| 1. |
- Gråd, Erik, et al.
(författare)
-
Sammanställning och analys av styrmedel för att minska miljöpåverkan från plastförpackningar : Slutrapport
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten har en kartläggning över den lagstiftning som berör plastförpackningar idag gjorts samt en analys av vilka hinder som föreligger för önskad utveckling och till sist rekommendationer för effektivare styrmedel. Förslag på förändringar av befintliga styrmedel har tagits fram, med syfte att bättre uppfylla målen inom Naturvårdsverkets plastarbete, återvinningsmål i förpackningsförordningen och etappmål för återanvändbara förpackningar. Som utgångspunkt för den gemensamma problembilden har fyra problem diskuterats och förankrats med Naturvårdsverket:• bristande utsortering/insamling av återvinningsbara förpackningar, • för stor andel plastförpackningar går till energiåtervinning, • för liten andel återanvändbara förpackningar samt • för mycket plastförpackningar på marknaden. Att det är för mycket plastförpackningar på marknaden kan bland annat skyllas att det saknas effektiva styrmedel riktade mot de tidiga faserna i livscykeln för plastförpackningar, inte minst design av plastförpackningar. Dessutom är det hög omsättningstakt på marknaden. Rörande materialåtervinning av plastförpackningar finns det tydliga nationella mål och mål på EU-nivå, men otillräcklig infrastruktur för materialåtervinning, vilket gör att insamling och utsortering i olika fraktioner brister. Detta styr istället flödet mot energiåtervinning. I de nyligen beslutade etappmålen kring återanvändbara förpackningar så ska andelen som är återanvändbara öka med minst 20 procent från år 2022 till år 2026 och med minst 30 procent från år 2022 till år 2030 för de förpackningar som släpps ut på marknaden i Sverige för första gången. Det finns idag ingen tydlig incitamentsstruktur och kunskap hos den aktör där förpackningsavfallet uppstår. Dessutom är det en utmaning med friåkare, där producenter av förpackningar inte finns med i insamlingssystemet som tillhandahålls och därmed inte uppfyller producentansvaret. Vad gäller materialåtervinning har plast generell en låg materialåtervinningsgrad – endast 9 procent av all plast uppskattas materialåtervinnas. För plastförpackningar är det svårt att beräkna materialåtervinningsgrad men baserat på bland annat kartläggningar och rapporteringar till EU finns uppgifter om att 30-45 procent av alla plastförpackningar som sätts på marknaden materialåtervinns. Problemet är att design för återvinning inte tas med i tillräcklig stor utsträckning då förpackningarna utformas utifrån unika förutsättningar för att skydda varan. Dessutom är nytillverkad plast ofta billigt. Sammanställningen från kartläggningen visar på att det finns tydliga utmaningar att nå de framtida målen för materialåtervinning av plastförpackningar; 55 procent till 2025. I Sveriges största återvinningsanläggning så uppskattas materialåtervinningsgraden vara 10–20procent. Flera av utmaningarna går genom hela värdekedjan och de olika aktörerna behöver arbeta gemensamt om Sverige ska kunna uppnå de uppsatta målen.Studien visar även på tydliga utmaningar och brister vad gäller att uppnå ambitionerna i linje med avfallshierarkin och för att uppnå en cirkulär ekonomi. Kartläggningen har kunnat konstatera flera marknadsmisslyckanden som förhindrar en övergång till en cirkulär ekonomi. Det saknas incitament eller information för produktdesign som möjliggör återvinning eller återanvändning, för att använda återvunnet eller återanvända produkter eller material i tillverkningsprocesser, för att köpa produkter som är mer återvinningsbara eller återanvändbara samt för att ta hänsyn till externa effekter av att bortskaffa en uttjänt produkt. Dessa fyra typer av marknadsmisslyckanden ligger som grund för att motivera de styrmedel som föreslås för att uppnå en cirkulär ekonomi. Vidare har de EU-direktiv och nationella styrmedel som berör