| 1. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Hållbart arbetsliv för äldre - Slutrapport, del 1. Vilka insatser på arbetsplatsen ger effekt, för vem och under vilka förhållanden?
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver strategier och metoder som sex arbetsplatser använt i sitt arbete med att skapa ett hållbart arbetsliv. De konkreta insatser som gjorts, handlar om att göra arbetet attraktivt så att äldre vill fortsätta arbeta, men också om att utforma arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som gör att äldre kan fortsätta arbeta, t.ex. att arbetsmiljöerna är så bra (fysiskt, socialt och mentalt) att äldre orkar fortsätta arbeta och klarar arbetsuppgifterna. Sex arbetsplatser som arbetat för att skapa hållbara arbetsplatser och/eller som har många äldre anställda har besökts och chefer i olika funktion, skyddsombud, HR-personal och äldre och yngre medarbetare har intervjuats. Intervjuerna har sammanställts för varje arbetsplats (kommun, kommunal förskola, Kommunal skola F-5, demensboende, telefonrådgivning och tillverkningsföretag) i en separat delrapport, (IVL rapport Nr B 2381). Intervjuerna har analyserats enligt en metodik för realistisk utvärdering. Denna metodik syftar till att identifiera mekanismer och förstå vilken betydelse kontexten haft. I detta fall är kontexten de förutsättningar och arbetsförhållanden som gäller för respektive arbetsplats. I rapporten diskuteras mekanismer och kontext och dessutom ges många konkreta exempel på vad de olika mekanismerna innebär i praktiken och vad de olika arbetsplatserna gjort.
|
|
| 2. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Hållbart arbetsliv för äldre - Slutrapport, del 2. Goda exempel på arbetsplatser med många äldre medarbetare som kan och vill fortsätta arbeta.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En viktig strategi för det hållbara arbetslivet är att skapa sådana arbeten, arbetsmiljöer, arbetsförhållanden och arbetsvillkor att anställda vill och klarar att arbeta fram till och efter 65. För att uppnå detta behövs insatser på arbetsplatsnivå liksom på samhällsnivå. När anställda känner att arbetet är meningsfullt och man trivs på jobbet, vill man gärna fortsätta arbeta. Strategier behövs både för att göra arbetet attraktivt så att äldre vill fortsätta arbeta och för att anpassa arbetet till medarbetarnas fysiska och mentala förmågor. Detta kan göras genom att exempelvis växla till arbetsuppgifter som bättre passar den enskildes arbetsförmåga eller att trappa ner arbetet för att under en tid eller den sista delen av arbetslivet arbeta deltid eller gradvis minska arbetstiden. I denna rapport beskrivs vad sex arbetsplatser arbetat med för att äldre ska kunna och vilja arbeta högt upp i åldrarna. Rapporten Hållbart arbetsliv för äldre, Delrapport 1, diskuterar och analyserar dessa exempel och ger en mer analytisk beskrivning av vad som kan göras för att äldre ska kunna och vilja arbeta högt upp i åldrarna och vad som passar för olika verksamheter och yrkesgrupper.
