| 1. |
- Elert, Mark, et al.
(author)
-
Föroreningsspridning : Tillämpning och utvärdering av metoder Huvudrapport
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- isken för att föroreningar sprids från förorenade områden och påverkar grundvatten och ytvatten i omgivningen är i många efterbehandlingsprojekt styrande för vilka åtgärder som krävs. Föroreningar som lämnas kvar kan, om de mobiliseras, utgöra ett framtida hot mot omgivningen. Bra metoder för att bedöma risken för mobilisering och spridning av föroreningar är därför nödvändiga. Detta projekt har haft som syfte att testa och utvärdera olika metoder för bedömning av lakning och föroreningsspridning genom att applicera dem på två förorenade områden, ett f.d. gjuteri och ytbehandling i Töllstorp, Gnosjö kommun och en f.d. impregneringsanläggning i Grimstorp, Nässjö kommun. Ett flertal olika metoder har använts, experimentella metoder, enkla modeller (riktvärdesmodeller) samt mer komplicerade modeller (geokemiska modeller och transportmodeller). Syftet har varit att utvärdera metodernas användbarhet i praktiska situationer med tonvikt på att bedöma metodernas komplexitet, databehov, samt förmåga att ge resultat med tillräcklig säkerhet och noggrannhet. I projektet har en omfattande jämförelse gjorts mellan olika typer av fältdata och laboratoriedata från de studerade områdena. Detta har gett möjlighet att testa antaganden och modeller som ofta används vid riskbedömningar av förorenade områden och har därmed gett inblick i hur ändamålsenliga dessa är. De lysimeterförsök som utförts gav möjlighet till att jämföra halter i markvatten med halter som erhålls i lakvätskan vid lakförsök. Generellt sett var överensstämmelsen god för oorganiska ämnen och i de flesta fall överskattar lakförsöken halterna i markvatten. Utvärdering av tester på organiska föroreningar visar att skaktester riskerar att kraftigt överskatta lakbarheten av tyngre PAH-föreningar, men kan fungera väl för de lätta. Perkolationstester med återcirkulation bedöms ge en betydligt bättre uppskattning av lakbarheten. Olika typer av utvärderingsmodeller har testats och har i många fall gett samstämmiga resultat, men i andra fall visat på alternativa tolkningar, vilket visar på vikten av att använda flera olika metoder för utvärdering och tolkning av resultat. Multivariat statistisk analys har visat sig vara ett effektivt instrument för att finna mönster i data och samband mellan parametrar. Metoden kan vara ett värdefullt verktyg för att utvärdera stora datamängder, såsom ofta är fallet i efterbehandlingsprojekt, men har än så länge dålig prediktiv förmåga. För att stärka tilliten till laktester och även för att prediktera effekten av framtida förändringar inom ett förorenat markområde krävs en förståelse för de processer som påverkar ämnenas lakning och fastläggning i marken. Olika kemiska modeller kan rätt kalibrerade förutsäga hur stor utlakningen blir om förhållandena ändras. Den spridningsmodell som används för framtagning av riktvärden i mark med hjälp av platsspecifika data har visat sig ge rimliga uppskattningar av halterna i markens porvatten, men riskerar att överskatta halterna i grundvatten. En spridningsmodell som bygger på advektion-dispersion av lösta ämnen kan med data från laboratorieundersökningarna ge en god uppskattning av spridningen av kadmium, nickel och zink, men tenderar att underskatta spridningen av koppar och bly. Vi tolkar det som att beskrivningen av spridningen med löst organiskt material och små partiklar måste förbättras i dessa modeller. Projektet har utmynnat i ett stort dataunderlag som även fortsättningsvis kan komma till användning för fördjupade studier. Vi vill dock betona att data insamlats endast från två förorenade områden och att vissa av de slutsatser som kan dras från materialet inte nödvändigtvis är allmänt tillämpliga.
|
|
| 2. |
- Elert, Mark, et al.