förpackningar kartlagts. Det finns både styrmedel som är juridiskt bindande och tillämpas enligt lag och även styrmedel av frivillig karaktär. På EU nivå är det EU:s Avfallsdirektiv, Förpackningsdirektivet och Engångsplastdirektivet som är styrande. För nationella styrmedel är producentansvaret det centrala styrmedlet för plastförpackningar och styrs genom förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar. Producentansvarssystem utgör det centrala styrmedlet för cirkularitet på förpackningsområdet. Syftet med producentansvaret är att styra producenterna mot att utveckla mer resurssnåla produkter som är lätta att återanvända eller materialåtervinna och som samtidigt, i möjligaste mån, är fria från miljöfarliga ämnen. Baserat på kartläggningen över befintlig lagstiftning och marknadsmisslyckanden utifrån måluppfyllelserna, har åtta styrmedelsförslag tagits fram. Förslagen består dels av en anpassning av befintliga styrmedel, dels av nya kompletterande styrmedel. Förslagen riktas mot de fyra hinder som identifierades i början av utredningen. Det förväntas inte att ett styrmedel ensamt kan lösa ett hinder, men förslagen kan sammantaget på olika sätt bidra till att lösa de problem som identifierats. Av de åtta förslagen har sedan fem valts ut som bäst lämpade för att nå måluppfyllelserna:• Stödja utvecklingen av fler frivilliga pant- och retursystem• Ändring av avgiftsramverk för producentansvaret • Tydligare information och branschdialog (inom producentansvaret)• Ökad tillsyn inom producentansvaret • Andel återvunnen plast i plastförpackningarVarje förslag har analyserats utifrån syfte, incitamentsstruktur och genomförbarhet, vilken effekt de förväntas ha på måluppfyllelserna samt vilka aktörer som kan förväntas beröras av ändringen och om det innebär någon kostnad. Dessa styrmedel har en begränsad påverkan isolerat, men kombinerat kan de förväntas ge ökad effekt. Exempelvis informationsbaserade styrmedel kan ha begränsad effekt isolerat, men kan spela en viktig roll i att öka förutsättningarna för att andra styrmedel, såsom producentansvaret, ska lyckas. Till exempel föreslås att en kombination av finansiella incitament tillsammans med ökad information om ansvar kring producentansvaret samt förbättrad tillsyn, skulle kunna ta ett bättre helhetsgrepp om problemen och bättre uppfylla målen.
|
|
| 2. |
- Gärtner, Nadine, 1990, et al.
(författare)
-
Integrating Ecosystem Services into Risk Assessments for Drinking Water Protection
- 2022
-
Ingår i: Water (Switzerland). - : MDPI AG. - 2073-4441 .- 2073-4441. ; 14:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Water protection is a widely supported goal in society, but competing interests often complicate the implementation of water protection measures. Moreover, the benefits of protection efforts are typically underestimated as risk assessments focus on the provision of drinking water and neglect the additional services provided by a clean drinking water source. We developed a list of water system services (WSS) that allows assessment of all biotic and abiotic services provided by a drinking water source. The WSS were derived from the Common International Classification of Ecosystem Services (CICES). The objectives of this paper are to (i) introduce the concept of WSS, (ii) describe a procedure on how to develop a region-specific list of WSS and present a list of WSS specifically tailored to Sweden, (iii) present how to integrate WSS into a risk assessment for drinking water, and (iv) illustrate a practical application on a Swedish case study. The results, presented as an assessment matrix, show the provided services and contrast the hazard sources with their impact on all services. The WSS assessment can be used to communicate and negotiate the extent of water protection measures with relevant stakeholders and illustrate synergies and trade-offs of protective measures beyond drinking water protection.
|
|
| 3. |
- Hammar, Maria, et al.
