| 1. |
|
|
| 2. |
- Feiz, Roozbeh, et al.
(författare)
-
A corridor striving for sustainability - Reflecting upon PhD education at a Swedish University
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper, we present an overview of interdisciplinary research from Ph.D. students working at the Division of Environmental Technology and Management at Linköping University, Sweden. Each of the Ph.D. students addresses the overall challenge of sustainability transitions in their research, although the themes and content of research varies considerably between individuals, encompassing research on actors, networks, products, materials, services and systems from the public and private sector, operating locally, regionally, nationally and internationally. The scientific literature and methods used to frame and conduct studies varies considerably within the group, as does the individual focus on immediate issues of sustainability.
|
|
| 3. |
- Kajala, Liisa, et al.
(författare)
-
Visitor monitoring in nature areas : A manual based on experiences from the Nordic and Baltic countries
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Friluftsliv och naturturism är två viktiga sätt att nyttja naturen i de nordiska och baltiska länderna som blir allt populärare. Information om besökare i naturområden är betydelsefull för förvaltning av friluftslivet, för att säkerställa rekreationsupplevelser av hög kvalitet, för utveckling av turismen och för effektivt och hållbart skydd av natur och kulturarv. Information om besökare är viktig på olika nivåer. På lokal nivå är den betydelsefull för markförvaltare, för utveckling av turismen och för delaktighet i planeringen i områden som är viktiga för rekreation. På regional, nationell och internationell nivå behövs besöksinformation för policyfrågor, planering, rapportering och jämförelser. Denna manual har tagits fram av en nordisk-baltisk projektgrupp som under åren 2004-2007 arbetat med att utveckla överensstämmande metoder för besökarundersökningar i naturområden för de nordiska och baltiska länderna. Vid insamlandet av besöksinformation har ett brett spektrum av metoder tillämpats och det finns ett behov av att erhålla mer jämförbar och tillförlitlig besöksinformation från olika naturområden över tiden. Denna manual är ett försök att få till stånd en användning av överensstämmande metoder under nordiska och baltiska förhållanden. Den är ett första steg mot att erhålla enhetlig information från besökarundersökningar och skapa av en gemensam grund för statistik och databaser med besöksinformation i dessa länder. Manualen fokuserar huvudsakligen på praktiska frågor: hur besöksräkning och besökarstudier utförs, hur resultaten redovisas och hur den erhållna informationen kan användas. Manualen omfattar riktlinjer, rekommendationer och exempel på metoder för besökarundersökningar som lämpar sig för naturområden i de nordiska och baltiska länderna. Fokus ligger på metoder för besökarundersökningar på plats i ett naturområde, vilka ger information om områdets faktiska användare. För att erhålla information om icke-besökare, t ex potentiella besökare, behöver man använda sig av generella befolkningsstudier, vilket ligger utanför ramen för denna manual.
|
|
| 4. |
- Wallsten, Björn, et al.
(författare)
-
To prospect an urban mine - assessing the metal recovery potential of infrastructure "cold spots" in Norrkoping, Sweden
- 2013
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 55, s. 103-111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In conventional mining, prospecting methods are used to increase the degree of certainty with regard to the stock of metals. Similarly, prospecting in terms of "urban mining" aims to increase the information about metal stocks available for recovery in the built environment. Infrastructure systems, such as for power supply and heating, are rich in copper, aluminum and iron (including steel). For a number of reasons, pipes and cables remain in the ground after being taken out of use or disconnected. This is also true for entire obsolete systems. In this paper, these infrastructures "cold spots" are viewed as hibernating stock with a significant potential for urban mining. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanThe infrastructure systems for AC and DC power, telecommunication, town gas and district heating in the city of Norrkoping, Sweden, have been quantified and spatially allocated with a GIS-based approach of Material Flow Analysis (MFA). About 20% of the total stock of aluminum and copper in these systems is found to be in hibernation. The findings also indicate that cables have been disconnected to a larger extent than pipes. As an example, cables for DC power, taken out of use in the late 1930s yet still in the ground, consist of 230 tonnes of copper. The results illustrate a clear tendency for larger stocks of hibernating copper and aluminum to be found in the central rather than the outer parts of the city. A reverse, ring-like pattern is true for iron, mostly because the central parts of the town gas pipes are used for fiber optics. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanParticular focus has been placed on the industrial area of Sodra Butangen, which is slated for redevelopment and re-zoning from industrial to residential. Since the ground will be dug up for sanitation purposes anyway, the entire metal stock can be taken into prospecting consideration. Analysis shows that the chances of finding aluminum here are 28 times higher than in the rest of the city. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanWe argue for an increased MFA focus on the heterogeneous complexity found in the details of the specific locale, rather than striving for generalized assumptions about the broader picture. In doing so, MFA could very well provide a tool for a future business line of urban mining of hibernating metal stocks.