|
|
| 3. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
KemiRisk - ett webbverktyg som stöd för små företags bedömning av kemiska arbetsmiljörisker
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Riskbedömning är centralt i arbetsmiljöarbetet och krav på att riskbedömning ska göras finns i stort sett i samtliga Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Riskbedömning är dock inte ett mål i sig utan bara ett steg på vägen att komma fram till om det krävs åtgärder för att minska riskerna och vilka åtgärder som ska vidtas. Speciellt i småföretag kan det vara svårt att göra riskbedömningar och speciellt svåra är bedömningarna av kemiska arbetsmiljörisker. Kemiska risker är komplexa och kemisk riskbedömning betraktas av många som en av de mer komplicerade riskbedömningarna inom arbetsmiljöområdet. Risken beror flera olika faktorer, 1) hur man exponeras för ämnet (hud, inandning, nedsväljning), 2) hur mycket man exponeras för (vilka halter man andas in eller hur omfattande hudkontakten är) och 3) vilka egenskaper som ämnet (eller den kemiska produkten) har, exempelvis om det finns risk för akuta hälsoeffekter eller om det finns risk för brand eller explosion. Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla och färdigställa KemiRisk till ett väl fungerande interaktivt webbverktyg, som utgör ett bra stöd för småföretag vid riskbedömning av kemiska ämnen och produkter. Dessutom beskrivs hur KemiRisk förhåller sig till andra webbverktyg för bedömning av kemiska risker. KemiRisk har utvecklats för att vara ett stöd för riskbedömning med fokus på små företag som använder kemiska produkter och kräver ingen utbildning. KemiRisk kan användas för riskbedömning både av kemiska produkter och ämnen som bildas. KemiRisk ska hjälpa till att bedöma risken för och konsekvensen av inandning, hudkontakt eller intag via munnen KemiRisk hjälper också till att bedöma risken för och konsekvensen av olyckor. När man gjort en riskbedömning med KemiRisk, blir resultatet en bedömning av hur allvarlig risken är och om åtgärder behövs. Utveckling av verktyget KemiRisk har varit en iterativ process. De tidigaste testerna utgick från en första version av verktyget. Den tredje och senaste testomgången, är den mest representativa för verktyget som det ser ut idag. Testpersonerna var positiva till att använda webbverktyg och några av de argument som kom fram var att: • ”KemiRisk kan användas oavsett var man befinner sig. • Verktyget kan tas med ut i produktion. • Verktyget uppdateras och tas om hand. • Det är användarvänligt”. Användarna bedömde generellt sett att KemiRisk var enkelt att använda och berättade att de såg fram emot att använda det tillsammans med skyddsombud och den personal som använder kemiska produkter i arbetet. De beskrev också värdet av att ha allt material kring kemiska riskbedömningar samlat på ett och samma ställe i webbverktyget. Kommentarer från testpersonerna var ”Vår tid är dyrbar, därför kommer vi att använda KemiRisk”. ”Man känner att man gjort rätt”. Användarna kände sig mer säkra jämfört med användning av övriga mer omfattande checklistor med ”jättemånga sidor”. De menade att det kommer ett beslut och att de får hjälp att fatta ett beslut.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Engström, Maria, et al.
(författare)
-
Working Memory in 8 Kleine-Levin Syndrome Patients : An fMRI Study
- 2009
-
Ingår i: SLEEP. - 0161-8105. ; 32:5, s. 681-688
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Study Objectives: The objectives of this study were to investigate possible neuropathology behind the Kleine-Levin Syndrome (KLS), a severe form of hypersomnia with onset during adolescence.Design: Functional magnetic resonance imaging (fMRI) applying a verbal working memory task was used in conjunction with a paper-and-pencil version of the task. Participants: Eight patients with KLS and 12 healthy volunteers participated in the study.Results: The results revealed a pattern of increased thalamic activity and reduced frontal activity (involving the anterior cingulate and adjacent prefrontal cortex) while performing a reading span task.Discussion: This finding may explain the clinical symptoms observed in KLS, in that the thalamus is known to be involved in the control of sleep. Given the increasing access to fMRI, this investigation may aid clinicians in the diagnosis of patients suffering from severe forms of hypersomnia.
|
|
| 7. |
- Entezarjou, Artin, et al.
(författare)
-
Health care utilization following "digi-physical" assessment compared to physical assessment for infectious symptoms in primary care
- 2022
-
Ingår i: BMC Primary Care. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2731-4553. ; 23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The use of chat-based digital visits (eVisits) to assess infectious symptoms in primary care is rapidly increasing. The "digi-physical" model of care uses eVisits as the first line of assessment while assuming a certain proportion of patients will inevitably need to be further assessed through urgent physical examination within 48 h. It is unclear to what extent this approach can mitigate physical visits compared to assessing patients directly using office visits.Methods: This pre-COVID-19-pandemic observational study followed up "digi-physical" eVisit patients (n = 1188) compared to office visit patients (n = 599) with respiratory or urinary symptoms. Index visits occurred between March 30th 2016 and March 29th 2019. The primary outcome was subsequent physical visits to physicians within two weeks using registry data from Skåne county, Sweden (Region Skånes Vårddatabas, RSVD).Results: No significant differences in subsequent physical visits within two weeks (excluding the first 48 h) were noted following "digi-physical" care compared to office visits (179 (18.0%) vs. 102 (17.6%), P = .854). As part of the "digital-physical" concept, a significantly larger proportion of eVisit patients had a physical visit within 48 h compared to corresponding office visit patients (191 (16.1%) vs. 19 (3.2%), P < .001), with 150 (78.5%) of these eVisit patients recommended some form of follow-up by the eVisit physician.Conclusions: Most eVisit patients (68.9%) with respiratory and urinary symptoms have no subsequent physical visits. Beyond an unavoidable portion of patients requiring urgent physical examination within 48 h, "digi-physical" management of respiratory and urinary symptoms results in comparable subsequent health care utilization compared to office visits. eVisit providers may need to optimize use of resources to minimize the proportion of patients being assessed both digitally and physically within 48 h as part of the "digi-physical" concept.Trial registration: Clinicaltrials.gov identifier: NCT03474887.Supplementary Information: The online version contains supplementary material available at 10.1186/s12875-021-01618-2.