(författare)
-
Förbättrad styrning av plastförpackningar från verksamheter
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än år 1990.Växthusgasutsläppen från avfallsförbränning kommer främst från plast, som nästan enbart produceras av fossil olja och naturgas. Det råder osäkerhet kring hur mycket plast som sätts på den svenska marknaden, men enligt Kartläggning av plastflöden, SMED-rapport Nr 01 2019, uppskattas 325 000 ton plast sättas på marknaden och 55 procent eller mer behandlas genom energiåtervinning.Syftet med uppdraget är att få en bättre bild över orsakerna till att plastförpackningsavfallet från verksamheter till stor del går direkt till förbränning samt vad som krävs för att få till en ökad återanvändning av plastförpackningar samt en ökad utsortering, insamling och materialåtervinning för plastförpackningsavfallet från olika sorters verksamheter. I arbetet har berörda företag och aktörer intervjuats.Plastförpackningar från verksamheter omfattas av producentansvaret, vilket innebär att producenterna ska ta ansvar för insamlingen och behandlingen av förpackningsavfallet. Producenter av verksamhetsförpackningar omfattas av producentansvaret, men det är betydligt högre servicegrad på insamlingssystemen för hushåll jämfört med verksamhetsförpackningar. Tyvärr innebär detta att insamlingen av plastförpackningar från verksamheter idag har flera brister då insamlingssystemen ofta är mindre tillgängliga, det är svaga incitament för separat insamling, materialåtervinning samt återanvändning plus att det ofta är svårt för mindre verksamheter att hantera en separat fraktion till exempel på grund av utrymmesbrist. En del av finansieringen av insamlingssystemet för verksamhetsförpackningar sker genom försäljning av insamlat och sorterat material samt en förpackningsavgift som producenterna betalar.Verksamheterna måste själva antingen anlita en egen återvinningsentreprenör för insamling av avfall eller lämna på en så kallad insamlingspunkt. De återvinningsentreprenörer som ingår i branschorganisationen Återvinningsindustrierna har tillsammans utvecklat en färdplan för Fossilfritt Sverige 2045 och arbetar för en cirkulär ekonomi. Färdplanen fyller två viktiga funktioner; dels att beskriva branschens egen resa mot fossilfrihet och en mer cirkulär ekonomi, dels att visa hur återvinningsbranschen kan utvecklas för att möjliggöra för andra verksamheter att nå samma mål.Verksamheter står inför en rad svårigheter för att uppnå rena plastflöden och en cirkulär ekonomi för plast utan farliga ämnen. En av utmaningarna är att det är flera led i hanteringen av förpackningar vilket ger långa och komplicerade värdekedjor med olika intressen och ofta på en global marknad. Det gör att det är svårt för globala aktörer att ta särskild hänsyn till just den svenska marknadens system och preferenser. Verksamheterna i Sverige styrs idag av olika lagstiftning och regelverk som hänger ihop (avfallsdirektivet, förpackningsdirektivet, producentansvar mm) och dessutom påverkas de av olika frivilliga initiativ och målsättningar som till exempel branschöverenskommelser och plastpakter.
|
|
| 4. |
- Persson, Agneta, et al.
(författare)
-
ETT TAK – FEM MÖJLIGHETER : Marknadsdriven utveckling av ekosystemtjänster
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskning visar att förutsättningarna för många ekosystemtjänster har försämrats radikalt. Detta trots att det finns stora vinster, för såväl fastighetsägare som samhället i stort, med att stärka tillhandahållandet av ekosystemtjänster. Det finns ett relativt stort engagemang från myndigheters och kommuners sida när det gäller arbete för att stärka och bevara ekosystemtjänster, men gällande implementering finns det mycket kvar att göra. Exempelvis är kravställningarna inte harmonierade och saknar ”botten upp-perspektiv” där fastighetsägare kan se sig som naturliga aktörer. Denna förstudie har genomförts för att skapa bättre förutsättningar för en marknadsdriven utveckling av ekosystemtjänster i fastighetsbranschen. I studien har ett konkret fastighetsperspektiv kopplats till åtgärder för ekosystemtjänster. I arbetet har följande fem typer av koncepttak för främjande av ekosystemtjänster utvecklats: VattentaketOdlingstaketEnergitaket'Biologisk mångfaldstaketRekreationstaketFör vart och ett av dessa fem koncepttak har en analys genomförts avseende tillhandahållandet av ekosystemtjänster, drivkrafter och hinder för fastighetsägare samt vilka ekologiska och ekonomiska bidrag taken kan ge. Den ekonomiska analysen har fokuserat på såväl ekosystemtjänsternas samhällsekonomiska bidrag som deras inverkan på fastighetsekonomiska aspekter Analysen av ekosystemtjänsternas samhällsekonomiska