|
|
| 5. |
- Wallsten, Per
(författare)
-
SÅ VÄNDE VINDEN : BILDANDET AV FULUFJÄLLETS NATIONALPARK
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- RAPPORTEN BESKRIVER HUR det gick till att bilda Fulufjällets nationalpark och analyserar vad som hände. Parken är 38 000 hektar stor och ligger i Älvdalens kommun i nordvästra Dalarna. Den består av en flack högplatå med mjuka toppar och branta, urskogsklädda sidor. Fjällhedarna, som inte betas av renar, är unika för fjällvärlden. Här finns höga geologiska värden. Största attraktionen är Njupeskärs vattenfall, Sveriges högsta med sina 93 meters fallhöjd.TRADITIONELL PROCESS MED VÄXANDE MOTSTÅND År 1994 bildades en arbetsgrupp för att ta fram en skötselplan och föreskrifter för en planerad na tionalpark i Fulufjället. I gruppen ingick repre sen tanter för Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Dalarna, Älvdalens kommun (Malungs kommun tillkom efter ett år), och ortsbefolkningen. Redan inledningsvis fanns en skepsis från de två senare, då man befarade stora restriktioner för skoteråkning, jakt och fiske. Under arbetets gång blev det uppenbart att vissa begränsningar av dagens aktiviteter i området var nödvändiga för att uppfylla nationalparkskraven. Förutsättningarna för arbetet skärptes av flera nationella fjällutredningar om minskning av buller, om jakt- och fiskefria områden m.m. Ett förslag till zonindelning av Fulufjället, med såväl orörda delar som områden med skoter, jakt och fiske, togs fram som underlag för planeringsarbetet. Motsättningarna växte, misstroendet mot staten lika så. Begränsningarna sågs som ett hinder för livs kvalitén hos ortsborna, samtidigt som fördelarna med en nationalpark var otydliga och svåra att för medla. Protestlistor mot att ”allt blir förbjudet” samlades in, de lokala representanterna lämnade arbetsgruppen och kommunen ställde krav på att behålla det mesta som förut. Lokaltidningarna hade stora rubriker om konflikten och motståndet.Till slut gick det inte att fortsätta som förut. Frå gan om problem och restriktioner inom den bli vande nationalparken överskuggade allt och arbets gruppen lades ned. Men det var en komplex situation, som även innehöll element av inrotad miss tro mot statsmakterna och frustration över gles bygdsproblemen. Nationalparken blev en tydlig yttre fiende.ÄNDRAT PERSPEKTIV Naturvårdsverket och Länsstyrelsen konstaterade att ett annat arbetssätt behövdes. Via breda diskus sioner växte det så kallade Omlandsprojektet fram hösten 1997. I detta arbetade en projektledare nära orts borna, lyssnade och analyserade. Successivt blev det uppenbart för lokalbefolkningen att också ett nollalternativ utan nationalpark hade sina nack delar; att den negativa spiralen med försämrad service, utflyttning och arbetslöshet sannolikt skulle fortsätta som förut. Tillsammans med byalag och andra gruppe ringar bland ortsborna formulerades en gemensam vision om hur en nationalpark skulle kunna vara till nytta lokalt. Nya nätverk utvecklades och diskus sionerna tog fart i byarna. Konkreta åtgärder före slogs, ett förtroende byggdes upp för statens arbete och fokus blev alltmer riktat framåt.VÄNDNINGEN För att finansiera satsningarna för en ny nationalpark sökte Naturvårdsverket medel från EU:s strukturfonder. Möjligheterna till konkreta åtgärder och nya arbetstillfällen blev nu uppenba ra. Samtidigt pågick en intensiv debatt i lokal tid ningarna. Motståndarna beskrev det ”kompakta motståndet” och argumenterade hårt mot