to decentralized, opened up for the possibility of local school practices to define how the compulsory schooling should be interpreted and applied. In this article we scrutinize whether this has opened for potential inequalities regarding compulsory schooling in Sweden. In doing this we analyze law and policy documents that in different ways prescribe how deviations from school duties, so-called school absence, should be handled and by whom. The purpose of the article is to elucidate the effects of state-formulated guidelines regarding the management of school absence in Swedish compulsory school. Inspired by Carol Lee Bacchis’ WPR (What´s the Problem Represented to be) analysis, we interrogate how departures from compulsory schooling are portrayed as a problem and what meaning are ascribed to compulsory schooling - not least from an equality perspective.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Consequences of free school choice and local responses
- 2019. - 1
-
Ingår i: Neoliberalism and market forces in education. - London : Routledge. - 9781138600881 - 9780429470530 ; , s. 49-62
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Swedish education policy has undergone substantial changes since the 1990s, not least providing generous opportunities to establish independent schools and to receive public funding for these. Parents and students have also been provided the opportunity to choose schools. Such reforms have made the Swedish school system one of the most market-oriented in the world. Since the early 1990s, the Swedish school system have also been highly decentralized, meaning that the main responsibility to provide education was from now on handed over from the state to the municipalities. In this chapter, we interrogate and problematize how local political actors in three mid-sized cities talk about and understand the free school choice and the relations between public and independent schools. Based on interviews with politicians, from left to right, as well as municipal officials working with education, we highlight that there is not one way of talking about and understanding these issues, but several.
|
|
| 4. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
De fattigas rörlighet som socialpolitiskt problem
- 2018. - 1
-
Ingår i: Manifest. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144125688 ; , s. 267-278
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare år har en alltmer synlig fattigdom, som inte minst representeras av ”fattiga EU-medborgare” väckt omfattande debatt i såväl media och socialpolitik som inom forskning. Debatten har kretsat kring en av det sociala arbetets kärnfrågor, nämligen frågan om vem som ska ha rätt att höra till samhällsgemenskapen och därmed ta del av dess välfärd och rättigheter. Frågan har fått förnyad aktualitet i och med att EU-medborgare har rätt att röra sig fritt inom den Europeiska unionen. Frågan om den synliga fattigdomens problem är dock inte på något sätt ny. Tiggeriet, som ett uttryck för synlig fattigdom, knyter an till ett problem som har diskuterats under lång tid, nämligen hur socialpolitiken ska hantera de fattigas rörlighet. Detta problem har setts på olika sätt och tagit olika skepnad i olika tider, vilket har möjliggjort och legitimerat olika interventioner. Idag är det utsatta EU-medborgare från Östeuropa, med romsk bakgrund, som står i blickfånget. Tidigare har fokus riktats mot ”zigenare” såväl som ”tattare”. Tiderna är olika, liksom problembilderna och de interventioner som svarar mot dessa – problemet är dock i mångt och mycket detsamma: de fattigas rörlighet, som fortfarande utgör ett främmande och hotfullt element i och för den nationella välfärdsstaten, ett problem som kräver särskilda åtgärder. I det följande visar vi hur fattigas rörlighet har gjorts till föremål för olika socialpolitiska åtgärder i tre olika tidsperioder, nämligen 2010-tal, 1950-tal och 1920-tal. För varje period belyser vi hur de fattigas rörlighet har problematiserats, med utgångspunkt i en statlig offentlig utredning: Framtid sökes (SOU 2016: 6), Zigenarfrågan (SOU 1956: 43) och Förslag till lag om lösdrivares behandling (SOU 1923: 2).
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Gymnasiemässan och fostran till valfrihet
- 2018
-
Ingår i: Skolan, marknaden och framtiden. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144119960 ; , s. 227-243
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Kringflackande främlingar då och nu : Om fattigdom och rörlighet i genealogisk belysning
- 2019
-
Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - Lund, Sweden : Fahlbeckska Stiftelsen. - 0039-0747. ; 121:1, s. 5-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this essay, we conduct a genealogical inquiry, shedding light on the classical social political problem concerning the mobility of people living in poverty. The aim is to problematize the contemporary debate about poverty and mobility by genea-logically tracing the contemporary category of marginalized EU-migrants, relating this to how the so-called gypsy-issue was formulated in the 1950s and the vagrancy debate in the 1920s. Empirically we focus governmental reports from these time periods. Our main findings are that the mobility of poor people today and in the 1920s are understood from a moralizing standpoint, positioning the poor as not belonging to the Swedish national welfare state. In contrast, this issue was in the 1950s understood as a welfare concern for the expanding state. The political solu-tion in the 1950s was inclusion by assimilation, whilst today and in the 1920s, the solution is a will to exclusion.
|
|
| 8. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Kritisk diskursanalys
- 2020. - 1
-
Ingår i: Metoder för forskning i socialt arbete. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151101620 ; , s. 177-192
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitlet presenteras kritisk diskursanalys som metod, en metod som går ut på att analysera språk och inte minst hur språk används i relation till maktutövning i samhället. Denna metod används vanligtvis för att besvara forskningsfrågor som riktar uppmärksamhet mot hur människors sätt att tala om och beskriva någonting i världen både formar och i sin tur formas av samhället.
|
|
| 9. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Medborgarskap : rättigheter, skyldigheter och medborgarideal i förändring
- 2013. - 1
-
Ingår i: Migrationens och etnicitetens epok. - Malmö : Liber. - 9789147099122 ; , s. 110-140
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Detta kapitel ger en översikt över några centrala linjer i det moderna tänkandet om medborgarskap, med utgångspunkt i sociologen Thomas Humphrey Marshall och hans tankar om de civila, politiska och sociala rättigheternas framväxt. I förgrunden står särskilt relationen mellan medborgarskap, migration och etnicitet. De centrala tankegångarna i texten åskådliggörs genom olika exempel från det mångetniska Sverige som påvisar skillnader mellan formella och substantiella aspekter av medborgarnas civila, politiska och sociala rättigheter.
|
|
| 10. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Medborgarskap, etnicitet, migration
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna text ger en översikt över några centrala linjer i det moderna tänkandet om medborgarskap, med utgångspunkt i sociologen Thomas Humphrey Marshall och hans tankar om de civila, politiska och sociala rättigheternas framväxt. I förgrunden står särskilt relationen mellan medborgarskap, migration och etnicitet. Frågan om människors relation till samhället och tillhörighet till samhällsgemenskapen ställs på sin spets i den samtida migrationens tidevarv. Med den internationella migrationen utmanas etablerade konventioner om vem samhällsmedborgaren är eller bör vara. Vi framhåller särskilt distinktionen mellan formella och substantiella rättigheter som central för förståelsen av det samtida medborgarskapet. Vi uppmärksammar särskilt betydelsen av etnicitet och migration, inte minst genom att synliggöra rådande medborgar(skaps)ideal, formade utifrån föreställningar om (o)likhet på grundval av etnicitet, kultur, nation och ”ras”. De centrala tankegångarna i texten åskådliggörs genom olika exempel från det mångetniska Sverige som påvisar skillnader mellan formella och substantiella aspekter av medborgarnas civila, politiska och sociala rättigheter.
|
|