bidrag genomfördes med hjälp av en bred litteraturgenomgång av tidigare studier på området. Såväl publicerat material som information från företag och branschorganisationer undersöktes. Litteraturgenomgången resulterade i en kartläggning av befintliga skattningar och schablonvärden som kan användas för att värdera samhällsnyttan från ekosystemtjänster i ekonomiska termer, både för de fem koncepttaken, men också i andra analyser av ekosystemtjänster på gröna tak. Utöver detta har en fallstudie för kvarteret Siv i centrala Uppsala genomförts. Här ska en ny byggnad med en kombination av kontor och hotell byggas, och ett förslag på grönt tak baserat på de fem koncepttak som har utvecklats inom projektet har arbetats fram. För att visa på värdet av den nytta som takets ekosystemtjänster väntas generera har resultaten från litteraturgenomgången använts. Nyttorna relaterar bl.a. till undvikta kostnader från föroreningar i dagvatten, minskade kostnader för klimatkyla för lokaler och ökat välbefinnande för människor genom socialt umgänge och ”stadsgrönt”. Resultaten visar att lågt skattat ligger ekosystemtjänsternas samhällsekonomiska värde för denna fallstudie i intervallet 1,5 - 6,5 miljoner kronor per år (inklusive ett engångbelopp på upp till 0,5 miljoner kronor). Anledningen till att värdet är lågt skattat är att många ekosystemtjänster inte helt eller delvis har kunnat värderas i ekonomiska termer. Den fastighetsekonomiska analysen genomfördes baserat på intervjuer med aktörer i bygg- och fastighetsbranschen. Fokus för analysen var att undersöka hur anläggning av gröna tak i allmänhet, men för de fem koncepttaken i synnerhet, påverkar fastighetsekonomiska aspekter såsom byggkalkyler, projektering och finansiell avkastning. En central slutsats i analysen är att det är viktigt att planera för gröna tak tidigt i byggprocessen samt att inkludera den kunskap som behövs. Gröna tak kräver i regel multidisciplinära arbetsteam som kombinerar kompetenser inom konstruktion, arkitektur, landskapsarkitektur, biologi, fastighetsekonomi m.m. Med en tidig planering kan de merkostnader som är förknippade med gröna tak minskas eller helt elimineras. En annan viktig slutsats från detta projekt är att investerings- och underhållskostnaderna varierar mycket beroende på vilken typ av grönt tak som anläggs. För vattentaket som har ett tjockt substratlager och inslag av dammar krävs t.ex. en kraftigare byggnadskonstruktion för att klara de ökade lasterna, medan andra typer av tak inte har detta krav. På motsvarande sätt innebär tillgängliga tak ökade kostnader för underhåll och säkerhetsanordningar såsom räcken, medan icke-tillgängliga tak inte medför denna kostnad. Vid beslut om vilken typ av grönt tak som ska anläggas bör inte bara kostnader utan även respektive taks bidrag till fastighetsekonomisk lönsamhet vägas in, t.ex. uppfyllande av krav på dagvattenfördröjning, attraktivare kontorslokaler eller lägenheter med möjlighet att ta ut högre hyra samt marknadsföringsmässiga värden. Många gröna tak innebär s.k. delade incitament (”split incentives”), dvs. de genererar nytta för såväl den enskilda fastighetsägaren som samhället i stort. Detta bör ses som ett ytterligare argument för att anlägga gröna tak, snarare än ett hinder. Genom att flera fastighetsägare samplanerar sina tak kan även synergieffekter skapas där nyttorna ”spiller över” fastighetsägarna emellan, och de resulterande ekosystemtjänster ökar mer än proportionellt mot arean om flera gröna tak anläggs inom samma område. Beroende på varje enskild byggnads förutsättningar och fastighetsägarens vision finns ett eller flera optimala gröna tak med tillhörande ekosystemtjänster. Det behövs emellertid mer kunskap och verktyg för att öka etableringstakten och skapa en marknadsdriven utveckling av gröna tak. Baserat på de analyser som har gjorts i detta projekt ges flera rekommendationer som ska kunna bidra till att åstadkomma en sådan utveckling. För att öka kunskapen på området rekommenderas ett forum där fastighetsägare och andra relevanta aktörer kan dela med sig av sina kunskaper om planering och anläggning av gröna tak, t.ex. organiserat genom en offentlig aktör. Detta skulle även bidra till ökad samplanering och möjligheter för att skapa synergieffekter. Genom att arbeta vidare med att undersöka hyresgästers preferenser för de ekosystemtjänster som gröna tak tillhandahåller samt att bygga upp kunskap kring dess samhälls- och fastighetsekonomiska värde möjliggörs även för att inkludera värdet av ekosystemtjänster i planering och kalkyler. Ökad kunskap om vilken typ av värden som genereras med gröna tak kan också skapas med olika former av visualisering. En fördel med en visuell