nationalparksplanerna. Men till slut kom en reaktion från de som tänkte annorlunda: Vid luciatid 1998 skrev femton personer från byar runt fjället att det fanns andra uppfattningar och att de ville göra bildandet av en nationalpark till något positivt för bygden. Detta var vändpunkten, det blev nu legitimt att uttrycka andra åsikter än de utåt sett förhärskande nejuppfattningarna.Fler inlägg och artiklar följde, isen var bruten och vi fick en helt annan situation: tillit ersatte misstro, möjligheter ersatte problem och många såg en nationalpark som en socioekonomisk resurs för dem som levde i omlandet utanför parkgränsen. Frågan var nu snarare hur en nationalpark skulle vara beskaffad än om man över huvud taget skulle ha någon.Det blev klart med EU-finansieringen och Naturvårdsverket skrev till kommunerna och begärde ett mandat för att gå vidare och genomföra nationalparken: ja eller nej? Debatten blev på nytt intensiv, men förespråkarna var nu flera och starkare än tidigare. Flera lokala remiss instanser var positiva. Vid kommunfullmäktiges möten i juni 1999 röstade Älvdalen ja medan Malung på grund av skoterrestriktionerna röstade nej. Älvdalen for mulerade i beslutet önskemål i åtta punkter, från upprustning av vägar till övergångsregler för småviltjakt. Eftersom hela den blivande nationalparken låg inom Älvdalens kommun, var deras beslut avgörande för att gå vidare.GENOMFÖRANDET Naturvårdsverket beslutade därefter att dra igång själva genomförandet, med byggandet av ny nationalparksentré och naturum, markförvärv, nya leder, ombyggnad av länsvägen mot Norge m.m. Arbetsgruppen fick en nystart med delvis ny representation och arbetet med skötselplan och föreskrifter återupptogs. Andan var konstruktiv och zoneringen visade hur och var olika intressen kunde tillgodoses i nationalparken. Knäckfrågorna om jakt löstes genom vissa kompromisser. Omlandsprojektet fortsatte i två nya etapper.I samband med att nationalparksbildandet slutligen skulle behandlas av regeringen och riks dagen gjorde motståndarna en sista offensiv. Skrivel ser och protestlistor gav dock inga resultat. Re geringen konstaterar i stället i sin proposition att Fulufjällsarbetet har präglats av dialog och under ifrånperspektiv och är ”ett gott exempel på hur arbete med en nationalpark kan genomföras och bidra till utveckling av en bygd”. Hans Majestät Konungen invigde så den nya nationalparken den 17 september 2002.SLUTSATSERI inledningen av processen låg fokus på problemen och på nationalparken som hinder. Men perspektivet försköts, den dominerande verklighetsuppfattningen ändrades till att se parken som en möjlighet; som en del av lösningen på en negativ samhällsutveckling. Genom Omlandsprojektet kunde den nya verklighetsbilden formuleras, diskuteras och befästas. Stora delar av motståndet mot en nationalpark utgick från starka egenintressen av jakt, fiske och skoteråkning. Sådana intressegrupper fanns färdiga och kunde lätt ge sin bild av situationen. En styrka med Omlandsprojektet var att det skapade och mobiliserade alternativa grupperingar och nät verk. De kunde tillsammans konkretisera mer oegennyttiga värderingar som kretsade kring bygdens överlevnad på sikt, och de såg national parken som en resurs för en bättre framtid. De rela tioner och det förtroende som byggdes upp inom dem, gav till slut kraft att offentligt konfrontera de dittills do minerande nejsägarna. Visionen med ortsbornas förslag genomfördes nästan i sin helhet och i stort sett alla önskemål av