| 1. |
- Bengtsson, Mariette, et al.
(författare)
-
Införande av portfoliometodik för professionell utveckling mot yrkesrollen som sjuksköterska
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Författarna Mariette Bengtsson och Christine Wann-Hansson fick år 2007 i uppdrag av dåvarande enhetschef Marianne Ahlner-Elmqvist Omvårdnad, Hälsa och samhälle, Malmö högskola och chefssjuksköterska Else-Maj Rosenlöf Universitetssjukhuset MAS, Malmö att undersöka möjligheterna att införa portfoliometodik i sjuksköterskeutbildningen på Malmö högskola och skapa en modell för detta. Syftet var att säkra progressionen och kvalitén i utbildningen och då framförallt i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Även om styrdokument och andra verktyg fanns behövde studentens kunskapsutveckling under den 3-åriga utbildningen ytterliggare synliggöras och konkretiseras. Arbetet med att skapa en portfolio anpassad för sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola har gjorts i fyra faser utifrån Sand-ströms och Ekholms (1984) utvecklingsmodell; Förberedande fas, Accepterande fas, Tillämpad fas och Spridningsfas. De tre första faserna genomfördes 2007-2009 (Bengtsson & Wann-Hansson, 2008) och den fjärde fasen genomfördes 2010. Implementeringen under 2010 fokuserades på hur VFU i termin 2 och 6 kunde kopplas till portfoliometodiken. Rapporten beskriver arbetsprocessen och de aktiviteter i VFU som kopplats till portfolion. Projektet i sin helhet kommer att utvärderas efter höstterminen 2012 och under hela processen följas upp kontinuerligt och ytterligare utvecklas.
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Mariette, et al.
(författare)
-
Portfolio - ett verktyg för lärandeprocessen under erksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeprogrammet?
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) i sjuksköterskeprogrammet används ofta reflektion som ett sätt att träna studenten i att vara en reflekterande praktiker dvs. en sjuksköterska som kan binda samman teori och praktik. Det är dock inte en självklarhet att kunna reflektera utan det är snarare en förmåga som måste utvecklas. Dessutom varierar såväl omfattning som vilka modeller som används för reflektion och oftast sker ingen form av dokumentation av de reflektioner som gjorts. En portfolio är egentligen en samling av alster men kan också fungera som ett redskap för att förtydliga progression i lärandeprocessen och löpa som en ”röd tråd” genom utbildningen. Att använda sig av portfoliometodiken skulle kunna vara ett sätt att följa studenternas lärandeprocess och ge möjlighet till att arbeta mer strukturerat med skriftlig reflektion. Syfte: Denna studie avser att utifrån studenters, handledares och lärares perspektiv beskriva hur reflektion används i lärandeprocessen under VFU i sjuksköterskeprogrammet samt deras inställning till att arbeta med reflektion kopplat till portfolios. Metod: Studien har en kvalitativ design där 5 fokusgruppsintervjuer har genomförts med studenter (7 st), handledare (2 st), kliniska lärare (3) och universitetsadjunkter (3). Intervjuerna har transkriberats ordagrant och kommer att analyseras med hjälp av innehållsanalys Resultat: Den första preliminära analysen visar på betydelsen av reflektion för både studenter, handledare och lärare. Det framkom också att det finns olika former av reflektion såsom (1) här och nu, (2) avslutande, sammanfattande, eller (3) en speciell reflektionsstund ex då ett speciellt tema tas upp. Det fanns till övervägande del en positiv inställning till portfoliometodiken som sågs som ett tänkbart pedagogiskt verktyg för reflektion i VFU. Portfolion ansågs också möjliggöra en visualisering av lärandeprocessen för alla parter. Det fanns dock även en del farhågor i grupperna såsom att arbetet med portfolion inte fick bli en belastning och att det var bra om portfolion utgick från de befintliga dokument som används idag. Likaså upplevdes det som viktigt att reflektionerna som var kopplade till portfolion gavs en tyngd, kändes betydelsefulla och efterfrågades av handledare och lärare. Det fanns annars en risk att ingen skulle bry sig om att använda den och skriva i den och det hela skulle rinna ut i sanden. Sammanfattningsvis gav dock alla grupper uttryck för att användande av reflektion kopplat till portfolio kändes mer modernt och att det kändes angeläget att något sådant infördes i VFU:n.
|
|
| 3. |
- Bengtsson, Mariette, et al.
