| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Robert, 1968-, et al.
(författare)
-
Renhetens kriminalpolitik : fortifikation, kontroll och den visuella nedsmutsningen
- 2008
-
Ingår i: “Disorder in Urban Public Space: Resistance or Crime?” “Economic Crime, Organised Crime and Corruption”. - Aarhus : Scandinavian Research Council for Criminology. - 8276880177 ; , s. 234-242
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagens kriminalpolitik och brottspreventiva arbete bygger på olika former av kontroll. Arbetet baseras på en orsaksbild där brott uppstår på grund av bristande kontroll, vilket ger att brottsförebyggande arbete handlar om ökad kontroll, gärna upp till en nolltoleransnivå. Genom teorier som Fixing brokens windows går också det brottsförebyggande arbetet hand i hand med målsättningar om att göra staden ”ren och vacker”. Ett utryck för dessa ambitioner är Stockholms stads klotterpolicy. De senaste åren har emellertid sett framväxten av ett fenomen som vanligtvis går under begreppet gatukonst, ett estetiskt uttryck som inte helt enkelt låter sig inordnas under stadens nolltolerans. Gatukonsten väcker frågan om vilka kulturella uttryck som skall tillåtas finnas i staden. I detta arbete tittar vi dels på fenomenet gatukonst i relation till dagens kriminalpolitik, dels försöker vi utveckla en teoretisk modell för hur man kan förstå dagens skeenden. Denna modell tar sin utgångspunkt i att styrandet har förskjutits från ett styrande av befolkningen till ett styrande av territorium.
|
|
| 5. |
- Forkby, Torbjörn, Professor, 1965-, et al.
(författare)
-
Problemlösningarnas eviga nu : Om trygghetsfrämjande och brottspreventiva partnerskap
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare år har det lokala brottsförebyggande arbetet oftast kopplats samman med breda trygghetsfrågor och hanterats inom olika partnerskap mellan organisationer som Polisen, socialtjänsten, skolan och fritidsförvaltningen. Den här boken är resultatet av ett flerårigt forskningsprojekt där förutsättningar och innehåll i det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet undersökts. Här ges ingående skildringar av vad de lokala brottsförebyggarna ställs inför, hur svårt det kan vara att omsätta riktlinjer och rekommendationer från nationell nivå och hur de gör när de tar sig an och konkretiserar sitt uppdrag i vardagsarbetet.Skådeplatserna utgörs i boken av Ronna i Södertälje, Botkyrka i Stockholm, Hjällbo i Göteborg samt Araby i Växjö, alltså områden omtalade som särskilt utsatta. Som sådana återkommer de ofta som exempel på områden där gängkriminalitet, marginalisering och parallella samhällsstrukturer utvecklats, såväl i medierna som i den politiska diskussionen.Vi vänder oss till alla verksamma inom det expanderande brottsförebyggande och trygghetsfrämjande fältet. Boken är även relevant för polis- och socionomutbildningar och inte minst alla andra som är intresserade av hur samhället agerar och bör agera för att förebygga brott i utsatta områden.
|
|
| 6. |
- Wahlgren, Paula, 1976-
(författare)
-
De laglydiga : Om skolans brottsförebyggande fostran
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Politicians and scholars often frame schooling as one of society’s most important crime preventive measures. The object of the study is to examine and problematize the hopes and ambitions that have evolved around what the study conceptualizes as the crime preventive educational task of public schooling and its historical trajectory as articulated in government publications. Drawing on governmentality theory, the study focuses on the liberal conception of the autonomous and self-regulating subject, and how the liberal mode of government works through the governing of freedom. The study identifies three discourses on crime preventive education: The emancipatory (1970s onwards), the deterrence (late 1980s onwards) and the safety/security discourse (21st century). The discursive shifts identified are further analysed in respect to how i) the explanation of crime, and the relationship between the deviant and the law-abiding subject, ii) control and iii) freedom and responsibility, are conceptualized over time. The conceptualization of criminal behaviour goes from being caused by social deprivation, becoming instead a calculated rational act. Subsequently, the deviant is altered from a person in need of reintegration to a deterrent example and a risk. The problematization of control has a trajectory from being a matter of social control and integration, ending instead as a matter of risk control and prudentialism. The conceptualization of the kind of freedom and responsibility the crime preventive education should foster is also reframed, from a strategy to counter a lack of democracy and influence, to a way of making prudent citizens. In this, the notion of a collective responsibility has been superseded by a belief in individual responsibility. The key problematization vindicating the process has gone from how to integrate youths into a society in constant flux, to how to restore control if lost and how to protect a pre-given social order.
|
|
| 7. |
|
|