Älvdalens kommun har uppfyllts. Viktiga er farenheter och framgångsfaktorer har varit att:Fokusera på hur en nationalpark kan vara en resurs för lokalsamhället.Ge stöd åt ortsborna att själva formulera vad en nationalpark skulle kunna ge.Ha resurser att långsiktigt coacha det lokala arbetet och bygga upp nätverk.Tidigt ange ramarna för genomförandearbetet, för att skapa rätt förväntningar.Ha ekonomiska resurser att konkret förverkliga viktiga lokala önskemål.Ha en genomtänkt representation och tydligt mandat för olika arbetsgrupper.Låta arbetet få ta tid: inse att processer, dialog och relationsbyggande tar sin tid!VAD HÄNDE SEDAN?I rapporten presenteras en översikt av utvecklingen i och kring Fulufjället från invigningen fram till sommaren 2010. Besökarantalet har ökat, flera företag och verksamheter har startat med nya arbetstillfällen som resultat. Som följd av national parken har turismen sedan invigningen genererat betydande intäkter till företagare i fjällets omland.Nationalparksarbetet har varit en upp märksammad framgång för svensk naturvård. Det har lo kalt bidragit till förbättrad livskvalitet och stolt het över nationalparken. Ett visst missnöje med förvalt ningen har dock successivt infunnit sig bland orts borna. Ett nyinrättat skötselråd som innebär ett länge efterfrågat forum för samverkan, kan sannolikt hantera kritiken och bidra till att förbättra situationen. Den stora trovärdighetsfrågan för framtiden handlar om huruvida tillräckliga resurser kan säkras långsiktigt, för att vidmakthålla den standard som byggts upp i Fulufjället och utveckla parken vidare in i nästa decennium.REPORTAGE: VÄGEN TILL EN NATIONALPARKSom ett alternativt sätt att utvärdera vad ortsborna kring Fulufjället egentligen tyckte om bildandet av nationalparken, avslutas rapporten med ett reportage av författaren Göran Greider från år 2003. Han har rest till Fulufjället och samtalat med personer som var med under processen. Resul tatet ger en nyanserad bild och visar att man till stora delar ansåg att det trots allt var bra med nationalparken.
|
|
| 6. |
- Örtendahl, Monica, et al.
(författare)
-
Estimated Time for Occurrence of Smoking-Related Consequences among Pregnant and Non-Pregnant Women
- 2009
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1660-4601. ; 6:5, s. 1665-1675
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: To study time estimates by women smokers for when smokingrelated consequences will occur given continuing or quitting smoking. The relationship of these estimates to pregnancy and intent to quit smoking was also investigated. Methods: Over a two-week period, eighty women, selected to constitute four subgroups formed by pregnant vs. non-pregnant and trying vs. not trying to quit smoking, rated times at which they would expect smoking-related consequences to occur given continuing or quitting smoking. Results: Somatic health consequences were estimated to occur later than consequences related to mood and social relations. All consequences were estimated to occur later given quitting smoking. Pregnancy had an effect on the estimated time that consequences would occur, with pregnant women estimating earlier occurrence of consequences related to mood and social relations than non-pregnant women did. Conclusion: Health messages should stress consequences for somatic health in quitting smoking, since outcomes later in time might have too low a value to exert a positive effect on decisions to quit smoking.
|
|