(författare)
-
Portfolio för professionell utveckling mot yrkesrollen
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En portfolio är inte bara en samling alster utan är också en lär-, kommunikationsoch utvärderingsstrategi för att spegla studentens utveckling under utbildningstiden för att säkerställa att lärandemålen uppfylls. Portfoliouppgifter baserade på kursplanens lärandemål skall underlätta för studenten att nå målen med aktuell kurs och utbildning (Biggs & Tang, 1998; Ellmin & Ellmin, 2003). Intentionen med portfoliometodiken är att skapa ett helhetsperspektiv över studentens utveckling och ska vara ett hjälpmedel för både läraren och studenten att på ett strukturerat sätt dokumentera, kommunicera och skapa forum som främjar ett optimalt lärande. Studenten skall se sin utveckling och lärandeprocess under hela utbildningen och inte bara i en enstaka kurs. När utbildningen är klar har studenten en portfolio som visar på den egna utvecklingen och kompetensen som färdig sjuksköterska. Portfoliometodiken ska stimulera till ökat ansvarstagande och genom att formulera egna mål kan studenten öka medvetenheten hos sig själv och belysa de områden som behöver utvecklas (Gannon et al, 2001). Studenter har under sin utbildning behov av olika former av stöd och portfoliometodiken kan möjliggöra att studenten får det stöd som behövs genom att studenten belyser sina speciella behov. I utvecklings- och bedömningssamtalen vars summativa och reflekterande dokumentation kan ingå i portfolion, skall studenten vara en aktiv samtalspartner och genom att leda samtalet får studenten också ett större ansvar för sitt eget lärande (Ellmin & Ellmin, 2003; Van Tartwijk & Driessen, 2009). Portfoliometodiken stimulerar också till reflektion då studenten tittar tillbaka på och analyserar sina tidigare genomförda uppgifter och upplevelser från såväl teoretiska som praktiska moment (Van Tartwijk & Driessen, 2009). På sjuksköterskeutbildningen på Malmö högskolan finns metodiken till viss del implementerad sedan vårterminen 2010. Implementeringen fokuserades initialt på hur portfoliometodiken ska användas i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) men finns nu även i andra kurser. Denna process har varit komplicerad men utmanande då flera hundra handledare men också många lärare varje termin blir involverade i denna pedagogik (FoU-rapport 2, 2011, http://hdl.handle.net/2043/11938).
|
|
| 4. |
- Bengtsson, Mariette, et al.
(författare)
-
Utveckling och samstämmighet avseende bedömningskriterier i de vetenskapliga metodkurserna 1, 4, 8 och 9 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö Högskola
- 2008
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BAKGRUND Idag sker den vetenskapliga metodskolningen i huvudämnet omvårdnad i kurserna 1, 4, 8 och 9 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö Högskola. Studenter har visat i utvärderingar att det inte fanns någon kontinuitet och progression mellan de vetenskapliga metodkurserna på sjuksköterskeprogrammet, vilket också uppmärksammats av undervisarna. Enligt förvaltningslagen är det en myndighetsutövning gentemot en enskild person när en examinator sätter ett betyg. Därför måste betygssättning hanteras rättsäkert och konsekvent vilket kräver väl förankrade betygskriterier (Ekecrantz, 2007). För att säkra kvalitet och kontinuitet mellan kurserna 1, 4, 8 och 9 på sjuksköterskeprogrammet på Malmö Högskola och för att EU-anpassa betygsgraderingen enligt ECTS-skalan (ECTS USERS`GUIDE) behövdes nya bedömningskriterier baserade på nya lärandemål enligt Bologna processen utarbetas. För att successivt öka kunskapsstegringen mellan de vetenskapliga metodkurserna har i ett tidigare projekt nya lärandemål enligt Bologna modellen för respektive kurs utarbetats. SYFTE Syftet med projektet är att identifiera och formulera bedömningskriterier baserade på en successiv kunskapsstegring inom forskningsområdet omvårdnad både avseende metod och ett kritiskt förhållningssätt. GENOMFÖRANDE Arbetet påbörjades i augusti 2007 och projektgruppen består av sex undervisande och examinerande lärare i de berörda kurserna. Litteratur i ämnet studerades och gruppen samlade in information om hur andra universitet och högskolor tillämpat ECTS-skalan. Arbetsgrupper för respektive kurs bildades som utarbetade förslag för bedömningskriterier A till F för respektive kurs. Därefter strålade arbetsgrupperna samman för att gemensamt fastställa samstämmighet samt progression mellan kurserna. Gruppen har också diskuterat examinationsformer, undervisningsmetoder, litteratur och begreppsdefinitioner relaterade till betygskriterier. Arbetet har också lett till att lärandemålen för respektive kurs har fått korrigeras och anpassat för att