| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Höbeda, Peet, 1937-, et al.
(författare)
-
Stabilisering av humusförorenad sand med hydrauliska och puzzolaniska bindemedel : resultat av förprovning och vägförsök: tillsättning av flygaska vid cementstabilisering av väg 1175
- 1984
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid förprovningar av prov från för stabilisering av väg 1175 aktuell sandtäkt med portlandcement och Slaggbindemedel konstaterades dåliga resultat på grund av humusinnehåll. En utökad provning gjordes därvid varvid olika aktiverande tillsatser och filler provades med de nämnda bindemedlen. Slaggbindemedel kunde förbättras genom tillsats 'av restgips eller kalciumklorid. Dessutom provades modifierad portlandcement (innehållande flygaska), slaggcement, flygaska-kalk, flygaska-cement (inblan dad deponerad restkalk). Olika aktiverande tillsat ser provades dessutom. Det visade sig att "normal" portlandcement och flygaska-kalk gav dåliga resultat, däremot kunde tillfredställande hållfasthets utveckling konstateras med andra bindemedelskombi nationer. Korttidshållfastheten var dock ofta låg.
|
|
| 4. |
- Jacobson, Torbjörn, 1951-, et al.
(författare)
-
Erfarenheter av bullerreducerande beläggningar
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar erfarenheterna av bullerreducerande asfaltbeläggningar i Sverige. Den är i första hand inriktad på asfaltrelaterade faktorer som påverkar bulleregenskaperna. Den tar även upp betydelsen av vägens utformning när dränasfalt används, en inventering av var bullerreducerande beläggningar lagts på senare år, besiktning av sträckor som lagts i Stockholmsområdet, årskostnad, olika typer av bullerreducerande beläggning med mera. Den vanligaste benämningen på bullerreducerande asfalt är dränerande asfaltbetong, ABD eller förkortat dränasfalt. Dränasfalt har ett högt hålrum och en hög andel av grovballast (85 %). På så sätt får den ett sammanhängande porsystem, vilket kan leda bort vatten och absorbera en del av ljudet från däcken. Syftet med beläggningstypen var ursprungligen att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på vägen vid regn. Med tiden har fokus flyttats till dränasfaltens bullerreducerande förmåga och används i dag huvudsakligen som en åtgärd för att begränsa bullerstörningar. I syfte att förbättra beständigheten hos dränasfalt, lagd i två lager, startades 2010 ett FOU-projekt, med deltagande från leverantörer, entreprenörer, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Trafikverket. Tre större provsträckor på högtrafikerade vägar med en hastighet av 90, 100 och 110 km/h har byggts. De lades 2010, 2012 och 2014 i södra, mellersta och norra Sverige. Bullerreduktionen har vid utförandet legat på 7–8 dB(A) och minskat med 0,5–1 dB(A) per år. Beständigheten hos dessa dränbeläggningar har varit bra med stenlossning och andra typer av skador i liten omfattning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jacobson, Torbjörn, 1951-, et al.
(författare)
-
Provvägsförsök på E4 Huskvarna med bullerreducerande asfaltbeläggning
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver ett provvägsförsök med bullerreducerande asfaltbeläggning på E4, Huskvarna. Entreprenadformen för objektet var totalentreprenad med bland annat krav på bullerreducering under funktionstiden. Sommaren 2010 lades två lager av dränasfalt (dubbeldrän) på en sträcka av 2,7 km genom Huskvarna. I samband med utförandet av beläggningen lades också ett antal provsträckor in i objektet. En arbetsgrupp med representanter från Svevia, Nynas, VTI och Trafikverket hade startats upp i början av 2010 med syfte att ta fram ett koncept för dubbeldrän som har så bra tekniska och akustiska egenskaper som möjligt. Tidigare erfarenheter visade på relativt korta livslängder för den här typen av beläggningar och skador relaterade till bristande beständighet förekom i tidiga skeden. VTI har utfört bullermätningar enligt CPX-metoden (ISO/DIS 11819-2) åren 2010, 2011, 2012, 2013 och 2014. Mätningarna har utförts i samtliga körfält och riktningar och gav följande resultat: 2010: Bullerreduktionen 7 till 8 dB(A). 2011: Bullerreduktion 7 till 8 dB(A). 2012: Bullerreduktion 6,5 till 7,5 dB(A). 2013: Bullerreduktion 6 till 7 dB(A). 2014: Bullerreduktion 3 till 6 dB(A). Förändringen på 3 dB(A) från 2014 jämfört med 2013 är kopplad till körfältet K1 där vägbanan förseglades hösten 2013. Porerna kan delvis ha täppts igen av det tillförda bindemedlet men även av vägsmuts. De utrinningstester som utfördes 2014 visar också på sämre dräneringsförmåga jämfört med tidigare mätning ar. Borrkärnor från vägen kommer också att undersökas med avseende på vägsmuts i porerna.
|
|
| 7. |
- Said, Safwat Fadil, 1951-, et al.
(författare)
-
Provsträckor med gummiasfalt : Ragn-Sells infart vid granulatanläggningen, Heljestorp
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mer än 150 000 ton gummiasfalt har tillverkats mellan åren 2007–2013 i Sverige för asfaltering av totalt mer än 150 km vägsträckor fördelade på mer än 20 vägobjekt. I det här arbetet redovisas uppbyggnaden och tillståndsutvärderingen av fyra beläggningsytor byggda under hösten 2011 på infarten till Ragn-Sells granulat-anläggning i Vänersborg. Beläggningsytorna är utförda med olika konstruktioner och asfaltbeläggningslager. Syftet är att värdera nyttan med gummiasfalt i olika lager i vägkroppen, främst med avseende på teknisk livslängd. Provytorna har instrumenterats med töjningsgivare i underkant av beläggning. Det konstateras att vägöverbyggnader bestående av gummimodifierat bitumen kan ha betydande positiv inverkan på motstånd mot sprickor baserad på töjningsmätningarna under det första året efter byggandet av provvägen.
|
|
| 8. |
- Viman, Leif, 1951-, et al.