(author)
-
Laktester för riskbedömning av förorenade områden : Huvudrapport och underlagsrapport 1a
- 2006
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Två centrala moment i riskbedömningar av förorenade områden är dels att bedöma hälsorisker vid vistelse på området dels att uppskatta risken för utlakning och spridning av föroreningar. I många fall baseras bedömningarna på mätningar av totalinnehållet av föroreningar i marken, vanligen i kombination med analyser av grundvatten och ytvatten. Det är dock väl känt att det för både oorganiska och organiska ämnen endast är en del av det totala innehållet som är tillgängligt för snabb utlakning eller för upptag i kroppen. Under de senaste 15 åren har laktester utvecklats och standardiserats för oorganiska ämnen med syfte att bedöma riskerna för lakning till grund- och ytvatten. Dessa laktester har etablerats som en metod för att bedöma olika typer av avfallsmaterial. Det har även utvecklats laktester för att bedöma föroreningarnas farlighet för människor vid intag av jord (biotillgänglighetstester). Användning av laktester vid riskbedömning av förorenad mark har blivit allt vanligare på senare år, dock finns det ingen standard för vilka tester som bör användas eller hur resultaten skall användas i riskbedömningen. Denna rapport redovisar ett förslag till metodik för val och utförande av tester samt tolkning av lak- och biotillgänglighetstester som verktyg i miljö- och hälsoriskbedömningar för förorenade områden. I rapporten beskrivs olika typer av laktester och rekommendationer ges på hur tolkning av testerna kan göras i riskbedömningssammanhang. Vidare diskuteras hur resultaten kan utnyttjas som indata till riktvärdes- och spridningsmodeller samt osäkerheter och känsliga antaganden. Dataunderlaget är störst för oorganiska ämnen, men även laktester för organiska ämnen diskuteras. Metodiken baseras på en sammanställning, utvärdering samt modellering av resultat från laktester på förorenad jord från olika svenska och danska efterbehandlingsobjekt. Utvärderingen visar att det finns osäkerheter i hur resultat från dagens standardiserade laktester skall användas och tolkas i riskbedömningar av förorenad mark.För att kunna utveckla den metodik som föreslås i denna rapport till mer handgripliga råd i en mer detaljerad vägledning krävs fler utredningar kring laktester på förorenad jord och hur dessa kan tolkas och utvärderas vid riskbedömning av förorenade områden. Hur biotillgänglighetstester kan inkluderas i riskbedömningen bör också utredas vidare. Kompletterande utredningar föreslås i rapporten.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Enell, Anja, et al.
(author)
-
FöroreningsspridningTillämpning och utvärdering av metoder : Delrapport 2Lakning av förorenad jord resultat och utvärdering av metoder
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I projektet ”Föroreningsspridning - tillämpning och utvärdering av metoder” har olika metoder för bedömning av lakning och föroreningsspridning studerats på två förorenade områden. De områden som studerats är ett f.d. gjuteri och ytbehandling i Töllstorp, Gnosjö kommun och en f.d. impregneringsanläggning i Grimstorp, Nässjö kommun. Ett flertal olika metoder har använts, experimentella metoder, enkla riskbedömningsmodeller (riktvärdesmodeller) samt mer komplicerade modeller (geokemiska modeller och transportmodeller). Syftet har varit att utvärdera metodernas användbarhet i praktiska situationer med tonvikt på att bedöma metodernas komplexitet, databehov samt förmåga att ge resultat med tillräcklig säkerhet och noggrannhet I delrapport 2 ” Lakning av förorenad jord – resultat och utvärdering av metoder” utvärderas och jämförs olika metoder för att uppskatta utlakning av oorganiska och organiska ämnen från förorenad jord. I delrapporten ges detaljerad information om laktesternas genomförande och de resultat som erhållits. Fyra olika metoder för lakning av oorganiska ämnen har tillämpats på jordprover från de två förorenade områdena: skaktest med tvåstegslakning, perkolationstest, perkolationstest med återcirkulation samt ett pH-statiskt laktest. På jordprover från Grimstorp har utlakning av organiska ämnen (polycykliska aromatiska kolväten, PAH) studerats med två olika metoder: en skakmetod och ett perkolationstest med återcirkulation. I delrapporten redovisas en uppskattning av lakmetodernas repeterbarhet då de tillämpas på förorenade jordmaterial. Dessutom påvisas skillnader i lakbara halter som de olika metoderna kan ge upphov till. Undersökningar har även gjorts av hur lakbarheten av oorganiska ämnen skiljer sig då lakning sker med avjoniserat vatten respektive svag CaCl2-lösning. För utlakning av PAH har enbart utlakning med CaCl2 använts. Ett vidare syfte med studien har varit att ta fram ett dataunderlag till huvudprojektet. I huvudprojektet jämfördes laboratorieresultaten med fältdata (uppmätta halter i mark- och grundvatten på de förorenade områdena) och underlaget användes vid den kemiska modelleringen samt för att ta fram data för mobilisering och fastläggning av föroreningar genom uppskattning av fördelningsfaktorer (Kd-värden).
|
|
| 5. |
- Hellman, Fredrik, et al.
(author)
-
Svenska erfarenheter av rivning samt återvinning av vägmaterial i nya vägar
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- DIRECT-MAT (Dismantling and Recycling Techniques for Road Materials - Sharing knowledge and practices) is a European project in the Seventh Framework Programme. The project consists of 20 partners in 15 countries. The purpose of this project is, in a European perspective, share knowledge and experiences about recycling of road materials into new roads. The results will be presented in a web-based database where manuals, guides, national documents, references and literature studies are easily accessible. Case studies that exemplify the practical use of methods from the participating countries will also be available.The project is divided into four groups that concentrate on recycling of different types of road materials. They are: - unbound road materials, - hydraulically-bound road materials, - asphalt-based materials, - other materials (e.g. ash, slag, rubber tires, contaminated sediment and vegetation from ditches).This VTI report summarizes the Swedish experience of demolition, and recycling of road materials for use in new roads.
|
|