kunna vara utvärderingsbara. För att få studenternas synpunkter kommer de utarbetade förslagen att presenteras för studenter i respektive kurs för att få deras syn på bedömningskriterierna. Studenter i kurs 4 och 8/9 kommer under läsåret 08/09 att få vara delaktiga i utvecklingsprocessen av bedömningskriterierna. Implementering av resultatet kan tidigast ske VT09 och kommer därefter att utvärderas. Betygskriterierna kan ses i bilaga 1-5. DISKUSSION Dessa kriterier skall vara ett stöd för betygsättning av examensarbete såväl som seminarier och enskilda uppgifter dock utan att minska examinatorns ansvar för bedömningen. Bedömningskriterierna bör också ge utrymme för examinatorns egen bedömning (Boij m.fl., 2007). Betygskriterierna skall fungera som ett stöd för examinatorn så väl som för studenten, som kan inspireras att sträva efter ett högre betyg. Eftersom ECTS-graderingen är målrelaterad så finns det inget krav på att en viss del av studenterna skall få ett visst betyg. Det är dock viktigt att kraven för E skall vara likvärdiga med betyget GODKÄND. Det finns både fördelar och nackdelar med betyg i många grader. Enligt Ekecrantz (2007) ger det större precision och rättvisa samt en bättre feedback till studenterna på deras prestationer. Ekecrantz menar dock att många grader kan leda till ökad stress för studenten och ge en ökad arbetsbelastning för läraren samt att examinationsformerna kan försämras. Arbetsgruppen håller inte riktigt med om detta. Visserligen kan examinationsformerna behöva förändras men det behöver nödvändigtvis inte leda till en försämring. En intressant aspekt som Boij m.fl. (2007) tar upp i sin rapport från Kungliga Tekniska Högskolan är att bedömning av t.ex. examensarbete kan göras utifrån flera perspektiv såsom process, vetenskapligt innehåll och prestation för att examinatorn skall kunna skaffa ett bra underlag för att sätta betyg. Studentinflytande är viktigt och det är en utmaning att få studenterna delaktiga i processen, vilket inte har varit så lätt inom alla verksamheter (Åkesson 2006).
|
|
| 5. |
- Bolejko, Anetta, et al.
(författare)
-
A roller coaster of emotions and sense : coping with the perceived psychosocial consequences of a false-positive screening mammography
- 2014
-
Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - : John Wiley & Sons. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 23:13-13, s. 2053-2062
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims and objectives To explore coping with the perceived psychosocial consequences of a false-positive screening mammography. Background Mammographic screening has been found effective to decrease breast cancer (BC) mortality, yet there are adverse effects. Psychosocial consequences of false-positive mammographic screening have mainly been investigated from a population-based perspective. A call for qualitative studies to further explore these consequences has thus been postulated. To date, qualitative studies have elucidated women's experiences following their recall breast examinations, but their coping with perceived psychosocial consequences of a false-positive screening mammography has not yet been explored. Design An explorative qualitative study. Methods Face-to-face interviews were held with a purposive heterogeneous sample of 13 Swedish-speaking women with a false-positive screening mammography. The transcripts were analysed by the use of an inductive content analysis. Results Coping with the perceived psychosocial consequences of a false-positive screening mammography implied a roller coaster of emotion and sense. Women described how they imagined the worst and were in a state of uncertainty feeling threatened by a fatal disease. Conversely, they felt protected, surrounded by their families and being professionally taken care of, which together with perceived sisterhood and self-empowerment evoked strength and hope. Being aware of family responsibility became a crucial matter. Experiencing false-positive screening raised thoughts of thankfulness and reappraisal of life, although an ounce of BC anxiety remained. Consequently, gained awareness about BC screening and values in life surfaced. Conclusions Experiencing a false-positive screening mammography triggers agonising experiences evoking a variety of coping strategies. Provision of screening raises the issue of responsibility for an impact on psychosocial well-being among healthy women. Relevance to clinical practice Gained knowledge might provide a basis for interventions to prevent psychosocial consequences of false-positive mammographic screening and provide support for women with a potentially compromised ability to overcome such consequences.
|
|
| 6. |
- Bolejko, Anetta, et al.