|
|
| 8. |
- Gauffin, Helena, et al.
(författare)
-
Similar Profile and Magnitude of Cognitive Impairments in Focal and Generalized Epilepsy : A Pilot Study
- 2022
-
Ingår i: Frontiers in Neurology. - Lausanne, Switzerland : Frontiers Media S.A.. - 1664-2295. ; 12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Cognitive impairments in epilepsy are not well-understood. In addition, long-term emotional, interpersonal, and social consequences of the underlying disturbances are important to evaluate.Purpose: To compare cognitive function including language in young adults with focal or generalized epilepsy. In addition, quality of life and self-esteem were investigated.Patients and Methods: Young adults with no primary intellectual disability, 17 with focal epilepsy and 11 with generalized epilepsy participated and were compared to 28 healthy controls. Groups were matched on age (mean = 26 years), sex, and education. Participants were administered a battery of neuropsychological tasks and carried out self-ratings of quality of life, self-esteem, and psychological problems.Results: Similar impairments regarding cognitive function were noted in focal and generalized epilepsy. The cognitive domains tested were episodic long-term memory, executive functions, attention, working memory, visuospatial functions, and language. Both epilepsy groups had lower results compared to controls (effect sizes 0.24-1.07). The total number of convulsive seizures was predictive of episodic long-term memory function. Participants with focal epilepsy reported lower quality of life than participants with generalized epilepsy. Lowered self-esteem values were seen in both epilepsy groups and particularly in those with focal epilepsy. Along with measures of cognitive speed and depression, the total number of seizures explained more than 50% of variation in quality of life.Conclusion: Interestingly, similarities rather than differences characterized the widespread cognitive deficits that were seen in focal and generalized epilepsy, ranging from mild to moderate. These similarities were modified by quality of life and self-esteem. This study confirms the notion that epilepsy is a network disorder.
|
|
| 9. |
- Pipan, Eva, et al.
(författare)
-
Vagal Nerve Stimulation in Epilepsy : Experiences of Participants with Cognitive Deficits
- 2020
-
Ingår i: Neuropsychiatric Disease and Treatment. - Auckland, New Zealand : DOVE MEDICAL PRESS LTD. - 1176-6328 .- 1178-2021. ; 16, s. 1181-1188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: The purpose of this study was to examine patients experiences of vagal nerve stimulation (VNS) with a special interest in patients with cognitive deficit (CD). Materials and Methods: An open, retrospective study was conducted on 82 patients with pharmacoresistant epilepsy, who were treated with VNS for at least 10 months. Based on the inability to live independently, they were divided into two groups: patients with cognitive deficit (CD group) and patients without cognitive deficit (non-CD group). A specially designed questionnaire was used for semi-structured interviews about patients experiences of VNS treatment. Results: Approximately one-third described a continuous reduction of seizure frequency of 50% or more and were regarded as responders. Fewer subjects in the CD group were responders than in the non-CD group. Approximately one-third of all subjects had no positive effect of VNS treatment. More CD patients described additional improvements and the most common were milder seizures and improved alertness. The most commonly reported adverse effect was hoarseness. Discussion: VNS treatment in patients without CD had better effect on seizure frequency reduction than in patients with CD, but many patients with CD reported other benefits from the treatment.
|
|
| 10. |
|
|
