| 1. |
|
|
| 2. |
- Sandén, Annika, et al.
(författare)
-
Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena / Från mammas husmanskost till social ingenjörskonst -Debatten om fria skolmåltider under 1930- och 40-talet i Sverige
- 1997
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena Av Annika SandenSyftet med uppsatsen är att få en inblick i tidens mentalitet och stadsinvånarnas beteendemönster, men också i de ideföreställningar som styrde rådsturättens rättskipande verksamhet. Därför skall tidens normer studeras, både på det individuella och det mer principiella planet. Våldet ägnas därför särskild uppmärksamhet. Ärendena, anklagelserna och vittnesmålen i rätten bör i sig säga något om socialt liv och samtidens ideal. För att kunna beskriva tidens normer och rättstärikande utgår undersökningen från följande frågor:Vilka typer av våldsbrott förekom och vad säger dessa om det sociala regelverket i staden?Vilket rättstänkande kan utläsas ur rådsturättens verksamhet, dvs vilka principer grundade sig rättskipningen på?Om rättskipningen förändrades i takt med statsmaktens framväxt, hur såg förändringen i så fall ut?Forskningen visar att våldstrenden gick ner någon gång under 1600-talet. Skedde en förändring under de perioder som studeras? Hur stod i så fall våldsfrekvensen i relation till den politiska utvecklingen?Om våldsfrekvensen sjönk under undersökningsperiodema, var det i så fall en produkt av en civiliseringsprocess?Det faktiska tillvägagångssättet är ett beaktande av Vadstena stads äldsta tänkeböcker mellan år 1600 och 1610. Under denna tioårsperiod var rådsturätten fortfarande lokalt förankrad, men statsmaktens centraliseringsambitioner kan också vid det här laget ha satt spår i tänkeboken. Stadsinvånamas handlanden och rådsturättens agerande ses i uppsatsen som ett uttryck för deras värderingar och synsätt. Denna gemensamma dombok och minnesbok över Vadstena kan därför vittna om just gränsöverskridanden och om staden som socialt fenomen. Genom att studera de ärenden som tas upp och vilka handlingar som bestraffades antas det som ansågs inskränkande på ordningen och försörjningsmöjlighetema kunna utläsas. Tänkeboken rymmer en mängd ärenden där straff inte utdöms och där anklagelser inte bestyrks med bevis. Brottmålen i tänkeboken är därför fler än de enskilda brotten. Det inressanta är emellertid vad som tas upp i tänkeboken, inte endast de antal begångna och bestraffade brott som registrerats.Under 1600-talet kom staten och kyrkan att utöva en större makt över individen. Den lokala rättskipningen fick en övervakare i den statliga Svea hovrätt. Det medeltida lokalsamhället rörde sig under 1600-talet sålunda mot ett mindre isolerat lokalsamhälle genom statens och kyrkans ökande kontroll. För att se vilka effekter detta fick på lokalplanet skall tänkeboken därför studeras igen, mellan 1623 ochl633. Den här perioden studeras genom ett otryckt manuskript som saknar sidnumreringar. Hänvisningarna i texten görs därför till det datum då ärendet var uppe i rådsturätten. Genom ett bakåtblickande står det klart att rättskipningen och våldstrenden förändrades under 1600-talets gång, men hur och när denna förändring skedde är inte helt klarlagt. Den senare perioden har därför valts för att studera hur förändringen gick till - dvs när den skedde.Det spelar naturligtvis roll om en särskild typ av brott skedde vid ett enstaka fall eller väldigt ofta. Statistiken är därför viktig, men också tolkningarna av denna. Empirin kommer kontinuerligt att varvas med analys för att slutligen passas in i en helhetsbild av våldstrenden och rättskipningen under de två perioderna. För att nå en bild av vad som egentligen skedde är metoden därför både kvantitativ och kvalitativ, men också hermeneutisk.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Waltersson, Kent, 1967-
(författare)
-
Bildning för livet : framtidsstrategier och bildningssträvanden i Tengene JUF 1930-1960
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis deals with children and young people who grew up in the Swedish countryside during 1930s, 1940s and 1950s and who embarked on an educational journey. It is about young people who, through the Young Cultivators and JUF, the Young Farmers' Association, changed theireveryday life and prepared for a future they expected. They were individuals who did not share the dark picture of the countryside that was predominant in the contemporary debate and in literature.On the whole the dissertation shows that education was needed in Tengene for four reasons. Firstfy, there was the goal to better oneself as a human being, that is, the ideal to improve oneself by education. The concept is broadened here to also include the more entertainment-oriented elements. Secondfy, there was the objective of taking responsibility for collective development in a local, a national and even an international context, that is, an ideal directed towards citizenship. Thirdfy, another goal was to preserve and pass on the cultural heritage in a new humanistic spirit. Cultural heritage should be interpreted here ina broader sense, more than just that of "high society". In addition, there was another ideal: the importance of educating oneself, to improve one's skill in agriculture.This dissertation has provided new and different perspectives on the modern Swedish democratic welfare state. The great eagerness of the Tengene youth to take part in the building of society was met by a purposeful and energetic state. Due to this interaction Swedish agriculture changed, and the countryside became linked to national economic and social development. This interaction consolidated a fragile democracy during the decades following the 1920s. A dualistic model never existed in Sweden with an underdeveloped and marginalized countryside. Many people moved to towns and larger cities, but many also had the opportunity to remain in the agrarian environment and at the same time become part of the modern welfare state.
|
|
| 7. |
- Waltersson, Kent, 1967-
(författare)
-
Den bildade jordbrukarungdomen tar till orda : det goda livet genom läsande och fest
- 2001
-
Ingår i: Det goda livet. - Göteborg : Daidalos. - 9171731601 - 9789171731609 ; , s. 151-170
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I alla tider har människor drömt om att leva ett gott liv. Men vad som är ett gott liv har minst sagt varierat under olika epoker och varierar fortfarande i olika kulturer. Ett asketiskt liv i en ökengrotta framstår knappast som ett gott liv för en modern västerländsk människa. Men för en djupt troende kristen några hundra år efter Jesu födelse, eller för en stridande muslim i dagens Afganistan framstår det kanske som något gott. Vad som är gott och vad som är ont i livet kan därför både diskuteras och analyseras. I denna bok behandlas Det goda livet av forskare, lärare och doktorander knutna till forskarskolan Civitas vid Linköpings universitet. Civitas bygger på ett samarbete mellan filosofer, historiker och sociologer och därför finns här många olika infallsvinklar till temat, både vad gäller historisk förankring, skarpa analyser och samtida samhällsfrågor. Boken spänner från Aristoteles uppfattning om det goda livet, över olika goda (och onda) liv från medeltiden och framåt till den moderna förortens roll i och alkoholens betydelse för ett ont eller ett gott liv för människor.
|
|