(författare)
-
A roller coaster of emotions and sense : coping with the perceived psychosocial consequences of a false-positive screening mammography
- 2014
-
Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - : John Wiley & Sons. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 23:13-14, s. 2053-2062
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims and objectives To explore coping with the perceived psychosocial consequences of a false-positive screening mammography. Background Mammographic screening has been found effective to decrease breast cancer (BC) mortality, yet there are adverse effects. Psychosocial consequences of false-positive mammographic screening have mainly been investigated from a population-based perspective. A call for qualitative studies to further explore these consequences has thus been postulated. To date, qualitative studies have elucidated women's experiences following their recall breast examinations, but their coping with perceived psychosocial consequences of a false-positive screening mammography has not yet been explored. Design An explorative qualitative study. Methods Face-to-face interviews were held with a purposive heterogeneous sample of 13 Swedish-speaking women with a false-positive screening mammography. The transcripts were analysed by the use of an inductive content analysis. Results Coping with the perceived psychosocial consequences of a false-positive screening mammography implied a roller coaster of emotion and sense. Women described how they imagined the worst and were in a state of uncertainty feeling threatened by a fatal disease. Conversely, they felt protected, surrounded by their families and being professionally taken care of, which together with perceived sisterhood and self-empowerment evoked strength and hope. Being aware of family responsibility became a crucial matter. Experiencing false-positive screening raised thoughts of thankfulness and reappraisal of life, although an ounce of BC anxiety remained. Consequently, gained awareness about BC screening and values in life surfaced. Conclusions Experiencing a false-positive screening mammography triggers agonising experiences evoking a variety of coping strategies. Provision of screening raises the issue of responsibility for an impact on psychosocial well-being among healthy women.
|
|
| 7. |
- Bolejko, Anetta, et al.
(författare)
-
Adaptation to Swedish and further development of the ‘Consequences of Screening – Breast Cancer’ questionnaire : a multimethod study
- 2013
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : Springer. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 27:2, s. 475-486
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Rationale: Experiencing a false-positive screening mammography can cause considerable psychosocial distress. The Consequences of Screening – Breast Cancer questionnaire (COS-BC parts 1 and 2), recently developed in Denmark, is the only condition-specific questionnaire for measuring short- and long-term psychosocial consequences of false-positive mammographic screening. Additional studies are needed to further test the COS-BC before use across cultures. Furthermore, studies have suggested that the consequences of false-positive screening results are partly common across cancer screening settings, although this hypothesis remains largely untested.Objectives: This study (i) assesses content validity of a Swedish version of the COS-BC, (ii) tests whether items expressing long-term consequences of false-positive lung cancer screening results are relevant in a breast cancer screening context and (iii) explores the usefulness of taking results from Rasch analyses of the source version as an aid in questionnaire translation and adaptation.Methods: Following dual-panel translation, content validity was assessed through qualitative interviews with representatives of the target population and the content validity index (CVI). Item locations and Rasch model fit of the source questionnaires were considered in the translation and assessment process.Results: The COS-BC items were generally found relevant and provided coverage of the target construct. Content validity was supported also for nine of 10 lung cancer screening items. Scale CVI values were ≥0.81. Previous Rasch data were useful in facilitating translation and assessing item content validity. The resulting Swedish version of the COS-BC parts 1 and 2 consists of 34 and 23 items, respectively.Conclusion: This study illustrates the value of methodological triangulation and use of data from previous Rasch analyses in questionnaire translation and adaptation. We found support for the hypothesis that consequences of false-positive screening are common across cancer screening settings. Psychometric properties of the Swedish COS-BC remain to be established.
|
|
| 8. |
- Bolejko, Anetta, et al.
(författare)
-
Adaptation to Swedish and further development of the 'Consequences of Screening - Breast Cancer' questionnaire : a multimethod study
- 2013
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : Springer. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 27:2, s. 475-486
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Experiencing a false-positive screening mammography can cause considerable psychosocial distress. The Consequences of Screening - Breast Cancer questionnaire (COS-BC parts 1 and 2), recently developed in Denmark, is the only condition-specific questionnaire for measuring short- and long-term psychosocial consequences of false-positive mammographic screening. Additional studies are needed to further test the COS-BC before use across cultures. Furthermore, studies have suggested that the consequences of false-positive screening results are partly common across cancer screening settings, although this hypothesis remains largely untested. This study (i) assesses content validity of a Swedish version of the COS-BC, (ii) tests whether items expressing long-term consequences of false-positive lung cancer screening results are relevant in a breast cancer screening context and (iii) explores the usefulness of taking results from Rasch analyses of the source version as an aid in questionnaire translation and adaptation.Following dual-panel translation, content validity was assessed through qualitative interviews with representatives of the target population and the content validity index (CVI). Item locations and Rasch model fit of the source questionnaires were considered in the translation and assessment process.The COS-BC items were generally found relevant and provided coverage of the target construct. Content validity was supported also for nine of 10 lung cancer screening items. Scale CVI values were ≥0.81. Previous Rasch data were useful in facilitating translation and assessing item content validity. The resulting Swedish version of the COS-BC parts 1 and 2 consists of 34 and 23 items, respectively. This study illustrates the value of methodological triangulation and use of data from previous Rasch analyses in questionnaire translation and adaptation. We found support for the hypothesis that consequences of false-positive screening are common across cancer screening settings. Psychometric properties of the Swedish COS-BC remain to be established.
|
|
| 9. |
- Bolejko, Anetta, et al.
