| 1. |
- Esseen, Per-Anders, et al.
(författare)
-
Analys av informationsbehov för Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS)
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket har en informationsanalys utförts för att utreda prioriterade övervakningsbehov för programmet Stickprovsvis Landskaps Övervakning (SLÖ). Rapporten utgör underlag för det fortsatta arbetet med att ta fram vilken detaljinformation som ska ingå i SLÖ. Syftet har varit att göra en relevant analys av vilka frågeställningar och informationsbehov som olika kravställare prioriterar. Primära kravställare är de nationella miljökvalitetsmålen, olika myndigheter och organisationer samt internationella konventioner och EUdirektiv.Arbetet har huvudsakligen bedrivits i form av telefonintervjuer. Totalt har ett 90-tal personer från olika myndigheter, organisationer, företag, forskningsinstitut och universitet intervjuats.Den information som efterfrågats omfattar bl a: vilken variabel eller typ av information som bör övervakas, syfte, typ av analys (tillstånd, förändring, orsakssammanhang, prognoser), målpopulation (naturtyp, specifik biotop etc), redovisningsgrupper (naturtyp, geografisk och tematisk indelning, t ex miljöstöd), tidskrav (frekvens, specifika årtal) och eventuella krav på statistisk precision.Arbetet har skett naturtypsvis för fem olika naturtyper: jordbrukslandskap, urban miljö, våtmarker och stränder, skogslandskap samt fjällmiljö. I rapporten redovisas först utdatavariabler genererade av miljökvalitetsmål och andra kravställande dokument. Därefter ges korta sammanfattningar av allmänna synpunkter som framkommit vid intervjuerna.Föreslagna utdatavariabler och informationsområden har ställts samman i bruttolistor för respektive naturtyp. Variablerna har ordnats efter fallande prioritetsordning och har delats upp i fem olika kategorier: 1. processer och påverkan, 2, biotoper, 3. linjeelement, 4. punktelement, och 5. organismer. Övriga synpunkter på utformningen av SLÖ, särskilt med avseende på stratifiering, rutstorlek, omdrevsintervall, flygbildstolkning och nomenklatur har också ställts samman.Resultaten från intervjuerna visar att det finns ett mycket stort intresse för övervakning av biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv. I jordbruksmiljö prioriterade man information inom tre områden: 1. ängs- och hagmarker, 2. småbiotoper (inklusive punkt- och linjeelement) och 3. odlingslandskapets sammansättning. I urban miljö efterfrågades information inom följande områden: 1. grönyteområden (träd- och gräsbevuxna), 2. äldre lövträd och bärande träd, 3. småbiotoper (småvatten, trädgårdar, ruderatområden) samt 4. rekreation och landskapsbild. För våtmarker och stränder urskiljdes sju olika informationsområden: 1. markavvattning, 2. naturlig eller påverkad vattenregim, 3. hävd, 4. markstörning och exploatering, 5. strukturell variation, 6. näringstillgång och kemisk påverkan, och 7. hotade och främmande arter. Viktiga informationsområden i skogslandskapet är: 1. störningsprocesser och människans påverkan, 2. landskapets sammansättning, 3. beståndsegenskaper, 4. strukturelement och 5. organismer. I fjällmiljö identifierades fyra olika områden: 1. renskötselns påverkan, främst genom bete och tramp, 2. barmarkskörning och linjära strukturer, 3. klimatförändringar, och 4. hotade arter och främmande arter.För fyra naturtyper ges förslag till prioriterade utdatavariabler i ett appendix.
|
|