modell är att den även kan tydliggöra sådana värden som inte kan beräknas eller redovisas i monetära termer. I detta projekt har två olika visualiseringsmodeller exemplifierats, en enklare variant i form så kallade ”spindeldiagram” i Excel och en mer avancerad modell med hjälp av verktyget Tableau. Det förslag till grönt tak som inom projektet har arbetats fram för byggnaden i kvarteret Siv i Uppsala har ”omvandlats” till en interaktiv Tableau-illustration där takets olika element och objekt går att klicka på för att få ytterligare information om dessa. Information om de ekosystemtjänster som levereras på de olika delarna av taket fås också genom att klicka på informations-ikonerna på respektive takyta. Digitalisering av information om vilka värden som kan skapas med gröna tak kan underlätta för fastighetsägare att både planera för gröna tak och att göra fastighetsekonomiska och samhällsekonomiska uppskattningar av effekten av att anlägga gröna tak. Digitala verktyg för att synliggöra vilka tak som skulle kunna ha särskilt stor nytta att göras gröna skulle också kunna vara användbara för kommuner och länsstyrelser, exempelvis för att visa var viktiga grönstrukturer och spridningskorridorer finns eller saknas, eller hur mycket gröna tak kan bidra med ekosystemtjänster. För att förenkla för fastighetsägare att arbeta med planering av gröna tak och ekosystemtjänster rekommenderas att ett digitaliserat ”checklistverktyg” tas fram. Verktyget ska kunna användas av fastighetsägare som själv ska kunna laborera med olika typer av gröna tak. Genom att i ett sådant verktyg kunna kombinera olika ”byggklossar”, dvs. koncepttak med olika element, skulle enskilda fastighetsägare kunna se vilka ekosystemtjänster som kan levereras samt vad de fastighetsekonomiska effekterna skulle bli för deras byggnader. Det underlag som har tagits fram inom detta projekt, fem olika koncepttak, analys av bidrag till ekosystemtjänster och fastighetsekonomi och visualiseringsmöjligheter, kan utgöra en startpunkt för utvecklingen av ett sådant digitalt verktyg eller komplement till något redan befintligt verktyg.
|
|
| 5. |
- Wahtra, Julia, et al.
(författare)
-
Economic valuation of drinking water quantity and quality: A literature review
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This literature review is a part of the research project Risk-based prioritization of water protection in sustainable spatial planning (WaterPlan), funded by the Swedish research council Formas. The aim of the project is to enable well-informed analyses and prioritization of measures for protecting water sources as a part of future urban development. One key to prioritization is knowledge about the economic values of drinking water quality and quantity. The purpose of the literature review is therefore to map earlier studies of such values, and to use this mapping for (a) evaluating the opportunities to transfer results from earlier studies to a Swedish setting, and (b) learning from earlier experience how potential new primary valuation studies in a Swedish setting could be designed. The literature review allowed some main valuation situations among the studies to be identified. Based on these different situations, the following rough categorization of studies was performed: i. Improvements in water quality/quantity (10 studies) ii. Preservation of water quality/avoiding water quality deterioration (5 studies) iii. Avoiding quantity restrictions/ensuring stable supply (6 studies) iv. WTP to reduce risks to drinking water sources (5 studies) v. Meta and benefit transfer studies (8 studies) vi. National valuation studies (6 studies) The report includes a listing of all identified studies according to this categorization. The results from the literature review indicate that there is a lack of suitable value estimates to allow for benefit transfer to Swedish conditions to evaluate the drinking water service in relevant policy scenarios. It is therefore concluded that new valuation studies might be needed for fulfilling the objectives of the WaterPlan project. One possible approach for carrying out new valuation studies is to follow the demand function approach. This approach is therefore reviewed, but it is found that the approach entails some important weaknesses for the case of Sweden. One important reason is that there is not an actual well-functioning market for drinking water in Sweden. The report therefore also reviews the use of stated preference studies for valuing drinking water quantity and quality. This review indicates experiences that can be helpful in the development of new valuation studies in Sweden which follow the stated preference approach.
|
|