(författare)
-
Evaluation of Slag as aggregates in Asphalt Mixtures
- 2016
-
Ingår i: Proceedings of 6th Eurasphalt & Eurobitume Congress. - : Czech Technical University in Prague.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- During the last decade, the Swedish Transport Administration together with contractors, Steel industry in Sweden and the Swedish National Road and Transport Research Institute have built test road sections with Steel slag in various locations in Sweden. Steel slag has well-known good adhesion, durability, wear resistance and noise reducing properties. This project pointed out the importance for steel slag producers to produce a slag quality that fulfils the requirements as road material, where also particle emission is an important issue. There are over 10 producers of steel slag in Sweden. There are several goals for using steel slag in asphalt mixes; mainly longer technical lifetime caused by good wear resistance against studded tyres, good stability performance in binder and base course, and good durability performance, the latter being especially important in porous asphalt, where it also potentially gives some noise-reducing effects. In addition, the environmental aspects in terms of particle emission, were an important issue for this project. So far, test sections show good performance according to road surface measurements. Laboratory test according to European standards for aggregate and several road simulator test for wear resistance and particle emission have been performed during the last five years by means of the unique road simulator at VTI. An important part of the project is to increase the knowledge for the steel slag producers to develop a material that fulfils the requirements for road material in as many aspects as possible, both technical and environmental issues. The results are so far promising, and expectations are met.
|
|
| 9. |
- Viman, Leif, 1951-, et al.
(författare)
-
Slaggasfalt, delrapport B : stabilitet och skjuvegenskaper hos slaggasfalt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slagg som ballast i asfalt har tidigare undersökts både i laboratorium och genom olika vägförsök. Främst har dessa undersökningar avsett slitlagerbeläggningar eftersom man funnit att många slagger är mycket nötningsresistenta och har även visat positiva egenskaper som ballast i bullerdämpande beläggningar. I detta notat redovisas ett delprojekt i ett större Vinnovafinansierat projekt där undersökningarna istället inriktats på stabilitetsegenskaper hos asfaltbundna bind- och bärlager. Borrkärnor från tre vägobjekt har undersökts, där slaggasfalten utsatts för mycket tung trafik vid in- och utfarter till två olika stålindustrier och ett objekt där slaggasfalten ligger i en rondell. Dessa beläggningar är 10-15 år gamla. Utöver dessa försök har även bindlagerbeläggning av typen ABb 16 med 70/100 bitumen tillverkats på laboratorium av slagg från 10 olika stålproducenter samt en referens med konventionell ballast. De analyser som utförts är dynamisk kryptest enligt FAS metod 468 och skjuvhållfasthet enligt metod utvecklad på VTI. Skjuvhållfastheten har undersökts vid olika temperaturer och frekvenser (belastningshastigheter), vilket gör det möjligt att presentera resultaten i så kallade Masterkurvor. Fördelen med denna typ av komplexa undersökningar är att man kan bedöma hur beläggningarna fungerar under olika årstider och vid olika trafikhastigheter. Resultaten från både borrkärnorna och laboratorieproverna av bindlager har visat att asfalt med slagg som ballast ger stabila beläggningar och är mycket lämpliga på särskilt utsatta ytor som rondeller, trafikljus och busshållplatser, där man har stora skjuvpåkänningar.
|
|
| 10. |
- Viman, Leif, 1951-, et al.
(författare)
-
Återvinning av MJOG/MJAG i varmblandad asfalt (halvvarmt i varmt) : Malmtransportväg Kaunisvaara – Svappavaara (MaKS)
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna undersökning var att se i vilken grad man kan blanda in gamla asfaltbeläggningar som granulat i nytillverkad varmasfalt utan att försämra egenskaperna hos den nya beläggningen. Vägen mellan Kaunisvaara och Svappavaara behövde rustas upp på grund av kraftigt ökande malmtransporter med mycket tunga fordon (90 ton) framöver. För att se om den gamla beläggningen kunde användas som granulat i nytillverkad varmasfalt planerades fyra provsträckor med olika halter av gamla asfaltbeläggningar. De alternativ som testats är 0 procent inblandning (referensmassa) samt 10, 20 och 30 procent granulatinblandning. Asfaltmassa från dessa fyra provsträckor har skickats till VTI för analys. Förutom grundläggande data av bindemedelshalt och kornkurva har bindemedelsegenskaper på återvunnet bitumen utförts (penetration och mjukpunkt) samt bestämning av hålrumshalt och styvhetsmodul vid +10 °C på borrkärnor från laboratorietillverkade plattor. Resultaten visar att materialet från provsträckorna med granulat är likvärdiga med referensmassan avseende styvhetmodul vid +10 °C. Undersökningen indikerar därmed att tekniken med att blanda återvunnen mjukasfalt i varmasfalt fungerat väl i halter upp till 30 procent. Vägen bör följas upp framöver för att studera eventuella skillnader mellan de olika provsträckorna över tiden med beaktande av hur omfattande den tunga trafiken kommer att vara längs denna vägsträcka.
|
|