(författare)
-
Prevalence, Long-term Development, and Predictors of Psychosocial Consequences of False-Positive Mammography among Women Attending Population-Based Screening
- 2015
-
Ingår i: Cancer Epidemiology, Biomarkers and Prevention. - : American Association for Cancer Research. - 1055-9965 .- 1538-7755. ; 24:9, s. 1388-1397
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Cancer screening aims to detect cancer at an asymptomatic stage, although side effects from screening also occur. We investigated the prevalence, longitudinal development, and predictors of psychosocial consequences of false-positive breast cancer screening. METHODS: Three hundred ninety-nine women with false-positive screening mammography responded to the Consequences of Screening-Breast Cancer (COS-BC) questionnaire immediately after a negative diagnosis (free from breast cancer) following recall examination(s) (baseline), and 6 and 12 months later. Age-matched controls (n = 499) with a negative mammogram responded to the COS-BC at the same occasions. Five COS-BC scales (Sense of dejection, Anxiety, Behavioral, Sleep, and Existential values) were used as outcome measures. RESULTS: Women with false-positive mammography had consistently higher prevalence of all five consequences compared with controls (P < 0.001). The prevalences decreased between baseline and 6 months (P < 0.001) but were stable between 6 and 12 months (P ≥ 0.136). Early recall profoundly predicted long-term consequences for all five outcomes (OR, 3.05-10.31), along with dissatisfaction with information at recall (OR, 2.28-2.56), being foreign-born (OR, 2.35-3.71), and lack of social support (OR, 1.13-1.25). CONCLUSION: This 1-year longitudinal study shows that women experience psychosocial consequences of false-positive screening mammography. Early recall should be performed cautiously, and provision of information as well as social support may reduce psychosocial consequences. IMPACT: Although delivery of population-based screening reduces breast cancer mortality, it also raises the issue of its impact on the psychosocial well-being of healthy women. Our findings identify predictors that can be targeted in future efforts to reduce the side effects of mammographic screening.
|
|
| 10. |
- Bolejko, Anetta, et al.
(författare)
-
Psychometric properties of a Swedish version of the Consequences of Screening : Breast Cancer questionnaire
- 2014
-
Ingår i: Journal of Advanced Nursing. - : John Wiley & Sons. - 0309-2402 .- 1365-2648. ; 70:10, s. 2373-2388
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIM: To evaluate the psychometric properties of a questionnaire addressing psychosocial consequences of false-positive mammographic screening.BACKGROUND: The Consequences of Screening - Breast Cancer and Lung Cancer questionnaires target psychosocial consequences of false-positive cancer screening. The Consequences of Screening - Breast Cancer questionnaire and ten items not considered lung cancer specific from the Lung Cancer questionnaire have been adapted for use in mammographic screening in Sweden, but remain psychometrically untested.DESIGN: Instrument development paper with psychometric cross-sectional and test-retest design.METHODS: Twelve scales of a Swedish questionnaire version were tested by the Rasch model and traditional psychometric methods. Women with false-positive (Group I, n = 640) and negative (Group II, n = 802) screening mammography responded to the study questionnaire and the Nottingham Health Profile during 2009-2011.RESULTS: Iterative analyses resulted in nine scales demonstrating Rasch model fit, but all scales exhibited poor targeting with relatively large floor effects. Corrected item-total correlations exceeded the recommended criterion. Score differences between Groups I and II and correlations with Nottingham Health Profile sections followed an expected pattern. Cronbach's α and test-retest reliability was acceptable for group-level assessments for ten and seven scales, respectively.CONCLUSIONS: Five scales (Sense of dejection, Anxiety, Behavioural, Sleep and Existential values) of the Swedish questionnaire version demonstrated the best psychometric properties. Other scales should be used more cautiously. Although filling an important gap, causes of concern were identified across scales. The questionnaire should therefore be considered for group-level assessments rather than for measurement of individual degrees of psychosocial consequences.
|
|
